< 1 Rois 15 >
1 La dix-huitième année du Roi Jéroboam fils de Nébat, Abijam commença à régner sur Juda.
Mwaka wa ikũmi na ĩnana wa ũthamaki wa Jeroboamu mũrũ wa Nebati-rĩ, nĩguo Abija aatuĩkire mũthamaki wa Juda,
2 Et il régna trois ans à Jérusalem; sa mère avait nom Mahaca, et était fille d'Abisalom.
na agĩthamaka arĩ Jerusalemu mĩaka ĩtatũ. Nyina eetagwo Maaka mwarĩ wa Abisalomu.
3 Il marcha dans tous les péchés que son père avait commis avant lui, et son cœur ne fut point pur envers l'Eternel son Dieu, comme [l'avait été] le cœur de David son père.
Nĩekire mehia marĩa mothe ithe eekĩte mbere yake; ndeyamũrĩire Jehova Ngai wake na ngoro yake yothe, ta ũrĩa ngoro ya ithe Daudi yatariĩ.
4 Mais pour l'amour de David l'Eternel son Dieu lui donna une Lampe dans Jérusalem, lui suscitant son fils après lui, et protégeant Jérusalem;
No rĩrĩ, nĩ ũndũ wa Daudi, Jehova Ngai wake akĩmũhe tawa kũu Jerusalemu na ũndũ wa gũtua mũriũ mũthamaki ithenya rĩake, na gũtũma itũũra rĩa Jerusalemu rĩrũme.
5 Parce que David avait fait ce qui est droit devant l'Eternel, et tout le temps de sa vie il ne s'était point détourné de rien qu'il lui eût commandé, hormis dans l'affaire d'Urie l'Héthien.
Nĩgũkorwo Daudi nĩekĩte ũrĩa kwagĩrĩire maitho-inĩ ma Jehova, na ndaagire kũrũmia watho o na ũmwe wa Jehova matukũ-inĩ mothe ma muoyo wake, tiga ũhoro-inĩ wa Uria ũrĩa Mũhiti.
6 Or il y eut toujours guerre entre Roboam et Jéroboam tout le temps que [Roboam] vécut.
Na rĩrĩ, gwatũũraga mbaara gatagatĩ ka Rehoboamu na Jeroboamu hĩndĩ ĩrĩa yothe Abija aarĩ muoyo.
7 Et le reste des actions d'Abijam, et même tout ce qu'il a fait, n'est-il pas écrit au Livre des Chroniques des Rois de Juda? Il y eut aussi guerre entre Abijam et Jéroboam.
Maũndũ marĩa mangĩ makoniĩ wathani wa Abija na ũrĩa wothe eekire-rĩ, githĩ matiandĩkĩtwo ibuku-inĩ rĩa maũndũ ma athamaki a Juda? Na nĩ kwarĩ mbaara gatagatĩ ka Abija na Jeroboamu.
8 Ainsi Abijam s'endormit avec ses pères, et on l'ensevelit en la Cité de David; et Asa son fils régna en sa place.
Nake Abija akĩhurũka hamwe na maithe make, na agĩthikwo thĩinĩ wa itũũra inene rĩa Daudi. Nake mũriũ Asa agĩtuĩka mũthamaki ithenya rĩake.
9 La vingtième année de Jéroboam Roi d'Israël, Asa commença à régner sur Juda.
Mwaka wa mĩrongo ĩĩrĩ wa ũthamaki wa Jeroboamu mũthamaki wa Isiraeli-rĩ, nĩguo Asa aatuĩkire mũthamaki wa Juda,
10 Et il régna quarante et un ans à Jérusalem; sa mère avait nom Mahaca, [et] elle était fille d'Abisalom.
nake agĩthamaka arĩ Jerusalemu mĩaka mĩrongo ĩna na ũmwe. Cũwe wake eetagwo Maaka mwarĩ wa Abisalomu.
11 Et Asa fit ce qui est droit devant l'Eternel, comme David son père.
Asa nĩekire ũrĩa kwagĩrĩire maitho-inĩ ma Jehova, o ta ũrĩa ithe Daudi eekĩte.
12 Car il abolit du pays les prostitués à la paillardise, et ôta tous les dieux de fiente que ses pères avaient faits.
Nĩaingatire maraya ma arũme ma mahooero-inĩ moime bũrũri ũcio, na akĩeheria mĩhianano yothe ya kũhooyagwo ĩrĩa maithe make maathondekete.
13 Et même il déposa sa mère Mahaca, afin qu'elle ne fût plus régente, parce qu'elle avait fait un simulacre pour un bocage, et Asa mit en pièces le simulacre qu'elle avait fait, et le brûla près du torrent de Cédron.
O na nĩeheririe cũwe wake Maaka atige gũtuĩka mũthamaki-mũndũ-wa-nja, tondũ nĩathondekete gĩtugĩ kĩa Ashera, kĩndũ kĩrĩ magigi mũno. Asa agĩkĩmomora, agĩgĩcinĩra kĩanda-inĩ gĩa Kidironi.
