Psaumes 41

1 Au chef des chantres. Psaume de David. Heureux celui qui s’intéresse au pauvre! Au jour de la calamité, l’Eternel le sauvera.

För sångmästaren; en psalm av David.

2 L’Eternel le protégera, lui conservera la vie, et il jouira du bonheur sur la terre: tu ne le livreras pas à la fureur de ses ennemis.

Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.

3 Le Seigneur le soutiendra sur le lit de douleur; sa couche, tu la retournes entièrement dans sa maladie.

HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!

4 Je dis donc, moi: "Eternel, sois-moi propice! Guéris mon âme, car j’ai péché contre toi."

HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.

5 Mes ennemis tiennent de méchants propos à mon sujet: "Quand mourra-t-il pour que son nom périsse?"

Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.

6 Que si l’un d’eux vient me voir, son cœur exprime des faussetés et fait une provision de méchanceté: il me quitte pour sortir et la débiter.

Mina fiender tala vad ont är mot mig: »När skall han dö och hans namn förgås?»

7 Ensemble, tous mes adversaires chuchotent contre moi; contre moi, ils imaginent de funestes pensées:

Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.

8 "Un mauvais sort s’acharne après lui; dès lors qu’il est couché, il ne se relèvera plus!"

De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.

9 Même mon ami intime, en qui j’avais confiance, et qui mangeait mon pain, a levé le talon contre moi.

»Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp.»

10 Or donc, Eternel, prends-moi en pitié et relève-moi, pour que je puisse leur rendre la pareille.

Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.

11 A cela je reconnaîtrai que tu m’as pris en affection: que mon ennemi ne triomphe pas de moi!

Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.

12 En raison de mon intégrité, tu me soutiens et m’admets en ta présence pour toujours.

Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.

13 Loué soit l’Eternel, Dieu d’Israël, d’éternité en éternité! Amen et Amen!

Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen.