Job 9
1 Mais Job répondit, et dit:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Certainement je sais que cela est ainsi; et comment l'homme [mortel] se justifierait-il devant le [Dieu] Fort?
Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
3 Si [Dieu] veut plaider avec lui, de mille articles il ne saurait lui répondre sur un seul.
Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
4 [Dieu] est sage de cœur, et puissant en force. Qui est-ce qui s'est opposé à lui, et s'en est bien trouvé?
Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
5 Il transporte les montagnes, et quand il les renverse en sa fureur, elles n'en connaissent rien.
honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;
6 Il remue la terre de sa place, et ses piliers sont ébranlés.
honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;
7 Il parle au soleil, et le soleil ne se lève point; et c'est lui qui tient les étoiles sous son cachet.
honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;
8 C'est lui seul qui étend les cieux; qui marche sur les hauteurs de la mer;
honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;
9 Qui a fait le chariot, et l'Orion, et la Poussinière, et les signes qui sont au fond du Midi;
honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
10 Qui fait des choses si grandes qu'on ne les peut sonder; et tant de choses merveilleuses, qu'on ne les peut compter.
honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?
11 Voici, il passera près de moi, et je ne le verrai point; et il repassera, et je ne l'apercevrai point.
Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
12 Voilà, s'il ravit, qui le lui fera rendre? et qui est-ce qui lui dira: Que fais-tu?
Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
13 Dieu ne retire point sa colère, et les hommes superbes qui viennent au secours, sont abattus sous lui.
Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;
14 Combien moins lui répondrais-je, moi et arrangerais-je mes paroles contre lui?
huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?
15 Moi, je ne lui répondrai point, quand même je serais juste, [mais] je demanderai grâce à mon juge.
Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.
16 Si je l'invoque, et qu'il me réponde, [encore] ne croirai-je point qu'il ait écouté ma voix.
Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
17 Car il m'a écrasé du milieu d'un tourbillon, et il a ajouté plaie sur plaie, sans que je l'aie mérité.
Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.
18 Il ne me permet point de reprendre haleine, mais il me remplit d'amertumes.
Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
19 S'il est question de savoir qui est le plus fort; voilà, il est fort; et [s'il est question d'aller] en justice, qui est-ce qui m'y fera comparaître?
Gäller det försteg i kraft: "Välan, jag är redo!", gäller det rätt: "Vem ställer mig till ansvar?"
20 Si je me justifie, ma propre bouche me condamnera; [si je me fais] parfait, il me convaincra d'être coupable.
Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
21 Quand je serais parfait, je ne me soucierais pas de vivre, je dédaignerais la vie.
Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.
22 Tout revient à un; c'est pourquoi j'ai dit qu'il consume l'homme juste et le méchant.
Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
23 [Au moins] si le fléau [dont il frappe] faisait mourir tout aussitôt; [mais] il se rit de l'épreuve des innocents.
Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
24 [C'est par lui que] la terre est livrée entre les mains du méchant; c'est lui qui couvre la face des juges de la [terre]; et si ce n'est pas lui, qui est-ce donc?
Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?
25 Or mes jours ont été plus vite qu'un courrier; ils s'en sont fuis, et n'ont point vu de bien.
Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;
26 Ils ont passé [comme] des barques de poste; comme un aigle qui vole après la proie.
de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
27 Si je dis: J'oublierai ma plainte, je renoncerai à ma colère, je me fortifierai;
Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
28 Je suis épouvanté de tous mes tourments. Je sais que tu ne me jugeras point innocent.
Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
29 Je serai [trouvé] méchant; pourquoi travaillerais-je en vain?
Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
30 Si je me lave dans de l'eau de neige, et que je nettoie mes mains dans la pureté,
Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,
31 Alors tu me plongeras dans un fossé, et mes vêtements m'auront en horreur.
så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.
32 Car il n'est pas comme moi un homme, pour que je lui réponde, [et] que nous allions ensemble en jugement.
Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
33 [Mais] il n'y a personne qui prît connaissance de la cause qui serait entre nous, [et] qui mît la main sur nous deux.
ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.
34 Qu'il ôte [donc] sa verge de dessus moi, et que la frayeur que j'ai de lui ne me trouble plus.
Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
35 Je parlerai, et je ne le craindrai point; mais dans l'état où je suis je ne suis point à moi-même.
då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.
