1 Chroniques 11

1 Tout Israël s’assembla auprès de David à Hébron, en disant: Voici, nous sommes tes os et ta chair.

Då församlade sig hela Israel till David i Hebron och sade: »Vi äro ju ditt kött och ben.

2 Autrefois déjà, même lorsque Saül était roi, c’était toi qui conduisais et qui ramenais Israël. L’Éternel, ton Dieu, t’a dit: Tu paîtras mon peuple d’Israël, et tu seras le chef de mon peuple d’Israël.

Redan för länge sedan, redan då Saul ännu var konung, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN, din Gud, sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över mitt folk Israel.»

3 Ainsi tous les anciens d’Israël vinrent auprès du roi à Hébron, et David fit alliance avec eux à Hébron, devant l’Éternel. Ils oignirent David pour roi sur Israël, selon la parole de l’Éternel, prononcée par Samuel.

När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; och sedan smorde de David till konung över Israel, i enlighet med HERRENS ord genom Samuel.

4 David marcha avec tout Israël sur Jérusalem, qui est Jebus. Là étaient les Jébusiens, habitants du pays.

Och David drog med hela Israel till Jerusalem, det är Jebus; där befunno sig jebuséerna, som ännu bodde kvar i landet.

5 Les habitants de Jebus dirent à David: Tu n’entreras point ici. Mais David s’empara de la forteresse de Sion: c’est la cité de David.

Och invånarna i Jebus sade till David: »Hitin kommer du icke.» Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad

6 David avait dit: Quiconque battra le premier les Jébusiens sera chef et prince. Joab, fils de Tseruja, monta le premier, et il devint chef.

Och David sade: »Vemhelst som först slår ihjäl en jebusé, han skall bliva hövding och anförare.» Och Joab, Serujas son, kom först ditupp och blev så hövding.

7 David s’établit dans la forteresse; c’est pourquoi on l’appela cité de David.

Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man det Davids stad.

8 Il fit tout autour de la ville des constructions, depuis Millo et aux environs; et Joab répara le reste de la ville.

Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millo och allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.

9 David devenait de plus en plus grand, et l’Éternel des armées était avec lui.

Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaot var med honom

10 Voici les chefs des vaillants hommes qui étaient au service de David, et qui l’aidèrent avec tout Israël à assurer sa domination, afin de l’établir roi, selon la parole de l’Éternel au sujet d’Israël.

Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.

11 Voici, d’après leur nombre, les vaillants hommes qui étaient au service de David. Jaschobeam, fils de Hacmoni, l’un des principaux officiers. Il brandit sa lance sur trois cents hommes, qu’il fit périr en une seule fois.

Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.

12 Après lui, Éléazar, fils de Dodo, l’Achochite, l’un des trois guerriers.

Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna.

13 Il était avec David à Pas-Dammim, où les Philistins s’étaient rassemblés pour combattre. Il y avait là une pièce de terre remplie d’orge; et le peuple fuyait devant les Philistins.

Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna.

14 Ils se placèrent au milieu du champ, le protégèrent, et battirent les Philistins. Et l’Éternel opéra une grande délivrance.

Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.

15 Trois des trente chefs descendirent auprès de David sur le rocher dans la caverne d’Adullam, lorsque le camp des Philistins était dressé dans la vallée des Rephaïm.

En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.

16 David était alors dans la forteresse, et il y avait un poste de Philistins à Bethléhem.

Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.

17 David eut un désir, et il dit: Qui me fera boire de l’eau de la citerne qui est à la porte de Bethléhem?

Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»

18 Alors les trois hommes passèrent au travers du camp des Philistins, et puisèrent de l’eau de la citerne qui est à la porte de Bethléhem. Ils l’apportèrent et la présentèrent à David; mais David ne voulut pas la boire, et il la répandit devant l’Éternel.

Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.

19 Il dit: Que mon Dieu me garde de faire cela! Boirais-je le sang de ces hommes qui sont allés au péril de leur vie? Car c’est au péril de leur vie qu’ils l’ont apportée. Et il ne voulut pas la boire. Voilà ce que firent ces trois vaillants hommes.

Han sade nämligen: »Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit.» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.

20 Abischaï, frère de Joab, était le chef des trois. Il brandit sa lance sur trois cents hommes, et les tua; et il eut du renom parmi les trois.

Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.

21 Il était le plus considéré des trois de la seconde série, et il fut leur chef; mais il n’égala pas les trois premiers.

Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.

22 Benaja, fils de Jehojada, fils d’un homme de Kabtseel, rempli de valeur et célèbre par ses exploits. Il frappa les deux lions de Moab. Il descendit au milieu d’une citerne, où il frappa un lion, un jour de neige.

Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.

23 Il frappa un Égyptien d’une stature de cinq coudées et ayant à la main une lance comme une ensouple de tisserand; il descendit contre lui avec un bâton, arracha la lance de la main de l’Égyptien, et s’en servit pour le tuer.

Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dräpte honom med hans eget spjut.

24 Voilà ce que fit Benaja, fils de Jehojada; et il eut du renom parmi les trois vaillants hommes.

Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.

25 Il était le plus considéré des trente; mais il n’égala pas les trois premiers. David l’admit dans son conseil secret.

Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.

26 Hommes vaillants de l’armée: Asaël, frère de Joab. Elchanan, fils de Dodo, de Bethléhem.

De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;

27 Schammoth, d’Haror. Hélets, de Palon.

haroriten Sammot; peloniten Heles;

28 Ira, fils d’Ikkesch, de Tekoa. Abiézer, d’Anathoth.

tekoaiten Ira, Ickes' son; anatotiten Abieser;

29 Sibbecaï, le Huschatite. Ilaï, d’Achoach.

husatiten Sibbekai; ahoaiten Ilai;

30 Maharaï, de Nethopha. Héled, fils de Baana, de Nethopha.

netofatiten Maherai; netofatiten Heled, Baanas son;

31 Ithaï, fils de Ribaï, de Guibea des fils de Benjamin. Benaja, de Pirathon.

Itai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam; pirgatoniten Benaja;

32 Huraï, de Nachalé-Gaasch. Abiel, d’Araba.

Hurai från Gaas' dalar; arabatiten Abiel;

33 Azmaveth, de Bacharum. Éliachba, de Schaalbon.

baharumiten Asmavet; saalboniten Eljaba;

34 Bené-Haschem, de Guizon. Jonathan, fils de Schagué, d’Harar.

gisoniten Bene-Hasem; harariten Jonatan, Sages son;

35 Achiam, fils de Sacar, d’Harar. Éliphal, fils d’Ur.

harariten Ahiam, Sakars son; Elifal, Urs son;

36 Hépher, de Mekéra. Achija, de Palon.

mekeratiten Hefer; peloniten Ahia;

37 Hetsro, de Carmel. Naaraï, fils d’Ezbaï.

Hesro från Karmel; Naarai, Esbais son;

38 Joël, frère de Nathan. Mibchar, fils d’Hagri.

Joel, broder till Natan; Mibhar, Hagris son;

39 Tsélek, l’Ammonite. Nachraï, de Béroth, qui portait les armes de Joab, fils de Tseruja.

ammoniten Selek; berotiten Naherai, vapendragare åt Joab, Serujas son;

40 Ira, de Jéther. Gareb, de Jéther.

jeteriten Ira; jeteriten Gareb;

41 Urie, le Héthien. Zabad, fils d’Achlaï.

hetiten Uria; Sabad, Alais son;

42 Adina, fils de Schiza, le Rubénite, chef des Rubénites, et trente avec lui.

rubeniten Adina, Sisas son, en huvudman bland rubeniterna, och jämte honom trettio andra;

43 Hanan, fils de Maaca. Josaphat, de Mithni.

Hanan, Maakas son, och mitniten Josafat;

44 Ozias, d’Aschtharoth. Schama et Jehiel, fils de Hotham, d’Aroër.

astarotiten Ussia; Sama och Jeguel, aroeriten Hotams söner;

45 Jediaël, fils de Schimri. Jocha, son frère, le Thitsite.

Jediael, Simris son, och hans broder Joha, tisiten;

46 Éliel, de Machavim, Jeribaï et Joschavia, fils d’Elnaam. Jithma, le Moabite.

Eliel-Hammahavim samt Jeribai och Josauja, Elnaams söner, och moabiten Jitma;

47 Éliel, Obed et Jaasiel-Metsobaja.

slutligen Eliel, Obed och Jaasiel-Hammesobaja.