Job 21
1 Or Job reprenant dit:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Ecoutez, écoutez mes raisonnements, afin que de telles consolations me soient épargnées.
Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
3 Dussiez-vous me maudire je parlerai, ensuite vous ne rirez plus de moi.
Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
4 Qu'y a-t-il? Mes reproches s'adressent-il à un homme? Et pourquoi donc contiendrais-je ma colère?
Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
5 Lorsque vous m'aurez examiné à fond vous serez saisis de surprise, et de vous mains vous vous frapperez les joues.
Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
6 Car si je recueille mes souvenirs, je n'ai eu que zèle pur, et les douleurs affligent mes chairs.
Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
7 Pourquoi les impies vivent-ils, et vieillissent-ils au sein de la richesse?
Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
8 Leur famille est selon leur âme, ils ont leurs enfants sous les yeux.
De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
9 Leurs maisons prospèrent, on n'y ressent aucune crainte, car le fouet du Seigneur n'est point dirigé contre eux.
Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
10 Pas d'avortement parmi leurs génisses, leurs bêtes pleines portent sans mal; et, à terme, elles mettent bas leurs fruits.
När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
11 Leurs menus troupeaux ne diminuent jamais, et leurs enfants dansent
Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
12 Au son de la harpe et de la cithare, et ils se complaisent au chant des cantiques.
De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
13 Leur vie s'est écoulée au milieu des biens, et ils se sont endormis dans le repos du sépulcre. (Sheol h7585)
De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid. (Sheol h7585)
14 Cependant ils ont dit au Seigneur: Détournez-vous de nous; nous n'avons que faire de connaître vos voies.
Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
15 Qu'est-ce donc que le Tout-Puissant pour que nous le servions? Qu'est-il besoin que nous allions au devant de lui?
Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
16 Leurs mains sont pleines de richesses, et le Seigneur ne surveille pas les œuvres des impies.
Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
17 Il est vrai qu'il advient aussi que leur lampe s'éteigne; ils essuient des catastrophes; des douleurs leur sont envoyées par la colère de Dieu.
Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
18 Ils seront alors comme de la paille que le vent emporte, ou comme le tourbillon de poussière qu'une tempête fait voler.
De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
19 Que les richesses du méchant échappent à ses fils; le Seigneur le rétribuera et il saura pourquoi.
»Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
20 Que ses yeux voient sa propre immolation; qu'il ne soit pas épargné par le Seigneur.
Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
21 Car la volonté de Dieu est avec lui dans sa maison, et son nombre de mois lui a été compté.
Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
22 Le Seigneur n'et-il pas le seul qui distribue l'intelligence et le savoir? Seul il juge les scélérats.
»Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
23 Tel mourra dans la plénitude de son innocence, complètement heureux et bien portant;
Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
24 Les entrailles pleines de graisse et regorgeant de mœlle.
hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25 Un autre finit en l'amertume de son âme, sans avoir jamais rien mangé de bon.
Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
26 Ils dorment ensemble sous la terre; la pourriture les enveloppe.
Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
27 Je sais votre hardiesse à m'accuser.
Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
28 Ainsi vous demanderez: Où donc est la maison du chef? qu'est devenue la tente qui abritait des criminels?
I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
29 Interrogez les voyageurs et ne faussez pas leurs témoignages.
Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
30 Ils vous diront que le fardeau du méchant est allégé le jour de sa perte; on l'en déchargera tout à fait le jour de la colère du Seigneur.
att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
31 Qui donc lui montrera en face ses voies et ce qu'il a fait? Qui se chargera de le punir?
Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
32 On le portera au lieu des sépultures, et il a veillé lui-même à la construction de sa tombe.
Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
33 Sa présence réjouit jusqu'aux cailloux du torrent; chacun se fait un devoir de le suivre, et il est précédé d'une foule innombrable.
Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
34 Comment donc me consolez-vous en vain? Car vous n'avez nullement adouci mes maux.
Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
