< Psaumes 77 >
1 Au chef des chantres. D’après Jeduthun. Psaume d’Asaph. Ma voix s’élève à Dieu, et je crie; Ma voix s’élève à Dieu, et il m’écoutera.
En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.
2 Au jour de ma détresse, je cherche le Seigneur; La nuit, mes mains sont étendues sans se lasser; Mon âme refuse toute consolation.
Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.
3 Je me souviens de Dieu, et je gémis; Je médite, et mon esprit est abattu. (Pause)
När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)
4 Tu tiens mes paupières en éveil; Et, dans mon trouble, je ne puis parler.
Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.
5 Je pense aux jours anciens, Aux années d’autrefois.
Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.
6 Je pense à mes cantiques pendant la nuit, Je fais des réflexions au-dedans de mon cœur, Et mon esprit médite.
Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.
7 Le Seigneur rejettera-t-il pour toujours? Ne sera-t-il plus favorable?
Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?
8 Sa bonté est-elle à jamais épuisée? Sa parole est-elle anéantie pour l’éternité?
Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?
9 Dieu a-t-il oublié d’avoir compassion? A-t-il, dans sa colère, retiré sa miséricorde? (Pause)
Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)
10 Je dis: Ce qui fait ma souffrance, C’est que la droite du Très-Haut n’est plus la même…
Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.
11 Je rappellerai les œuvres de l’Éternel, Car je me souviens de tes merveilles d’autrefois;
Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;
12 Je parlerai de toutes tes œuvres, Je raconterai tes hauts faits.
Och talar om all din verk, och säger om din anslag:
13 O Dieu! Tes voies sont saintes; Quel dieu est grand comme Dieu?
Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?
14 Tu es le Dieu qui fait des prodiges; Tu as manifesté parmi les peuples ta puissance.
Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.
15 Par ton bras tu as délivré ton peuple, Les fils de Jacob et de Joseph. (Pause)
Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)
16 Les eaux t’ont vu, ô Dieu! Les eaux t’ont vu, elles ont tremblé; Les abîmes se sont émus.
Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.
17 Les nuages versèrent de l’eau par torrents, Le tonnerre retentit dans les nues, Et tes flèches volèrent de toutes parts.
De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.
18 Ton tonnerre éclata dans le tourbillon, Les éclairs illuminèrent le monde; La terre s’émut et trembla.
Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.
19 Tu te frayas un chemin par la mer, Un sentier par les grandes eaux, Et tes traces ne furent plus reconnues.
Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.
20 Tu as conduit ton peuple comme un troupeau, Par la main de Moïse et d’Aaron.
Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.