Proverbes 26
1 Comme la neige en été, et la pluie pendant la moisson, ainsi la gloire ne convient point à un fou.
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 Comme l'oiseau s'enfuit, et comme l'hirondelle s'envole, ainsi la malédiction non méritée n'atteindra point.
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 Le fouet est pour le cheval, le mors pour l'âne, et la verge pour le dos des insensés.
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 Ne réponds point au fou selon sa folie, de peur que tu ne lui ressembles toi-même.
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 Réponds au fou selon sa folie, de peur qu'il ne s'imagine qu'il est sage.
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 Celui qui envoie des messages par un fou, se coupe les pieds, et boit la peine du tort qu'il se fait.
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 Comme les jambes de l'impotent sont sans force, ainsi est une sentence dans la bouche d'un insensé.
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 Faire honneur à un insensé, c'est mettre une pierre précieuse dans un monceau de pierres.
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 Un discours sentencieux dans la bouche d'un insensé, est comme une épine dans la main d'un homme ivre.
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 Celui qui prend à son service les insensés et les premiers venus, est comme un archer qui blesse tout le monde.
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 Comme le chien retourne à ce qu'il a vomi, ainsi l'insensé revient à sa folie.
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 As-tu vu un homme qui croit être sage? Il y a plus à espérer d'un fou que de lui.
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 Le paresseux dit: Le grand lion est dans le chemin; le lion est par les rues.
Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 Comme la porte tourne sur ses gonds, le paresseux se tourne sur son lit.
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 Le paresseux plonge la main dans le plat, et il a de la peine à la ramener à sa bouche.
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 Le paresseux se croit plus sage que sept hommes qui savent répondre avec bon sens.
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 Celui qui, en passant, se met en colère pour une querelle qui ne le touche en rien, est comme celui qui saisit un chien par les oreilles.
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18 Tel qu'est le furieux qui jette des tisons, des flèches et la mort,
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 Tel est l'homme qui trompe son ami, et qui dit: N'était-ce pas pour jouer?
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
20 Le feu s'éteint faute de bois; ainsi quand il n'y aura plus de rapporteurs, les querelles s'apaiseront.
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 Le charbon est pour faire de la braise, et le bois pour faire du feu, et l'homme querelleur pour exciter les querelles.
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 Les paroles d'un rapporteur sont comme des friandises; mais elles descendent jusqu'au-dedans des entrailles.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 Les lèvres brûlantes et le cœur mauvais, sont comme de l'écume d'argent dont on enduit un pot de terre.
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 Celui qui hait, dissimule en parlant; mais au-dedans de lui il cache la fraude.
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 Quand il parlera gracieusement, ne le crois point; car il y a sept abominations dans son cœur.
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 La méchanceté de celui qui cache sa haine pour faire du mal, se découvrira dans l'assemblée.
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 Celui qui creuse la fosse, y tombera, et la pierre retournera sur celui qui la roule.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 La langue fausse hait celui qu'elle a abattu, et la bouche qui flatte fait tomber.
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
