< Ruth 4 >
1 Or, Booz était monté à la porte et y avait pris place; et voilà que vint à passer le parent dont Booz avait parlé. Celui-ci dit: "Veuille t’approcher et t’asseoir là, un tel et tel." Il s’approcha et s’assit.
Boaz chu khopi kelkot phunga achetouvin hikomma chun agatoutai. Hiche pettah chun insung kinai pipen ati pachu ahungin ahileh Boaz chun akouvin, “Golpa hungin lang hichea hin toutadin kasei nomkhat aumme,” atin ahi. Hichun amani chu atoukhom lhontan ahi.
2 Puis Booz prit dix hommes d’entre les anciens de la ville et dit: "Asseyez-vous là." Et ils s’assirent.
Chuin Boaz in khopi sunga lamkai som akou khom in athu hetoh dingin atousah in ahi.
3 S’Adressant au parent, il dit: "La pièce de terre qui appartenait à notre parent Elimélec, Noémi, revenue des plaines de Moab, veut la vendre.
Hichun Boaz in insung kinaipi pen komma chun hiti hin aseitan ahi, “Moab gamma konna hung le hungkit Naomi chu nahen ahi. Amahin ikinaipi Elimelach gamchu ajoh in ahi.
4 J’Ai jugé bon de te rendre attentif à la chose et de te dire: Acquiers cette propriété en présence des personnes assises là et en présence des anciens de mon peuple. Si tu te décides à la racheter, c’est bien; si non, veuille me faire connaître tes intentions; car seul tu disposes du droit de rachat, moi ne venant qu’après toi." Il répondit: "Je ferai le rachat."
Keiman nakomma kaseinom chu ahileh hichehi nalhatnom leh kilhatnin kati ahi. Agamchu nadeileh hiche ahetoh mi hijat masanga hin kichoh jengin, ahinlah nangin nadeilouva ahileh tutun neihetsah jingin ajeh chu nangbanna alhat thei akinaipi chu kei kahi,” ati. Hichun mipa chun “Aphai keiman kilhat nange,” tin adonbut in ahi.
5 Booz continua et dit: "Le jour où tu acquiers le champ de la main de Noémi, tu acquiers aussi Ruth, la Moabite, la femme du défunt, pour maintenir le nom du défunt à son patrimoine."
Hijouchun Boaz in ama komma chun hintin aseije; “Aphai Naomi gamchu nachoh dinga ahileh Moab meithai nu Ruth jonghi nakichenpi ding ahi, hitia chu amanun cha aneiteng ajipa min chu aputding insungmi hina a agamchu nanga hiding ahi,” ati.
6 Le parent répliqua: "Je ne puis faire ce rachat à mon profit, sous peine de ruiner mon patrimoine à moi. Exerce toi-même mon droit de rachat, car moi je ne puis le faire."
Akinaipi penpa chun ahin donbut in hitin aseipeh tai, “Chuti ding ahileh keima lhatjou ponge, ajeh chu hichun keima gam eisuhboi peh ding ahi, hijeh chun nangin kilhat tan,” ati tai.
7 Or, jadis en Israël, quand il s’agissait de rachat ou d’échange, tel était le procédé pour rendre définitif un contrat: l’un des contractants retirait sa sandale et la donnait à l’autre. Voilà quelle était la règle en Israël.
Tun hiche lai khanga chun Isrealte lah a chun che na daan khat anaum in mikhat touvin thil achoh nading athaneina chu mikhat komma apehdoh a ahileh akeng koh chu asutna ama pachu apehding ahi. Hitia chu mipi hetna kikhut lhehna chu kisudetji ahi.
8 Donc le parent dit à Booz: "Fais l’acquisition à ton profit!" Et il retira sa sandale.
Hitichun ainsung kinaipipen pachun akengkoh chu asutlhan Boaz komma chun aseitai, “Nangin kilhat tan” ati.
9 Alors Booz dit aux anciens et à tout le peuple: "Vous êtes témoins aujourd’hui que j’acquiers de la main de Noémi tout ce qui appartenait à Elimélec, ainsi qu’à Mahlon et Kilion.
Hichun Boaz in upa hole avella ding mipiho jah a chun “Tunia hi keiman Naomi khutna kon in Elimelech, Chilion le Mahlon neijouse aboncha kachoh ahitai.