14 Mais les hauts lieux ne furent point ôtés; néanmoins le cœur d'Asa fut droit envers l'Eternel tout le temps de sa vie.
O na gũtuĩka ndaathengirie mahooero marĩa maarĩ kũndũ gũtũũgĩru-rĩ, ngoro ya Asa nĩyerutĩire Jehova mũtũũrĩre-inĩ wake wothe.
15 Et il remit dans la maison de l'Eternel les choses qui avaient été consacrées par son père, avec ce qu'il avait aussi lui-même consacré, d'argent, d'or, et de vaisseaux.
Nĩarehire kũu hekarũ ya Jehova betha, na thahabu, na indo iria ciothe we mwene hamwe na ithe maamũrĩte.
16 r il y eut guerre entre Asa et Bahasa Roi d'Israël tout le temps de leur vie.
Gwatũire mbaara gatagatĩ ka Asa na Baasha mũthamaki wa Isiraeli, hĩndĩ yothe ya wathani wao.
17 Car Bahasa Roi d'Israël monta contre Juda, et bâtit Rama, afin de ne laisser sortir ni entrer personne vers Asa Roi de Juda.
Baasha mũthamaki wa Isiraeli nĩambatire agĩũkĩrĩra Juda na agĩaka rũthingo rwa hinya kũu Rama, nĩgeetha agirĩrĩrie andũ matikoime kana matoonye bũrũri wa Asa mũthamaki wa Juda.
18 Et Asa prit tout l'argent et l'or qui était demeuré dans les trésors de l'Eternel, et dans les trésors de la maison Royale, et les donna à ses serviteurs, et le Roi Asa les envoya vers Ben-hadad fils de Tabrimon, fils de Hezjon Roi de Syrie, qui demeurait à Damas, pour lui dire:
Ningĩ Asa akĩruta betha na thahabu ciothe iria ciatigarĩte kĩgĩĩna-inĩ kĩa hekarũ ya Jehova na kĩa nyũmba yake ya ũthamaki. Nake agĩciĩhokera anene ake macitwarĩre Beni-Hadadi mũrũ wa Taburimoni, mũrũ wa Hezioni, mũthamaki wa Suriata, ũrĩa waathanaga Dameski.
19 [Il y a] alliance entre moi et toi, et entre mon père et le tien; voici, je t'envoie un présent en argent et en or; Va, romps l'alliance que tu as avec Bahasa Roi d'Israël, et qu'il se retire de moi.
Nake akĩmwĩra atĩrĩ, “Reke hakorwo harĩ na kĩrĩĩko giitũ nawe, o ta ũrĩa haarĩ kĩrĩĩko gatagatĩ ka baba na thoguo. Ta kĩone, kĩheo kĩa betha na thahabu nĩkĩo ndagũtũmĩra. Rĩu tharia kĩrĩĩko kĩanyu na Baasha mũthamaki wa Isiraeli nĩguo atigane na niĩ.”
20 Et Ben-hadad accorda cela au Roi Asa, et envoya les capitaines de son armée, contre les villes d'Israël, et frappa Hijon, Dan, Abel-beth-mahaca, et tout Kinneroth, qui était joignant tout le pays de Nephthali.
Beni-Hadadi agĩĩtĩkĩra ũhoro wa Mũthamaki Asa, agĩtũma anene a ikundi cia thigari ciake makahũũre matũũra ma Isiraeli. Nake agĩtooria Ijoni, na Dani, na Abeli-Bethi-Maaka, na Kinerethu guothe, hamwe na Nafitali.
21 Et il arriva qu'aussitôt que Bahasa l'eut appris, il cessa de bâtir Rama, et demeura à Tirtsa.
Hĩndĩ ĩrĩa Baasha aiguire ũhoro ũcio, agĩtiga gwaka Rama, agĩthiĩ gũikara Tiriza.
22 Alors le Roi Asa fit publier par tout Juda que tous, sans en excepter aucun, eussent à emporter les pierres et le bois de Rama, que Bahasa faisait bâtir, et le Roi Asa en bâtit Guébah de Benjamin, et Mitspa.
Ningĩ Mũthamaki Asa akĩruta watho kũu Juda guothe, gũtirĩ mũndũ watigĩrĩirwo, nao magĩkuua mahiga na mbaũ iria Baasha aahũthagĩra Rama. Indo icio nĩcio Mũthamaki Asa aakire nacio Geba kũu Benjamini, o na agĩaka kũu Mizipa.
23 Le reste de tous les faits d'Asa, et toute sa valeur, et tout ce qu'il a fait, et les villes qu'il a bâties, n'est-il pas écrit au Livre des Chroniques des Rois de Juda? Au reste, il fut malade de ses pieds au temps de sa vieillesse.
