< Psaumes 73 >
1 Psaume d'Asaph. Que Dieu est bon pour Israël, pour ceux qui sont droits en leur cœur!
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 Peu s'en est fallu que mes pieds n'aient chancelé; peu s'en est fallu que mes pieds n'aient glissé.
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 Car à voir la paix des pécheurs, je les avais enviés.
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 En effets à leur mort ils ne font point paraître qu'ils la refusent, et ils ont de la fermeté en leurs châtiments.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Ils n'ont point les peines des autres hommes, et comme les autres hommes ils ne seront point flagellés.
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 A cause de cela l'orgueil les possède; ils se sont revêtus de leur injustice et de leur impiété.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 Leur injustice sortira de leur richesse comme de sa source; ils se sont adonnés aux caprices de leur cœur.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Ils ont pensé et parlé méchamment; ils ont parlé du Très-Haut avec injustice.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 Ils ont fait usage de leur bouche contre le ciel, et leur langue a parcouru la terre.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 A cause de cela mon peuple y retournera, et une grande plénitude de jours sera trouvée en eux.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 Ils ont dit: Que sait Dieu? et comment y a-t-il quelque science dans le Très -Haut?
Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
12 Voilà les pécheurs qui prospèrent toujours; ils possèdent les richesses.
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 Et moi-même j'ai dit: J'ai donc vainement rendu juste mon cœur, et levé mes mains parmi les innocents!
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 J'ai été châtié tout le jour, et réprimandé tous les matins.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Si j'avais parlé ainsi, voilà que j'eusse rompu mon alliance avec vos enfants.
Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Et J'ai entrepris de comprendre ces choses; mais ce travail reste inconnu devant moi,
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 Tant que je n'aurai pas pénétré dans le sanctuaire de Dieu; car c'est ainsi que je comprendrai les choses de la fin.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Or donc, Seigneur, tu as rendu jugement contre eux à cause de leurs fourberies; et tandis qu'ils s'élevaient, tu les as renversés.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Comment sont-ils tombés dans la désolation? Ils ont défailli soudain; ils ont péri à cause de leur iniquité.
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Comme le songe d'un homme qui s'éveille, Seigneur, dans ta cité tu mets à néant leur image.
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 C'est pourquoi mon cœur s'est réjoui, et mes reins se sont reposés.
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 Parce que moi aussi j'avais été mis à néant, et j'en ignorais la cause;
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Devant toi, j'étais devenu comme une brute, et je restai sans cesse avec toi.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Mais tu m'as pris par la main droite, tu m'as conduit selon ta volonté; tu m'as accueilli avec honneur.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 Or, qu'ai-je au ciel? Et après toi, qu'ai-je désiré sur la terre?
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Ma chair et mon cœur ont défailli, ô Dieu de mon cœur, et Dieu est mon partage pour toujours.
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Car ceux qui se sont éloignés de toi périront, et tu as exterminé tous ceux qui se prostituaient loin de toi.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 Pour moi, il est bon que je m'attache à Dieu, que je place en Dieu mon espérance, que je chante ses louanges aux portes de la fille de Sion.
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.