Proverbes 14
1 Toute femme sage bâtit sa maison; mais la folle la ruine de ses mains.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Celui qui marche en sa droiture, révère l'Eternel; mais celui qui va de travers en ses voies, le méprise.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 La verge d'orgueil est dans la bouche du fou; mais les lèvres des sages les garderont.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Où il n'y a point de bœuf, la grange est vide; et l'abondance du revenu provient de la force du bœuf.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Le témoin véritable ne mentira [jamais]; mais le faux témoin avance volontiers des mensonges.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Le moqueur cherche la sagesse, et ne la trouve point; mais la science est aisée à trouver à l'homme intelligent.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Eloigne-toi de l'homme insensé, puisque tu ne lui as point connu de lèvres de science.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 La sagesse de l'homme bien avisé est d'entendre sa voie; mais la folie des fous n'est que tromperie.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Les fous pallient le délit; mais il n'y a que plaisir entre les hommes droits.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Le cœur d'un chacun connaît l'amertume de son âme; et un autre n'est point mêlé dans sa joie.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 La maison des méchants sera abolie; mais le tabernacle des hommes droits fleurira.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Il y a telle voie qui semble droite à l'homme, mais dont l'issue sont les voies de la mort.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Même en riant le cœur sera triste, et la joie finit par l'ennui.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Celui qui a un cœur hypocrite, sera rassasié de ses voies; mais l'homme de bien [le sera] de ce qui est en lui.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Le simple croit à toute parole; mais l'homme bien avisé considère ses pas.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Le sage craint, et se retire du mal; mais le fou se met en colère, et se tient assuré.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 L'homme colère fait des folies; et l'homme rusé est haï.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Les niais hériteront la folie; mais les bien-avisés seront couronnés de science.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Les malins seront humiliés devant les bons, et les méchants, devant les portes du juste.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Le pauvre est haï, même de son ami; mais les amis du riche sont en grand nombre.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Celui qui méprise son prochain s'égare; mais celui qui a pitié des débonnaires, est bienheureux.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Ceux qui machinent du mal ne se fourvoient-ils pas? Mais la bonté et la vérité seront pour ceux qui procurent le bien.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 En tout travail il y a quelque profit, mais le babil des lèvres ne tourne qu'à disette.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Les richesses des sages leur sont [comme] une couronne; mais la folie des fous n'est que folie.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Le témoin véritable délivre les âmes; mais celui qui prononce des mensonges, n'est que tromperie.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 En la crainte de l'Eternel il y a une ferme assurance, et une retraite pour ses enfants.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 La crainte de l'Eternel est une source de vie pour se détourner des filets de la mort.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 La puissance d'un Roi consiste dans la multitude du peuple; mais quand le peuple diminue, c'est l'abaissement du Prince.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Celui qui est lent à la colère, est de grande intelligence; mais celui qui est prompt à se courroucer, excite la folie.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Le cœur doux est la vie de la chair; mais l'envie est la vermoulure des os.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Celui qui fait tort au pauvre, déshonore celui qui l'a fait; mais celui-là l'honore, qui a pitié du nécessiteux.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Le méchant sera poussé au loin par sa malice; mais le juste trouve retraite [même] en sa mort.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 La sagesse repose au cœur de l'homme intelligent; et elle est même reconnue au milieu des fous.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 La justice élève une nation; mais le péché est l'opprobre des peuples.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Le Roi prend plaisir au serviteur prudent; mais son indignation sera contre celui qui lui fait déshonneur.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
