< Psaumes 22 >

1 Au chef des chantres. D’Après l’Ayyélet Hachahar. Psaume de David. Mon Dieu, mon Dieu, pourquoi m’as-tu abandonné, loin de me porter secours, d’entendre mes paroles suppliantes?
För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.
2 Mon Dieu, j’appelle de jour et tu ne réponds pas, de nuit, et il n’est pas de trêve pour moi.
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
3 Tu es pourtant le Saint, trônant au milieu des louanges d’Israël.
Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
4 En toi nos pères ont eu confiance, ils ont eu confiance, et tu les as sauvés.
Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
5 Ils ont crié vers toi et ont été délivrés; ils ont espéré en toi et n’ont pas été déçus.
På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
6 Moi, je suis un vermisseau, et non un homme, l’opprobre des gens, objet de mépris pour le peuple.
Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
7 Tous ceux qui me voient se moquent de moi, grimacent des lèvres, hochent la tête.
Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
8 "Qu’il s’en remette à l’Eternel! Que celui-ci le sauve, qu’il l’arrache du danger, puisqu’il l’aime!"
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
9 Oui, c’est toi qui m’as tiré des entrailles maternelles, qui m’as fait reposer en sûreté dans le giron de ma mère;
»Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»
10 entre tes bras j’ai été jeté dès ma naissance, dès le sein de ma mère, tu as été mon Dieu.
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
11 Ne t’éloigne pas de moi car l’angoisse est proche, et nul n’est là pour m’aider.
På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
12 Des taureaux nombreux m’environnent, des bêtes puissantes de Basan m’assiègent.
Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
13 Ils ouvrent contre moi leur gueule, tel un lion qui déchire et qui rugit.
Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
14 Je suis comme l’eau qu’on répand, tous mes membres se disloquent; mon cœur est comme de la cire, qui fondrait au milieu de mes entrailles.
Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
15 Ma sève est desséchée comme un tesson, ma langue est collée à mon palais; tu m’étends dans la poussière de la mort.
Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
16 Car des chiens m’enveloppent, la bande des méchants fait cercle autour de moi; comme le lion ils meurtrissent mes mains et mes pieds.
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
17 Je pourrais compter tous mes os; eux, ils me toisent et se repaissent de ma vue.
Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
18 Ils se partagent mes habits, ils tirent au sort mes vêtements.
Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
19 Mais toi, ô Seigneur, ne t’éloigne pas; toi, qui es ma force, viens vite à mon secours!
De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
20 Sauve mon âme du glaive, ma vie de la fureur des chiens;
Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
21 arrache-moi de la gueule du lion, protège-moi contre les cornes des buffles.
Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
22 Je proclamerai ton nom devant mes frères, au milieu de l’assemblée, je te louerai.
Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
23 "Adorateurs de l’Eternel, louez-le vous tous, descendants de Jacob, honorez-le; révérez-le, vous tous, postérité d’Israël!
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
24 Car il n’a point dédaigné, il n’a point méprisé la misère du malheureux; il n’a pas caché de lui son visage, ni manqué de l’entendre quand il implorait!"
I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
25 C’Est toi dont je célébrerai les louanges dans la grande assemblée, j’accomplirai mes vœux devant ceux qui te craignent.
Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
26 Les humbles mangeront et seront rassasiés, les adorateurs de l’Eternel le loueront. Que votre cœur renaisse à la vie pour toujours!
Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
27 Les confins de la terre se souviendront et reviendront au Seigneur, toutes les familles des peuples se prosterneront devant lui.
De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
28 Car à l’Eternel appartient la royauté, il domine sur toutes les nations.
Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
29 Ils mangeront et adoreront, tous les heureux de la terre; devant lui s’inclineront ceux qui descendent dans la poussière, incapables de sustenter leur vie.
Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
30 La postérité lui vouera un culte; on parlera du Seigneur aux âges à venir.
Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
31 IIs viendront et proclameront sa justice: ils diront au peuple à naître ce qu’il a fait.
Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.

< Psaumes 22 >