Psaumes 56
1 Au chef des chantres. Sur Yonat Elem Rehokim, Mikhtam de David, lorsque les Philistins se furent saisis de lui à Gath. Prends-moi en pitié, ô Dieu, car des hommes veulent me dévorer; sans relâche, l’adversaire me harcèle.
För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.
2 Sans relâche, mes ennemis sont haletants après moi, car nombreux sont ceux qui me combattent, ô Dieu suprême;
Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
3 le jour où j’ai à craindre, c’est à toi que je me confie.
Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
4 Grâce à Dieu, je puis célébrer son arrêt; en Dieu j’ai confiance, je ne crains rien: que pourrait la créature contre moi?
Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
5 Constamment ils empirent ma condition; toutes leurs pensées ont pour but de me nuire.
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
6 Ils se concertent, se mettent à l’affût, observent chacun de mes pas; on dirait qu’ils guettent ma vie.
Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
7 Pour cette injustice, rejette-les; avec indignation jette à bas ces peuples.
De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
8 Veuille compter, toi, mes courses vagabondes, recueillir mes larmes dans ton urne, oui les consigner dans ton livre!
Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
9 Alors, mes ennemis, lâchant pied, reculeront, au jour où je t’invoquerai: je sais bien que Dieu est pour moi.
Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
10 Grâce à Dieu, je puis célébrer son arrêt; grâce à l’Eternel, je puis célébrer son arrêt.
Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
11 En Dieu j’ai confiance, je ne crains rien: que pourrait l’homme contre moi?
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
12 A moi, ô Dieu, d’acquitter mes vœux envers toi: je te paierai des sacrifices de reconnaissance.
På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
13 Car tu as préservé mon âme de la mort, et n’est-ce pas? mes pieds de la chute, de sorte que je continue à marcher devant Dieu, dans la lumière qui éclaire les vivants.
Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
