< Juges 1 >

1 Après la mort de Josué, les enfants d’Israël consultèrent le Seigneur en disant: "Qui de nous doit marcher le premier contre le Cananéen pour l’attaquer?"
Hagi Josua'ma fritege'za Israeli vahe'mo'za amanage hu'za Ra Anumzamofona antahige'naze. Menina ina naga nofi'mo'za amu'nontifintira esera vugota hu'za mareriza Kenani vahera hara ome huzmantegahaze?
2 Le Seigneur répondit: "C’Est Juda qui doit marcher; je livre le pays en son pouvoir."
Hu'za hazageno, Ra Anumzamo'a kenona amanage huno zamasami'ne, Antahiho, Nagra ko' ana mopa Juda naga zami'noanki zamagra mareri'za Kenani vahera hara ome huzmantegahaze.
3 Alors Juda dit à Siméon, son frère: "Aide-moi à faire la guerre au Cananéen dans mon territoire et à mon tour je ferai campagne avec toi dans le tien." Et Siméon se joignit à lui.
Anante Juda naga'mo'za nezmafu Simioni nagakura amanage hu'za zmasami'naze, eta eme taza hinketa tagri'ma hurante'nea mopafima mani'naza Kenani vahera hara ome huta zamaheteta, ete tamagrira tamaza hanunketa tamagri mopafima mani'naza vahera hara huta zamahegahaze. E'inage hazageno Simioni naga'mo'za Juda naga'ene vu'naze.
4 Juda se mit en marche, et le Seigneur livra le Cananéen et le Phérézéen en son pouvoir; ils les défirent à Bézek, au nombre de dix mille hommes.
Hagi Juda naga'mo'za mareri'za hara ome hazageno, Ra Anumzamo'a Kenani vahe'ene Peresi vahe'enena Juda naga'mofo zamazampi zamavarentege'za 10 tauseni'a vahe Beseki kumapina ome zamahe'naze.
5 Ils trouvèrent Adoni-Bézek à Bézek, l’attaquèrent, et achevèrent de battre le Cananéen et le Phérézéen.
Ana Beseki kumapi Adoni-Bezekina ke'za erifore hu'za, agri'ene Kenani vahe'ene Perisi vahe'enena hara huzmagatere'naze.
6 Adoni-Bézek ayant pris la fuite, ils le poursuivirent, le prirent et lui coupèrent les pouces et les orteils.
Hianagi Adoni-Beseki'a nefrege'za rotago hu'za ome azeri'za azafa azantrena tarega kazigatira runekafriza, tare agafa agiararena rukafri'naze.
7 Et Adoni-Bézek dit: "Soixante-dix rois, ayant les pouces et les orteils coupés, ont ramassé les miettes sous ma table; ce que j’ai fait, Dieu me le rend!" On le conduisit à Jérusalem, et il y mourut.
Ana'ma hazageno'a Adoni-Beseki'a amanage hu'ne, nagra 70'a kini vahe'mokizmia zamazafa zamazane, zamagiafa zamagiane akafruge'za, ne'zama nenoa itamofo fenka kaziga mani'ne'za, ankrahe'a zogi'za ne'naze. E'inama hu'noa avu'ava zante menina Anumzamo'a mizana namie. Anage hutege'za avre'za Jerusalemi vazageno anantega ufri'ne.
8 Les enfants de Juda attaquèrent Jérusalem, s’en emparèrent, passèrent la population au fil de l’épée, et livrèrent la ville aux flammes.
Hagi Juda naga'mo'za Jerusalemi vahera bainati kazinteti zamahe frivaganere'za, ana kumara teve taginte'naze.
9 Après quoi, les enfants de Juda descendirent attaquer les Cananéens qui habitaient la montagne, ceux du Midi et de la plaine.
Hagi ana'ma hute'za Juda naga'mo'za urami'za, Kenani vahe'ma agonafine Negevine, agupo mopafinema nemaniza vahera hara ome huzmante'naze.
10 Puis Juda marcha contre les Cananéens qui habitaient Hébron Hébron portait autrefois le nom de Cité d’Arba et ils battirent Chêchaï, Ahimân et Talmaï.
Ana'ma hute'za Hebroni mopafima nemaniza Kenani vaheku'ma kora Kiriat-Arba hu'zama nehaza vahera, hara ome huzmante'za Sesai naga'ene Ahimani naga'ene Talmai nagara hara zamagatere'naze.
11 De là on se dirigea vers les habitants de Debir, laquelle s’appelait autrefois Kiryat-Sêfer.
Hagi anantetira vu'za Debirima nemaniza vahetmina hara ome huzamante'naze. Debiri kumamofo agi'a korapara Kiriat-Sefa hu'za nehazane.
12 Et Caleb dit: "Celui qui triomphera de Kiryat-Sêfer et la prendra, je lui donnerai ma fille Akhsa pour épouse."
Hagi Kalepi'a amanage hu'ne, iza'o Kiriat-Sefa vahe'ma ha'ma huzamanteno ana kumama erisimofona mofa'ni'a Aksana ami'nenkeno ara erigahie.
