Psaumes 65

1 Psaume de David, [qui est] un Cantique, [donné] au maître chantre. Ô Dieu! la louange t'[attend] dans le silence en Sion, et le vœu te sera rendu.

För sångmästaren; en psalm; en sång av David. Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

2 Tu y entends les requêtes, toute créature viendra jusqu'à toi.

Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

3 Les iniquités avaient prévalu sur moi, [mais] tu feras l'expiation de nos transgressions.

Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

4 Ô que bienheureux est celui que tu auras choisi et que tu auras fait approcher, afin qu'il habite dans tes parvis! Nous serons rassasiés des biens de ta maison, des biens du saint lieu de ton palais.

Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

5 Ô Dieu de notre délivrance, tu nous répondras par des choses terribles, [faites] avec justice, toi qui es l'assurance de tous les bouts de la terre, et des plus éloignés de la mer.

Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

6 Il tient fermes les montagnes par sa force, [et] il est ceint de puissance.

du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

7 Il apaise le bruit de la mer, le bruit de ses ondes, et l'émotion des peuples.

du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

8 Et ceux qui habitent aux bouts de la terre ont peur de tes prodiges; tu réjouis l'Orient et l'Occident.

De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

9 Tu visites la terre, [et] après que tu l'as rendue altérée, tu l'enrichis amplement; le ruisseau de Dieu est plein d'eau; tu prépares leurs blés, après que tu l'as ainsi disposée.

Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

10 Tu arroses ses sillons, et tu aplanis ses rayons; tu l'amollis par la pluie menue, et tu bénis son germe.

Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

11 Tu couronnes l'année de tes biens, et tes ornières font couler la graisse.

Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

12 Elles la font couler sur les loges du désert, et les côteaux sont ceints de joie.

Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.

13 Les campagnes sont revêtues de troupeaux, et les vallées sont couvertes de froment; elles en triomphent, et elles en chantent.

Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.