< Proverbes 14 >
1 Toute femme sage bâtit sa maison; mais la folle la renverse de ses mains.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Celui qui marche dans la droiture, révère l'Éternel; mais celui dont les voies sont perverses, le méprise.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 La bouche de l'insensé est une verge pour son orgueil; mais les lèvres des sages les gardent.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Où il n'y a point de bœuf, la grange est vide; mais la force du bœuf fait abonder le revenu.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Le témoin fidèle ne ment jamais; mais le faux témoin avance des faussetés.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Le moqueur cherche la sagesse et ne la trouve point; mais la science est aisée à trouver pour un homme entendu.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Éloigne-toi de l'homme insensé, puisque tu ne connais pas en lui de paroles sages.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 La sagesse d'un homme habile est de prendre garde à sa voie; mais la folie des insensés, c'est la fraude.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Les insensés se raillent du péché; mais la bienveillance est parmi les hommes droits.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Le cœur de chacun sent l'amertume de son âme; et un autre n'aura point de part à sa joie.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 La maison des méchants sera détruite; mais la tente des hommes droits fleurira.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Il y a telle voie qui semble droite à l'homme, mais dont l'issue est la voie de la mort.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Même en riant le cœur sera triste; et la joie finit par l'ennui.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Celui qui a le cœur pervers, sera rassasié de ses voies; mais l'homme de bien se rassasie de ce qui est en lui-même.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Un homme simple croit tout ce qu'on dit; mais l'homme bien avisé considère ses pas.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Le sage craint, et il évite le mal; mais l'insensé est arrogant et plein de sécurité.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 L'homme emporté fait des folies; et l'homme rusé est haï.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Les imprudents possèdent la folie; mais les bien avisés sont couronnés de science.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Les méchants seront humiliés devant les bons, et les impies seront aux portes du juste.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Le pauvre est haï, même de son ami; mais les amis du riche sont en grand nombre.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Celui qui méprise son prochain, s'égare; mais celui qui a pitié des affligés, est heureux.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Ceux qui machinent du mal, ne se fourvoient-ils pas? Mais la miséricorde et la vérité seront pour ceux qui procurent le bien.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 En tout travail il y a quelque profit; mais les vains discours ne tournent qu'à disette.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 La richesse est une couronne pour le sage; mais la folie des insensés est toujours folie.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Le témoin fidèle délivre les âmes; mais celui qui prononce des mensonges, n'est que tromperie.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Il y a une ferme assurance dans la crainte de l'Éternel; et il y aura une sûre retraite pour les enfants de celui qui le craint.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 La crainte de l'Éternel est une source de vie, pour détourner des pièges de la mort.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Dans la multitude du peuple est la gloire d'un roi; mais quand le peuple manque, c'est la ruine du prince.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Celui qui est lent à la colère est d'un grand sens; mais celui qui est prompt à se courroucer, étale sa folie.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Un cœur tranquille est la vie du corps; mais l'envie est la carie des os.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Celui qui fait tort au pauvre, déshonore celui qui l'a fait; mais celui-là l'honore qui a pitié du nécessiteux.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Dans le malheur, le méchant est renversé; mais le juste reste en assurance, même dans la mort.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 La sagesse repose dans le cœur de l'homme entendu; elle est même reconnue au milieu des insensés.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 La justice élève une nation; mais le péché est la honte des peuples.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 La faveur du roi est pour le serviteur prudent; mais il aura de l'indignation contre celui qui lui fait honte.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.