< 1 Chroniques 28 >
1 Et David rassembla en Jérusalem tous les chefs d'Israël, les chefs des juges, tous les chefs des gardes qui tour à tour veillaient à la personne du roi, les commandants de mille hommes, les centeniers, les trésoriers, les intendants de ses domaines, ceux des troupeaux du roi, les gouverneurs de ses fils, les eunuques, les vaillants et les guerriers de l'armée.
Dawut Israildiki barliⱪ ǝmǝldarlarni, ⱨǝrⱪaysi ⱪǝbilǝ baxliⱪliri, nɵwǝtlixip padixaⱨning hizmitini ⱪilidiƣan ⱪoxun bexi, mingbexi, yüzbexi, padixaⱨ wǝ xaⱨzadilǝrning barliⱪ mal-mülük, qarwa mallirini baxⱪuridiƣan ǝmǝldarlarni, xuningdǝk mǝⱨrǝm-ƣojidarlar, palwanlar wǝ barliⱪ batur jǝngqilǝrni Yerusalemƣa qaⱪirtip kǝldi.
2 Et David se plaça au milieu de l'assemblée, et il dit: Écoutez-moi, mes frères et mon peuple: J'ai eu le dessein de bâtir une maison de repos, pour l'arche de l'alliance un lieu du Seigneur, où notre Seigneur arrête ses pas; j'ai préparé ce qui convient pour cette construction.
Padixaⱨ Dawut ornidin turup mundaⱪ dedi: — I buradǝrlirim wǝ hǝlⱪim, gepimgǝ ⱪulaⱪ selinglar: Kɵnglümdǝ Pǝrwǝrdigarning ǝⱨdǝ sanduⱪi üqün bir aramgaⱨ, Hudayimizning tǝhtipǝrisi bolidiƣan bir ɵy selix arzuyum bar idi ⱨǝmdǝ uni selixⱪa tǝyyarliⱪmu kɵrüp ⱪoyƣanidim.
3 Mais Dieu a dit: Tu ne bâtiras pas un temple où mon nom soit invoqué, parce que tu es un homme de guerre, et que tu as versé le sang.
Lekin Huda manga: «Sǝn Mening namimƣa atap ɵy salsang bolmaydu, qünki Sǝn jǝngqi, adǝm ɵltürüp ⱪan tɵkkǝnsǝn» dedi.
4 Le Seigneur Dieu d'Israël m'a choisi dans la maison de mon père pour être à jamais roi d'Israël, et il a choisi Juda pour sa tribu royale; dans Juda il a choisi la maison de mon père; et, parmi les fils de mon père, il a voulu que je fusse roi de tout Israël.
Israilning Hudasi bolƣan Pǝrwǝrdigar atamning pütün jǝmǝtidin meni ǝbǝdil’ǝbǝd Israilƣa padixaⱨ boluxⱪa tallidi; qünki U Yǝⱨudani yolbaxqi boluxⱪa talliƣan; U Yǝⱨuda jǝmǝti iqidǝ atamning jǝmǝtini talliƣan, atamning oƣulliri iqidǝ mǝndin razi bolup, meni pütün Israilƣa padixaⱨ ⱪilip tikligǝn;
5 Et, parmi tous mes fils, car le Seigneur m'en a accordé un grand nombre, il a choisi Salomon, mon fils, pour l'asseoir sur le trône du royaume du Seigneur, et pour qu'il soit roi d'Israël.
mening oƣullirim iqidin (Pǝrwǝrdigar dǝrwǝⱪǝ manga kɵp oƣul ata ⱪilƣan) U yǝnǝ oƣlum Sulaymanni Pǝrwǝrdigarning padixaⱨliⱪining tǝhtigǝ olturup, Israilƣa ⱨɵkümran boluxⱪa tallidi.
6 Et Dieu m'a dit: Salomon, ton fils, bâtira mon parvis et mon temple; car je l'ai choisi pour qu'il soit mon fils, et je serai pour lui un père.
U manga: «Sening oƣlung Sulayman bolsa Mening ɵyüm wǝ ⱨoylilirimni salƣuqi bolidu; qünki Mǝn uni Ɵzümgǝ oƣul boluxⱪa tallidim, Mǝnmu uningƣa ata bolimǝn.
7 Et je maintiendrai, dans tous les siècles, son royaume, s'il observe sans faiblir, comme il les observe maintenant, mes commandements et mes préceptes.
