< Proverbes 9 >
1 La Souveraine Sapience a bâti sa maison, elle a taillé ses sept colonnes.
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Elle a apprêté sa viande, elle a mixtionné son vin; elle a aussi dressé sa table.
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Elle a envoyé ses servantes; et elle appelle de dessus les créneaux des lieux les plus élevés de la ville, [disant]:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Qui est celui qui est simple? qu'il se retire ici; et elle dit à celui qui est dépourvu de sens:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Venez, mangez de mon pain, et buvez du vin que j'ai mixtionné.
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Laissez [la sottise], et vous vivrez; et marchez droit par la voie de la prudence.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Celui qui instruit le moqueur, en reçoit de l'ignominie; et celui qui reprend le méchant, en reçoit une tache.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Ne reprends point le moqueur, de peur qu'il ne te haïsse; reprends le sage, et il t'aimera.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Donne [instruction] au sage, et il deviendra encore plus sage; enseigne le juste, et il croîtra en science.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Le commencement de la sagesse est la crainte de l'Eternel; et la science des saints, c'est la prudence.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Car tes jours seront multipliés par moi, et des années de vie te seront ajoutées.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Si tu es sage, tu seras sage pour toi-même; mais si tu es moqueur, tu en porteras seul la peine.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 La femme folle est bruyante; ce n'est que sottise, et elle ne connaît rien.
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Et elle s'assied à la porte de sa maison sur un siège, dans les lieux élevés de la ville;
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 Pour appeler les passants qui vont droit leur chemin, [disant]:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Qui est celui qui est simple? qu'il se retire ici; et elle dit à celui qui est dépourvu de sens:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Les eaux dérobées sont douces, et le pain pris en secret est agréable.
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
18 Et il ne connaît point que là [sont] les trépassés, et que ceux qu'elle a conviés sont au fond du sépulcre. (Sheol )
han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ---- (Sheol )