Psaumes 17

1 Prière de David. Éternel! écoute ma juste cause; sois attentif à mon cri; prête l'oreille à la prière que je te fais, avec des lèvres sans fraude!

En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.

2 Que mon droit paraisse devant ta face; que tes yeux voient mon intégrité!

Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.

3 Tu as sondé mon cœur, tu m'as visité la nuit; tu m'as éprouvé, tu ne trouves rien; ma parole ne va pas au-delà de ma pensée.

Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.

4 Quant aux actions des hommes, suivant la parole de tes lèvres, je me suis gardé des voies de l'homme violent.

Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.

5 Mes pas sont affermis dans tes sentiers, mes pieds ne chancellent point.

Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.

6 Je t'invoque, car tu m'exauces, ô Dieu! Incline ton oreille vers moi, écoute ma parole!

Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.

7 Rends admirables tes bontés, ô toi, dont la droite délivre de leurs adversaires ceux qui se retirent vers toi!

Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.

8 Garde-moi comme la prunelle de l'œil; couvre-moi sous l'ombre de tes ailes,

Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga

9 Contre ces méchants qui m'oppriment, contre mes ennemis mortels qui m'environnent!

för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.

10 Ils ferment leur cœur endurci; leur bouche parle avec fierté.

Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.

11 Déjà ils entourent nos pas; ils nous épient pour nous jeter à terre.

Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.

12 Ils ressemblent au lion qui ne demande qu'à déchirer, au lionceau qui se tient en embuscade.

Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.

13 Lève-toi, Éternel! préviens-le, renverse-le; délivre mon âme du méchant par ton épée!

Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,

14 Par ta main, ô Éternel, délivre-la des hommes, des hommes de ce monde, dont le partage est dans cette vie, dont tu remplis le ventre de tes biens; leurs fils sont rassasiés, et ils laissent leurs restes à leurs petits enfants.

ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.

15 Mais moi, dans la justice je verrai ta face; je serai rassasié de ton image, quand je me réveillerai.

Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.