< Job 23 >

1 Et Job reprenant dit:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Je sais que je puis prouver mon innocence; et mes gémissements ont rendu plus pesante encore la main du Seigneur.
Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3 Qui pourrait me dire où je le trouverais? J'irais lui demander jugement.
Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4 Je dirais comme je me juge moi-même, et ma bouche serait pleine de bonnes raisons.
Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5 Puissé-je apprendre les remèdes qu'il m'indiquerait! puissé-je ouïr ce qu'il aurait à me déclarer!
Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6 Mais il viendra à moi avec une force irrésistible; il ne me menacera même pas.
Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7 Toute vérité, toute preuve procèdent de lui; puisse-t-il enfin prononcer mon arrêt!
Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8 Si je prends sur lui l'avance, en un instant je ne suis plus; et les choses de la fin, qu'en sais-je?
Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9 Pendant qu'il passait à gauche, je ne l'ai point saisi; il embrasse l'horizon à droite et je ne le verrai pas.
har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10 Déjà il connaît ma voie; il m'a éprouvé comme on éprouve l'or.
Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11 J'exécuterai ses commandements, j'ai toujours été attentif à les suivre et je ne me suis point écarté
Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12 De ses préceptes; je n'en ai rien omis; j'ai recueilli dans mon sein toutes ses paroles.
Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13 Et il m'a jugé comme vous voyez; qui le contredira? Ce qu'il a voulu, il l'a fait.
Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14 C'est pourquoi j'ai eu hâte de le chercher; ses avertissements ont ramené ma pensée à lui.
Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15 Mais qu'il s'intéresse à moi sans apparaître; si je l'aperçois, son aspect me fait trembler.
Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16 Dieu m'a amolli le cœur; le Tout-Puissant m'a troublé.
Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17 J'ignorais que les ténèbres dussent venir, et une nuée sombre s'est étendue devant moi pour me le cacher.
ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.

< Job 23 >