Psaumes 38
1 Psaume de David. Pour souvenir. Éternel! Ne me punis pas dans ta colère, Et ne me châtie pas dans ta fureur.
En psalm av David; till åminnelse.
2 Car tes flèches m’ont atteint, Et ta main s’est appesantie sur moi.
HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
3 Il n’y a rien de sain dans ma chair à cause de ta colère, Il n’y a plus de vigueur dans mes os à cause de mon péché.
Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
4 Car mes iniquités s’élèvent au-dessus de ma tête; Comme un lourd fardeau, elles sont trop pesantes pour moi.
Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
5 Mes plaies sont infectes et purulentes, Par l’effet de ma folie.
Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
6 Je suis courbé, abattu au dernier point; Tout le jour je marche dans la tristesse.
Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
7 Car un mal brûlant dévore mes entrailles, Et il n’y a rien de sain dans ma chair.
Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
8 Je suis sans force, entièrement brisé; Le trouble de mon cœur m’arrache des gémissements.
Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
9 Seigneur! Tous mes désirs sont devant toi, Et mes soupirs ne te sont point cachés.
Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
10 Mon cœur est agité, ma force m’abandonne, Et la lumière de mes yeux n’est plus même avec moi.
Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
11 Mes amis et mes connaissances s’éloignent de ma plaie, Et mes proches se tiennent à l’écart.
Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
12 Ceux qui en veulent à ma vie tendent leurs pièges; Ceux qui cherchent mon malheur disent des méchancetés, Et méditent tout le jour des tromperies.
Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
13 Et moi, je suis comme un sourd, je n’entends pas; Je suis comme un muet, qui n’ouvre pas la bouche.
Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
14 Je suis comme un homme qui n’entend pas, Et dans la bouche duquel il n’y a point de réplique.
Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
15 Éternel! C’est en toi que j’espère; Tu répondras, Seigneur, mon Dieu!
ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
16 Car je dis: Ne permets pas qu’ils se réjouissent à mon sujet, Qu’ils s’élèvent contre moi, si mon pied chancelle!
Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
17 Car je suis près de tomber, Et ma douleur est toujours devant moi.
Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
18 Car je reconnais mon iniquité, Je suis dans la crainte à cause de mon péché.
Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
19 Et mes ennemis sont pleins de vie, pleins de force; Ceux qui me haïssent sans cause sont nombreux.
ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
20 Ils me rendent le mal pour le bien; Ils sont mes adversaires, parce que je recherche le bien.
Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
21 Ne m’abandonne pas, Éternel! Mon Dieu, ne t’éloigne pas de moi!
de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
22 Viens en hâte à mon secours, Seigneur, mon salut!
Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