U Mening ǝmr-bǝlgilimilirimgǝ bügünkidǝk qing turup riayǝ ⱪilidiƣan bolsa, uning padixaⱨliⱪini mǝnggü mustǝⱨkǝm ⱪilimǝn» degǝnidi.
8 Je vous recommande donc en présence de toute l'Église du Seigneur, et devant notre Dieu qui nous entend, d'observer et d'aimer tous les commandements du Seigneur notre Dieu, afin que vous possédiez cette terre féconde, et que vous en transmettiez l'héritage à vos fils pour toujours.
Xunga bügün Pǝrwǝrdigarning jamaiti pütkül Israil hǝlⱪining, xundaⱪla Hudayimizning aldida [xuni eytimǝn]: — Bu yahxi yurtⱪa igidarqiliⱪ ⱪilix üqün wǝ kǝlgüsidǝ baliliringlarƣa mǝnggülük miras ⱪilip ⱪaldurux üqün, silǝr Hudayinglar Pǝrwǝrdigarning barliⱪ ǝmrlirini izdǝp tutunglar.
9 Et toi, Salomon, mon fils, reconnais le Dieu de tes pères, sers-le d'un cœur pur et d'une âme ferme, car le Seigneur sonde tous les cœurs et il connaît toutes les pensées. Si tu le cherches tu le trouveras, et si tu l'abandonnes il t'abandonnera pour toujours.
— I, sǝn oƣlum Sulayman, atangning Hudasi bolƣan Pǝrwǝrdigarni bil, sap dil wǝ pidakarliⱪ bilǝn Uning hizmitidǝ bolƣin. Qünki Pǝrwǝrdigar jimi adǝmning kɵnglini kɵzitip turidu, barliⱪ oy-niyǝtlirini pǝrⱪ etidu. Sǝn Uni izdisǝng, U Ɵzini sanga tapⱪuzidu; Uningdin tenip kǝtsǝng, seni mǝnggü üzüp taxlaydu.
10 Vois aujourd'hui que le Seigneur t'a choisi pour que tu lui bâtisses une maison où sera son sanctuaire; sois fort et agis.
Əmdi sǝn kɵngül ⱪoyƣin, Pǝrwǝrdigar muⱪǝddǝshana ⱪilix üqün bir ɵyni selixⱪa seni tallidi; batur bol, uni ada ⱪil!».
11 Ensuite, David donna à Salomon, son fils, le modèle du temple, de ses constructions, de ses trésors, de ses chambres hautes, des logements intérieurs et du propitiatoire,
Dawut [muⱪǝddǝsgaⱨning] dǝⱨlizi, haniliri, hǝziniliri, balihaniliri, iqki ɵyliri wǝ kafarǝt tǝhtidiki ɵyining layiⱨisining ⱨǝmmisini oƣli Sulaymanƣa tapxurdi;
12 Et le plan, qu'il avait eu en l'esprit, du parvis du temple du Seigneur, de tous les vestibules d'alentour communiquant aux trésors, des trésors, des choses saintes et des chambres secrètes,
[Hudaning] Roⱨidin tapxuruwalƣini boyiqǝ u Pǝrwǝrdigarning ɵyining ⱨoyliliri, tɵt ǝtrapidiki kiqik ɵylǝr, muⱪǝddǝshanidiki hǝzinlǝr, muⱪǝddǝs dǝp beƣixlanƣan buyumlar ⱪoyulidiƣan hǝzinilǝrning layiⱨilirini ⱪaldurmay uningƣa kɵrsǝtti.
13 Et le règlement du service journalier des prêtres et des lévites, pour toutes leurs œuvres liturgiques dans le temple du Seigneur, et des trésors où seraient déposés les vases liturgiques employés aux cérémonies du culte dans le temple du Seigneur.