10 Et Ruth aussi, la Moabite, femme de Mahlon, je l’acquiers comme épouse pour maintenir le nom du défunt à son patrimoine et empêcher que le nom du défunt ne s’éteigne parmi ses frères et dans sa ville natale. Vous en êtes témoins en ce jour!"
Chujongleh gam jouse puma hi Moab numei Ruth kitinu Mahlon meithainu jonghi kaji dinga kachan tha ahitai. Hitia chu amanun cha pasal ahinna, athisa ajipa insung minhi atundoh a, hiche achennao khopi sung ahi ainsung thil lelo jouse jonghi agouva kisim ding ahi. Nang hojouse hi tunia ahetoh nahi taove,” ati.
11 Tout le peuple qui se trouvait à la porte et les anciens répondirent: "Nous sommes témoins! Que l’Eternel rende l’épouse qui va entrer dans ta maison semblable à Rachel et à Léa, qui ont édifié à elles deux la maison d’Israël! Toi-même, puisses-tu prospérer à Efrata et illustrer ton nom à Bethléem!
Hichun upa holeh mipi kelkotna dingho jouse chun ahindonbut uvin, “Keiho ahetoh kahiuve, Pakaiyin hiche numei nainsung’a ahunglut hi Isreal nam hung kondoh na Rachel leh Leah toh bahsah hen! Nangjong Ephrathah bangin pung inlang Bethlehem naming thang tahen.” atiuvin ahi.
12 Que ta maison soit comme la maison de Péréç, que Tamar enfanta à Juda, grâce aux enfants que le Seigneur te fera naître de cette femme!"
“Chuleh Pakaijn hiche khangdong numeinu a kon hin i-puluiyu Judah leh Jamer chapa Perez tobang'in chilhah tamtah nape hen!” atiuve.
13 Booz épousa donc Ruth, elle devint sa compagne et il cohabita avec elle. L’Eternel accorda à Ruth le bonheur de devenir mère: elle mit au monde un fils.
Hichun Boaz in Ruth chu a in'ah akipuilut in hiti chun amanu chu amapa jinu ahung hitai. Aman amanu chu aluppin ahileh Pakaiyin nao ahin vop sah in, amanun chapa khat ahin hingtai.
14 Alors les femmes dirent à Noémi: "Loué soit l’Eternel qui, dès ce jour, ne te laisse plus manquer d’un défenseur! Puisse son nom être illustre en Israël!
Hichun khopi sunga numeiho chun Naomi kommah “Nainsung’a gam ngahding nahin tundoh peh a Pakai chu thangvah in umhen! Hiche chapanghi Isreal namsung’ah hung minthang hen.
15 Puisse-t-il devenir le consolateur de ton âme, l’appui de ta vieillesse, puisqu’aussi bien c’est ta bru qui l’a mis au monde, elle qui t’aime tant et qui est meilleure pour toi que sept fils!"
Amahin nakhangdong sah kit henlang chuleh nateh lang hinkho hi nahin vetsuipeh tahen. Ajeh chu amahi nahin ngailua namounu cha ahin chapa sagi nanei sanga phajo ahi,” atiuve.
16 Noémi prit le nouveau-né, le mit sur son giron et se chargea de lui donner ses soins.
Hichun Naomi chun hiche naosen chu akipom in a-optoh asipbeh tan ahi. Aman ama cha mong mong bangin akidontan ahi.
17 Et les voisines désignèrent l’enfant en disant: "Un fils est né à Noémi." Et elles l’appelèrent Obed. Celui-ci devint le père de Jessé, père de David.
A-inheng numei hon, tun Naomi’n cha aneikit tai. Chuleh amahon amin chu Obed asah taove. Amahi Jesse pa ahung hin David pu ahung hitai.
18 Or, voici quels furent les descendants de Péréç: Péréç engendra Héçron;
Hichehi a-puluiyu Perez son achilhah hochu ahung hitaove, Perez hi Hezron pa ahung hin,
19 Héçron engendra Râm et Râm engendra Amminadab;
Hezron hi Ram pa ahin, Ram hi Amminadab pa ahin,
20 Amminadab engendra Nahchon et Nahchon engendra Salmâ;
Amminadab chu Nahshon pa ahin, Nahshon hi Salmon pa ahin,
21 Salmâ engendra Booz et Booz engendra Obed;
Salmon hi Boaz pa ahi, Boaz hi Obed pa ahin,
22 Obed engendra Jessé, et Jessé engendra David.
Obed hi Jesse pa ahin, chuleh Jesse hi David pa ahi.