Psaumes 51
1 Psaume de David, au maître chantre. Touchant ce que Nathan le Prophète vint à lui, après qu'il fut entré vers Bathsebah. Ô Dieu! aie pitié de moi selon ta gratuité, selon la grandeur de tes compassions efface mes forfaits.
För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
2 Lave-moi parfaitement de mon iniquité, et me nettoie de mon péché.
Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
3 Car je connais mes transgressions, et mon péché est continuellement devant moi.
Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
4 J'ai péché contre toi, contre toi proprement, et j'ai fait ce qui déplaît à tes yeux: afin que tu sois connu juste quand tu parles, [et] trouvé pur, quand tu juges.
Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
5 Voilà, j'ai été formé dans l'iniquité, et ma mère m'a échauffé dans le péché.
Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
6 Voilà, tu aimes la vérité dans le cœur, et tu m'as enseigné la sagesse dans le secret [de mon cœur].
Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
7 Purifie-moi du péché avec de l'hysope, et je serai net; lave-moi, et je serai plus blanc que la neige.
Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
8 Fais-moi entendre la joie et l'allégresse, et fais que les os que tu as brisés se réjouissent.
Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
9 Détourne ta face de mes péchés, et efface toutes mes iniquités.
Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
10 Ô Dieu! crée-moi un cœur net, et renouvelle au dedans de moi un esprit bien remis.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
11 Ne me rejette point de devant ta face, et ne m'ôte point l'Esprit de ta Sainteté.
Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
12 Rends-moi la joie de ton salut, et que l'Esprit de l'affranchissement me soutienne.
Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
13 J'enseignerai tes voies aux transgresseurs, et les pécheurs se convertiront à toi.
Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
14 Ô Dieu! Dieu de mon salut, délivre-moi de tant de sang, [et] ma langue chantera hautement ta justice.
Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
15 Seigneur, ouvre mes lèvres, et ma bouche annoncera ta louange.
Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
16 Car tu ne prends point plaisir aux sacrifices, autrement j'en donnerais; l'holocauste ne t'est point agréable.
Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
17 Les sacrifices de Dieu sont l'esprit froissé: ô Dieu! tu ne méprises point le cœur froissé et brisé.
Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
18 Fais du bien selon ta bienveillance à Sion, [et] édifie les murs de Jérusalem.
Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
19 Alors tu prendras plaisir aux sacrifices de justice, à l'holocauste, et aux sacrifices qui se consument entièrement par le feu; alors on offrira des veaux sur ton autel.
Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
