< Job 15 >

1 Alors Éliphaz, de Théman, prit la parole, et dit:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Le sage répond-il par une science vaine, et remplit-il de vent sa poitrine?
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3 Discute-t-il avec des propos qui ne servent de rien, et avec des paroles sans profit?
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4 Bien plus, tu abolis la piété, et tu détruis la prière qui s'adresse à Dieu.
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5 Ton iniquité inspire ta bouche, et tu as choisi le langage des rusés.
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6 Ta bouche te condamne, et non pas moi; et tes lèvres témoignent contre toi.
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7 Es-tu le premier-né des hommes, et as-tu été formé avant les montagnes?
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8 As-tu entendu ce qui s'est dit dans le conseil de Dieu, et as-tu pris pour toi la sagesse?
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9 Que sais-tu que nous ne sachions? Quelle connaissance as-tu que nous n'ayons aussi?
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10 Il y a aussi parmi nous des cheveux blancs, des vieillards, plus riches de jours que ton père.
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11 Est-ce donc peu de chose pour toi que les consolations de Dieu et les paroles dites avec douceur?
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12 Pourquoi ton cœur s'emporte-t-il? Et pourquoi tes yeux regardent-ils de travers?
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13 C'est contre Dieu que tu tournes ta colère, et que tu fais sortir de ta bouche de tels discours!
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14 Qu'est-ce qu'un mortel pour qu'il soit pur, et un fils de femme pour qu'il soit juste?
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15 Voici, Dieu ne se fie pas à ses saints, et les cieux ne sont pas purs à ses yeux.
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16 Combien plus est abominable et corrompu, l'homme qui boit l'iniquité comme l'eau!
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17 Je t'instruirai, écoute-moi. Je te raconterai ce que j'ai vu,
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18 Ce que les sages ont proclamé, ce qu'ils n'ont point caché, l'ayant tenu de leurs pères.
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19 A eux seuls ce pays avait été donné, et l'étranger n'avait pas pénétré chez eux:
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20 “Toute sa vie, le méchant est tourmenté, et un petit nombre d'années sont réservées au malfaiteur.
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21 Des bruits effrayants remplissent ses oreilles; en pleine paix, le destructeur vient sur lui.
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22 Il ne croit pas pouvoir sortir des ténèbres, et il se voit épié par l'épée;
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23 Il court çà et là, cherchant son pain; il sait que le jour des ténèbres lui est préparé.
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24 La détresse et l'angoisse l'épouvantent; elles l'assaillent comme un roi prêt au combat;
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25 Parce qu'il a levé la main contre Dieu, et a bravé le Tout-Puissant:
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26 Il a couru vers lui, avec audace, sous le dos épais de ses boucliers.
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27 L'embonpoint avait couvert son visage, et la graisse s'était accumulée sur ses flancs;
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28 C'est pourquoi il habite des villes détruites, des maisons désertes, tout près de n'être plus que des monceaux de pierres.
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29 Il ne s'enrichira pas, et sa fortune ne subsistera pas, et ses propriétés ne s'étendront pas sur la terre.
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30 Il ne pourra pas sortir des ténèbres; la flamme desséchera ses rejetons, et il s'en ira par le souffle de la bouche de Dieu.
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31 Qu'il ne compte pas sur la vanité qui le séduit; car la vanité sera sa récompense.
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32 Avant le temps, il prendra fin, et ses branches ne reverdiront point.
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33 On arrachera ses fruits non mûrs, comme à une vigne; on jettera sa fleur, comme celle d'un olivier.
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34 Car la famille de l'hypocrite est stérile, et le feu dévore les tentes de l'homme corrompu.
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35 Il conçoit le tourment, et il enfante la peine; et son ventre prépare une déception. “
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.

< Job 15 >