Ha ũhoro wa maũndũ marĩa mangĩ mothe makoniĩ wathani wa Asa, marĩa mothe aahingirie, na ũrĩa wothe eekire, o na matũũra marĩa aakire-rĩ, githĩ matiandĩkĩtwo ibuku-inĩ rĩa maũndũ ma athamaki a Juda? Na rĩrĩ, Asa aakũra akĩrwara magũrũ.
24 Et Asa s'endormit avec ses pères, avec lesquels il fut enseveli en la Cité de David son père, et Josaphat son fils régna en sa place.
Hĩndĩ ĩyo Asa akĩhurũka hamwe na maithe make, agĩthikwo hamwe nao thĩinĩ wa itũũra inene rĩa ithe Daudi. Nake mũriũ Jehoshafatu agĩtuĩka mũthamaki ithenya rĩake.
25 Or Nadab fils de Jéroboam commença à régner sur Israël la seconde année d'Asa Roi de Juda, et il régna deux ans sur Israël.
Nadabu mũrũ wa Jeroboamu aatuĩkire mũthamaki wa Isiraeli mwaka wa keerĩ wa Asa mũthamaki wa Juda, nake agĩthamakĩra Isiraeli mĩaka ĩĩrĩ.
26 Et il fit ce qui déplaît à l'Eternel, et suivit le train de son père, et le péché par lequel il avait fait pécher Israël.
Nĩekire maũndũ ma waganu maitho-inĩ ma Jehova, akĩrũmĩrĩra mĩthiĩre ya ithe na mehia make marĩa maatũmire andũ a Isiraeli meehie.
27 Et Bahasa fils d'Ahija de la maison d'Issacar, fit une conspiration contre lui, et le frappa devant Guibbethon qui était aux Philistins, lorsque Nadab et tout Israël assiégeaient Guibbethon.
Baasha mũrũ wa Ahija wa nyũmba ya Isakaru nĩaciirĩire kũmũũkĩrĩra, nake akĩmũũragĩra kũu Gibethoni, itũũra rĩa Afilisti, rĩrĩa Nadabu na Isiraeli othe marĩrigiicĩirie.
28 Bahasa donc le fit mourir la troisième année d'Asa Roi de Juda, et il régna en sa place;
Baasha ooragire Nadabu mwaka wa gatatũ wa Asa mũthamaki wa Juda na agĩtuĩka mũthamaki ithenya rĩake.
29 Et aussitôt qu'il vint à régner il frappa toute la maison de Jéroboam, et il ne laissa aucune âme vivante [de la race] de Jéroboam qu'il n'exterminât, selon la parole de l'Eternel qu'il avait proférée par son serviteur Ahija Silonite;
Aambĩrĩria gũthamaka-rĩ, nĩooragire andũ a nyũmba ya Jeroboamu othe. Ndaatigĩirie Jeroboamu mũndũ o na ũmwe arĩ muoyo, no aamaniinire othe, kũringana na kiugo kĩa Jehova kĩrĩa aaririe na kanua ka ndungata yake Ahija ũrĩa Mũshiloni,
30 A cause des péchés de Jéroboam qu'il avait faits, et par lesquels il avait fait pécher Israël; [et] à cause du péché par lequel il avait irrité l'Eternel le Dieu d'Israël.
nĩ ũndũ wa mehia marĩa Jeroboamu ekĩte na agĩtũma Isiraeli mehie, na nĩ ũndũ nĩarakarĩtie Jehova, Ngai wa Isiraeli.
31 Le reste des faits de Nadab, et même tout ce qu'il a fait, n'est-il pas écrit au Livre des Chroniques des Rois d'Israël?
Ha ũhoro wa maũndũ marĩa mangĩ makoniĩ wathani wa Nadabu, na marĩa mothe eekire-rĩ, githĩ matiandĩkĩtwo ibuku-inĩ rĩa maũndũ ma athamaki a Isiraeli?
32 Or il y eut guerre entre Asa et Bahasa Roi d'Israël, tout le temps de leur vie.
Gwatũire mbaara gatagatĩ ka Asa na Baasha mũthamaki wa Isiraeli hĩndĩ yothe ya wathani wao.
33 La troisième année d'Asa Roi de Juda, Bahasa fils d'Ahija commença à régner sur tout Israël à Tirtsa, [et régna] vingt et quatre ans.
Mwaka wa gatatũ wa Asa, mũthamaki wa Juda-rĩ, nĩguo Baasha mũrũ wa Ahija aatuĩkire mũthamaki wa Isiraeli guothe arĩ kũu Tiriza, na agĩthamaka mĩaka mĩrongo ĩĩrĩ na ĩna.
34 Et il fit ce qui déplaît à l'Eternel, et suivit le train de Jéroboam, et son péché, par lequel il avait fait pécher Israël.
Nĩekire maũndũ ma waganu maitho-ini ma Jehova, akĩrũmĩrĩra mĩthiĩre ya Jeroboamu, na mehia make marĩa maatũmire andũ a Isiraeli meehie.