Yǝnǝ kaⱨinlar bilǝn Lawiylarning guruppilinixi, Pǝrwǝrdigarning ɵyidiki ⱨǝrhil wǝzipilǝr, xuningdǝk Pǝrwǝrdigarning ɵyigǝ eⱨtiyajliⱪ barliⱪ ǝswablar toƣrisidiki bǝlgilimilǝrni kɵrsǝtti;
14 Et il donna le poids des vases d'or et d'argent,
wǝ ⱨǝrhil ixlarƣa kerǝklik altun ǝswablarni yasitixⱪa ketidiƣan altun, ⱨǝrhil ixlarƣa kerǝklik kümüx ǝswablarni yasitixⱪa ketidiƣan kümüx,
15 Des lampes et des chandeliers,
altun qiraƣdanlarƣa, ularƣa tǝwǝ altun qiraƣlarƣa, yǝni ⱨǝrbir qiraƣdan wǝ qiraƣlarƣa ketidiƣan altun; kümüx qiraƣdanlarƣa, yǝni ⱨǝrbir qiraƣdan wǝ xuningƣa tǝwǝ qiraƣlar üqün ketidiƣan kümüxni tapxurup bǝrdi. U ⱨǝrbir qiraƣdanƣa ixlitix orniƣa ⱪarap kerǝklikini bǝrdi;
16 Il donna pareillement le poids des tables de proposition, de chaque table d'or, et de chaque table d'argent,
nan tizidiƣan altun xirǝlǝrni yasitixⱪa, yǝni ⱨǝrbir xirǝ üqün kerǝklik altun bǝrdi; kümüx xirǝlǝrni yasitixⱪa kerǝklik kümüx bǝrdi;
17 Et des fourchettes, et des coupes à libations, et des fioles d'or, et des encensoirs, et d'autres objets d'or et d'argent.
wilka-ilmǝklǝr, tǝhsǝ-piyalǝ wǝ qɵgünlǝrni yasaxⱪa, altun qinilǝr, yǝni ⱨǝrhil qinini yasaxⱪa kerǝklik bolƣan sap altun bǝrdi; kümüx qinilǝrni yasaxⱪa, yǝni ⱨǝrbir qinǝ üqün kerǝklik kümüx bǝrdi;
18 Il lui montra aussi le poids, en or pur, de toutes les parties de l'autel des parfums, et le modèle du char des deux chérubins aux ailes déployées, qui devaient ombrager l'arche de l'alliance du Seigneur.
huxbuygaⱨ yasaxⱪa kerǝklik esil altun bǝrdi. U yǝnǝ ⱪanatlirini kerip Pǝrwǝrdigarning ǝⱨdǝ sanduⱪini yepip turidiƣan altun kerublar ⱪaraydiƣan [kafarǝt] tǝhtining nushisini tapxurup bǝrdi.
19 David donna tout cela à Salomon en écriture de la main du Seigneur, avec la sagesse dont il fut assisté pour réaliser le modèle.
«Bularning ⱨǝmmisi, Pǝrwǝrdigar Ɵz ⱪolini üstümgǝ ⱪoyƣanda manga kɵrsǝtkǝn barliⱪ nusha-ǝndizilǝr bolƣaqⱪa, mǝn yezip ⱪoydum» dedi Dawut.
20 Et David dit à Salomon, son fils: Sois fort, agis en homme, exécute, n'aie ni crainte, ni faiblesse; car le Seigneur Dieu est avec toi; il ne te négligera pas, il ne t'abandonnera point que tu n'aies terminé toute l'œuvre destinée au service de son temple. Voici le modèle de sa nef et de son temple, de son trésor, des chambres hautes, des logements intérieurs et du propitiatoire; voici le plan du temple du Seigneur.
Dawut yǝnǝ oƣli Sulaymanƣa: «Sǝn batur wǝ jasarǝtlik bol, buni ada ⱪil; ⱪorⱪma, alaⱪzadimu bolup kǝtmǝ; qünki Pǝrwǝrdigar Huda, mening Hudayim sening bilǝn billǝ bolidu; taki Pǝrwǝrdigarning ɵyidiki keyinki ibadǝt hizmiti üqün tǝyyarliⱪ ixliri tügigǝngǝ ⱪǝdǝr U sǝndin ⱨeq ayrilmaydu yaki taxlapmu ⱪoymaydu.
21 Voici encore l'ordre des fonctions journalières des prêtres et des lévites, dans tout le service du temple du Seigneur; et tu seras assisté en ton œuvre par chaque homme zélé et habile en quelque art, et les princes et tout le peuple exécuteront tous tes commandements.
Ⱪara, Hudaning ɵyidiki barliⱪ hizmitini bejiridiƣan kaⱨinlar wǝ Lawiylarning guruppiliri tǝyyar turidu; sening yeningda ⱨǝrhil ⱨünǝrgǝ usta, ⱨǝrbir hizmǝtkǝ tǝyyar turƣan ⱨünǝrwǝnlǝrmu raziliⱪ bilǝn turidu; uning üstigǝ ǝmǝldarlar wǝ barliⱪ hǝlⱪ sening ǝmringni kütidu» dedi.