< Proverbes 29 >

1 L'homme qui reprend vaut mieux que l'indocile; car celui-ci tombera soudain dans des maux cuisants et sans remède.
Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 Quand les justes sont loués, les peuples sont dans la joie; mais quand les impies gouvernent, les hommes gémissent.
När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 Un homme qui aime la sagesse fait la joie de son père; celui qui nourrit des prostituées dissipe ses richesses.
Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Le roi juste fait prospérer ses États; le méchant les ruine.
Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Celui qui tend un filet à la face de son ami, s'y prendra lui-même les pieds.
Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 Le pécheur marche environné de pièges; le juste vit plein de paix et de joie.
En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Le juste sait rendre justice aux pauvres; mais l'impie n'entend pas cette science, et le nécessiteux n'a pas l'esprit assez intelligent.
Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Les hommes déréglés mettent en feu une ville; le sage apaise les colères.
Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 Un homme sage juge les nations; mais un homme méprisable, s'il se met en colère, fait rire et n'effraie personne.
När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 Les hommes de sang haïssent un saint; les hommes droits recherchent son âme.
De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 L'insensé donne cours à toute sa colère; le sage la contient et la mesure.
Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Quand un roi prête l'oreille à l'injustice, tous ses sujets transgressent la loi.
Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 L'usurier et l'emprunteur marchent ensemble; le Seigneur les surveille l'un et l'autre.
Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Si un roi juge les pauvres selon la vérité, son trône sera affermi pour servir de témoignage.
Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 Les réprimandes et les corrections donnent la sagesse; l'enfant qui s'en écarte est la honte de ses parents.
Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Plus il y a d'impies, plus il y a de péchés; les justes, avertis par leurs chutes, deviennent craintifs.
Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Corrige ton fils, et il donnera à toi le repos, à ton âme la gloire.
Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Il n'est point de prophète pour une nation perverse; mais bienheureux est celui qui garde la loi.
Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 La parole ne suffit pas pour corriger un mauvais serviteur; car même quand il la comprend, il lui est indocile.
Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Si tu vois un homme prompt à parler, sache que l'insensé même a plus d'espoir que lui.
Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Celui qui, dès l'enfance, a vécu dans les délices, un jour sera au service d'autrui et pleurera sur lui-même.
Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 L'homme enclin à la colère excite des discordes; l'homme irascible se creuse un abîme de péchés.
En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 L'orgueil abaisse l'homme; le Seigneur est l'appui des humbles, et les élève en gloire.
En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Celui qui prend sa part d'un larcin hait son âme; ceux qui ayant ouï un serment, n'en ont rien dit,
Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 par crainte ou par égard pour les hommes, ont failli. Celui qui met sa confiance dans le Seigneur sera dans la joie; l'impiété cause la chute de l'homme; celui qui a mis sa confiance dans le Maître, sera sauvé.
Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Beaucoup se prosternent devant la face du prince; mais c'est le Seigneur qui est le juge des hommes.
Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 Le juste est en abomination à l'injuste; et celui qui suit la droite voie est en abomination au pervers.
En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.

< Proverbes 29 >