< Psaumes 139 >
1 Au maître-chantre. Psaume de David. Éternel, tu m'as sondé, et tu m'as connu.
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2 Tu sais quand je m'assieds et quand je me lève; tu découvres de loin ma pensée.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Tu vois quand je marche et quand je me couche; tu connais parfaitement toutes mes voies.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4 Même avant que la parole soit sur ma langue, voici, ô Éternel, tu la connais tout entière.
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5 Tu me tiens serré par-derrière et par-devant, et tu as mis ta main sur moi.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Science trop merveilleuse pour moi, si élevée que je n'y puis atteindre!
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7 Où irais-je loin de ton Esprit, et où fuirais-je loin de ta face?
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
8 Si je monte aux cieux, tu y es; si je me couche au Sépulcre, t'y voilà. (Sheol )
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol )
9 Si je prends les ailes de l'aube du jour, et que j'aille habiter au bout de la mer,
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 Là même, ta main me conduira, et ta droite me saisira.
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11 Si je dis: Au moins les ténèbres me couvriront; la nuit devient lumière autour de moi;
Och om jag sade: "Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig",
12 Les ténèbres mêmes ne sont pas obscures pour toi, et la nuit resplendit comme le jour; les ténèbres sont comme la lumière.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13 Car c'est toi qui as formé mes reins, qui m'as façonné dans le sein de ma mère.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 Je te loue de ce que j'ai été fait d'une étrange et merveilleuse manière; tes œuvres sont merveilleuses, et mon âme le sait très bien.
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 Mes os ne t'étaient point cachés, lorsque j'étais formé dans le secret, ouvré comme un tissu dans les lieux bas de la terre.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Tes yeux m'ont vu, lorsque j'étais comme une masse informe, et sur ton livre étaient inscrits tous les jours qui m'étaient réservés, quand aucun d'eux n'existait.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17 Que tes pensées me sont précieuses, ô Dieu, et combien le nombre en est grand!
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 Les veux-je compter? Elles sont plus nombreuses que le sable. Suis-je réveillé? Je suis encore avec toi.
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19 O Dieu, ne feras-tu pas mourir le méchant? Hommes de sang, éloignez-vous de moi!
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20 Ils parlent de toi pour mal faire; tes ennemis jurent faussement par ton nom.
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 Éternel, ne haïrais-je pas ceux qui te haïssent? N'aurais-je pas horreur de ceux qui s'élèvent contre toi?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22 Je les hais d'une parfaite haine; je les tiens pour mes ennemis.
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 Sonde-moi, ô Dieu, et connais mon cœur; éprouve-moi, et connais mes pensées.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24 Vois si je suis dans une voie d'injustice, et conduis-moi dans la voie de l'éternité!
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.