< Psaumes 132 >
1 Cantique de Maaloth. Éternel, souviens-toi de David et de toute son affliction;
En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
2 Lui qui jura à l'Éternel, et fit ce vœu au Puissant de Jacob:
han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
3 Si j'entre sous l'abri de ma maison, et si je monte sur le lit où je repose;
"Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
4 Si je donne du sommeil à mes yeux, du repos à mes paupières;
jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
5 Jusqu'à ce que j'aie trouvé un lieu pour l'Éternel, une demeure pour le Puissant de Jacob!
förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob."
6 Voici, nous en avons entendu parler à Éphrath; nous l'avons trouvée dans les champs de Jaar.
Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
7 Entrons dans ses demeures; prosternons-nous devant son marche-pied!
Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
8 Lève-toi, ô Éternel, viens au lieu de ton repos, toi et l'arche de ta force!
Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
9 Que tes sacrificateurs soient revêtus de justice, et que tes bien-aimés chantent de joie!
Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
10 Pour l'amour de David, ton serviteur, ne rejette pas la face de ton Oint!
För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
11 L'Éternel a juré la vérité à David, et il n'en reviendra pas: Je mettrai sur ton trône le fruit de tes entrailles.
HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: "Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
12 Si tes fils gardent mon alliance et mes témoignages que je leur enseignerai, leurs fils aussi, à perpétuité, seront assis sur ton trône.
Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
13 Car l'Éternel a fait choix de Sion; il l'a préférée pour y faire son séjour.
Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
14 Elle est, dit-il, le lieu de mon repos, à perpétuité; j'y habiterai, car je l'ai choisie.
Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
15 Je bénirai abondamment ses vivres; je rassasierai de pain ses pauvres.
Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
16 Je revêtirai de salut ses sacrificateurs, et ses fidèles chanteront d'une grande joie.
Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
17 C'est là que je ferai lever une corne à David, et que je prépare une lampe à mon Oint.
Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
18 Je couvrirai de honte ses ennemis, et sur lui brillera son diadème.
Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa."