< Psaumes 74 >

1 Cantique d’Asaph. Pourquoi, ô Dieu! Rejettes-tu pour toujours? Pourquoi t’irrites-tu contre le troupeau de ton pâturage?
En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
2 Souviens-toi de ton peuple que tu as acquis autrefois, Que tu as racheté comme la tribu de ton héritage! Souviens-toi de la montagne de Sion, où tu faisais ta résidence;
Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
3 Porte tes pas vers ces lieux constamment dévastés! L’ennemi a tout ravagé dans le sanctuaire.
Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
4 Tes adversaires ont rugi au milieu de ton temple; Ils ont établi pour signes leurs signes.
Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
5 On les a vus, pareils à celui qui lève La cognée dans une épaisse forêt;
Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
6 Et bientôt ils ont brisé toutes les sculptures, A coups de haches et de marteaux.
Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
7 Ils ont mis le feu à ton sanctuaire; Ils ont abattu, profané la demeure de ton nom.
De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
8 Ils disaient en leur cœur: Traitons-les tous avec violence! Ils ont brûlé dans le pays tous les lieux saints.
De hava sagt i sina hjärtan: "Vi vilja alldeles kuva dem." Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
9 Nous ne voyons plus nos signes; Il n’y a plus de prophète, Et personne parmi nous qui sache jusqu’à quand…
Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
10 Jusqu’à quand, ô Dieu! L’oppresseur outragera-t-il, L’ennemi méprisera-t-il sans cesse ton nom?
Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
11 Pourquoi retires-tu ta main et ta droite? Sors-la de ton sein! Détruis!
Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
12 Dieu est mon roi dès les temps anciens, Lui qui opère des délivrances au milieu de la terre.
Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
13 Tu as fendu la mer par ta puissance, Tu as brisé les têtes des monstres sur les eaux;
Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
14 Tu as écrasé la tête du crocodile, Tu l’as donné pour nourriture au peuple du désert.
Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
15 Tu as fait jaillir des sources et des torrents. Tu as mis à sec des fleuves qui ne tarissent point.
Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
16 A toi est le jour, à toi est la nuit; Tu as créé la lumière et le soleil.
Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
17 Tu as fixé toutes les limites de la terre, Tu as établi l’été et l’hiver.
Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
18 Souviens-toi que l’ennemi outrage l’Éternel, Et qu’un peuple insensé méprise ton nom!
Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Ne livre pas aux bêtes l’âme de ta tourterelle, N’oublie pas à toujours la vie de tes malheureux!
Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
20 Aie égard à l’alliance! Car les lieux sombres du pays sont pleins de repaires de brigands.
Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
21 Que l’opprimé ne retourne pas confus! Que le malheureux et le pauvre célèbrent ton nom!
Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
22 Lève-toi, ô Dieu! Défends ta cause! Souviens-toi des outrages que te fait chaque jour l’insensé!
Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
23 N’oublie pas les clameurs de tes adversaires, Le tumulte sans cesse croissant de ceux qui s’élèvent contre toi!
Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.

< Psaumes 74 >