Job 31

1 J'avais fait un accord avec mes yeux; et comment aurais-je regardé une vierge?

Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

2 Car quelle part Dieu m'aurait-il faite d'en haut, et quel héritage le Tout-Puissant m'aurait-il envoyé des cieux?

Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

3 La calamité n'est-elle pas pour le pervers, et l'adversité pour ceux qui commettent l'iniquité?

Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

4 Ne voit-il pas toute ma conduite, et ne compte-t-il pas tous mes pas?

Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

5 Si j'ai marché dans le mensonge, et si mon pied s'est hâté pour tromper,

Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

6 Que Dieu me pèse dans des balances justes, et il reconnaîtra mon intégrité.

Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

7 Si mes pas se sont détournés de la voie, et si mon cœur a suivi mes yeux, et si quelque souillure s'est attachée à mes mains,

Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

8 Que je sème et qu'un autre mange, et que mes rejetons soient déracinés!

Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

9 Si mon cœur a été séduit par quelque femme, et si j'ai fait le guet à la porte de mon prochain,

Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

10 Que ma femme broie le grain pour un autre, et que d'autres se penchent sur elle!

Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

11 Car c'est là une méchanceté préméditée, une iniquité punie par les juges.

Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

12 C'est un feu qui dévore jusqu'à pleine destruction, qui eût ruiné tous mes biens dans leur racine.

en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

13 Si j'ai méprisé le droit de mon serviteur ou de ma servante, quand ils ont eu des contestations avec moi,

Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

14 Et que ferais-je, quand Dieu se lèvera, et quand il demandera compte, que lui répondrais-je?

Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

15 Celui qui m'a fait dans le sein de ma mère, ne l'a-t-il pas fait aussi? Un même créateur ne nous a-t-il pas formés dans le sein maternel?

Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

16 Si j'ai refusé aux pauvres leur demande, si j'ai laissé se consumer les yeux de la veuve,

Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

17 Si j'ai mangé seul mon morceau, et si l'orphelin n'en a point mangé,

Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

18 Certes, dès ma jeunesse, il a grandi près de moi comme près d'un père, et dès le sein de ma mère, j'ai été le guide de la veuve,

Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

19 Si j'ai vu un homme périr faute de vêtement, et le pauvre manquer de couverture;

Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

20 Si ses reins ne m'ont pas béni, et s'il n'a pas été réchauffé par la toison de mes agneaux;

Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

21 Si j'ai levé ma main contre l'orphelin, parce que je me voyais appuyé à la porte;

Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

22 Que mon épaule tombe de ma nuque, et que mon bras soit cassé et séparé de l'os!

Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

23 Car la frayeur serait sur moi avec la calamité de Dieu, et je ne pourrais pas subsister devant sa majesté.

Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

24 Si j'ai mis dans l'or ma confiance, et si j'ai dit à l'or fin: Tu es ma sécurité;

Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

25 Si je me suis réjoui de ce que ma fortune était grande, et de ce que ma main avait beaucoup acquis;

Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

26 Si, voyant le soleil briller et la lune s'avancer magnifique,

Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

27 Mon cœur a été secrètement séduit, et si ma main a envoyé des baisers

att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

28 (Ce qui est aussi une iniquité punie par le juge, car c'est un reniement du Dieu d'en haut);

Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

29 Si je me suis réjoui du malheur de mon ennemi, si j'ai sauté de joie quand le mal l'a atteint

Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

30 (Je n'ai pas permis à ma langue de pécher en demandant sa mort dans des malédictions);

Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

31 Si les gens de ma maison n'ont pas dit: “Où y a-t-il quelqu'un qui n'ait été rassasié de sa viande? “

Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

32 (L'étranger ne passait pas la nuit dehors; j'ouvrais ma porte au voyageur);

Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

33 Si j'ai caché, comme Adam, mes fautes; si j'ai enfermé mon crime dans mon sein,

Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

34 Parce que je craignais la foule et redoutais le mépris des familles, en sorte que je restais tranquille et n'osais franchir ma porte.

av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

35 Oh! si quelqu'un m'écoutait! Voici ma signature: Que le Tout-Puissant me réponde, et que mon adversaire écrive son mémoire!

Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

36 Je jure que je le porterai sur mon épaule, je me l'attacherai comme une couronne,

Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

37 Je lui déclarerai le nombre de mes pas, je l'aborderai comme un prince.

Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

38 Si ma terre crie contre moi, et si mes sillons pleurent avec elle;

Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

39 Si je mange ses fruits sans l'avoir payée, si je fais rendre l'âme à ses maîtres,

Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

40 Qu'elle produise de l'épine au lieu de froment, et l'ivraie au lieu d'orge! C'est ici la fin des paroles de Job.

Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.