13 Elle fut prise par Othoniel, fils de Kenaz, frère puîné de Caleb, et celui-ci lui donna pour femme sa fille Akhsa.
Anagema higeno'a, Kalepi negna Kenazi nemofo Otnieli ana vahera ha'huzmanteno ana kumara erigeno, Kalepi'a mofa'a Aksana amigeno Otnieli'a ara erinte'ne.
14 En se rendant près de son époux, elle l’incita à demander le domaine à son père; puis elle-même descendit de l’âne, et Caleb lui ayant demandé: "Que veux-tu?"
Hagi Aksa'ma Otnielinte'ma ne-eno'a amanage huno asami'ne, nenfa Kalepina antahigegeno mopa kamino huno hu'ne. Hagi Aksama donki agumpinti'ma taka'uma neregeno'a, Kalepi'a amanage huno antahige'ne, na'anku kave'nesie?
15 Elle lui répondit: "Fais-moi un présent, car tu m’as reléguée dans un pays aride; donne-moi donc des sources d’eau! Et Caleb lui donna les sources du pays haut et celles du pays bas.
Higeno Aksa'a kenona amanage hu'ne, asomu hunantenka Negevi mopa ko nami'nananki, kampu'i tima nehanatia tintaminena musezana namio, higeno Kalepi'a anagamu kaziga me'nea kampui tine, fenkma kaziga me'nea kampu'i tinena ami'ne.
16 Les descendants de Kéni, beau-père de Moïse, montèrent avec ceux de Juda de la ville des Palmiers au désert de Juda, qui est au midi d’Arad; et ils s’y établirent parmi le peuple.
Hanki Kenazi vahera Mosese nenemo nagaki'za Juda naga'mo'zama tofegna zafamo hu'nea Jeriko kumara atre'za nevazage'za, zamagrane magoka vu'za Juda vahe'ma hagege kokampi, Arad tava'onte Negevi nemaniza vahe'ene umani'naze.
17 Juda se mit encore en campagne avec Siméon, son frère, et ils battirent le Cananéen habitant Cefat; ils vouèrent la ville à l’anathème, et elle reçut le nom de Horma.
Hagi Juda naga'mo'za zamafuhe'i Simioni naga'ene vu'za, Sefatima nemaniza Kenani vahera ome zamahe vaganere'za ana rankuma'zmia eri haviza hutre'naze. E'ina hu'negu ana kuma'mofo agi'a Home hu'za agia nehaze.
18 Puis Juda prit Gaza avec son territoire, Ascalon avec le sien, Ekron avec le sien.
Hagi Juda naga'mo'zama mago'a kuma'enema ha'ma hu'za eri'nazana, Gaza rankumaki, Askeloni rankumaki, Ekroni rankuma'ene megagi'nea mopazminena zamahe'za hanare'naze.
19 Le Seigneur fut avec Juda, de sorte qu’il put conquérir la montagne; mais il ne put déposséder les habitants de la vallée, qui avaient des chariots armés de fer.
Hagi Ra Anumzamo'a Juda naga'ene mani'nege'za hara hu'za maka agona mopa eri'naze. Hianagi agupofima mani'naza vahera zamahenati otre'naze. Na'ankure zamagra aenireti tro hu'naza karisi ante'naze.
20 Caleb eut pour apanage Hébron, comme l’avait dit Moïse, et il en expulsa les trois fils d’Anak.
Hagi Mosese'ma huvempama huzmante'nea kante ante'za Juda naga'mo'za Hebroni mopa Kalepi ami'naze. Ana hazageno Kalepi'a 3'a Anaki mofavreramina ana mopafima nemanizana zamahenati atre'ne.
21 Pour les Jébuséens, habitants de Jérusalem, les enfants de Benjamin ne les dépossédèrent point, et ils sont restés à Jérusalem, avec les enfants de Benjamin, jusqu’à ce jour.
Hianagi Benzameni naga'mo'za Jebusi vahe'ma Jerusalemima mani'naza vahera zamahenati otre'naze. E'ina hazageno Jebusi vahe'mo'za Benzameni naga'ene Jerusalemia meninena mani'naze.
22 De leur côté, les descendants de Joseph marchèrent sur Béthel, et le Seigneur fut avec eux.
Hagi anahukna huno Ra Anumzamo'a Josefe naga'ene mani'nege'za mareri'za Beteli vahera hara ome huzamante'naze.
23 Ils firent explorer les abords de Béthel, ville qui autrefois avait nom Louz.
Hagi Josefe naga'mo'za afure venenerami huzmantage'za vu'za Beteli kumakura kora Lusie nehaza kumara ome afure'za ke'naze.
24 Or, les soldats de garde, voyant un homme qui sortait de la ville, lui dirent: "Montre-nous par où l’on peut entrer dans la ville, et nous te traiterons avec faveur."
Anama afure'za kenaku'ma vu'naza vene'nemo'za mago ne' ana kumapintira atiramino ne-ege'za amanage hu'za asami'naze, muse hugantonanki ama kumapima ufre kana taveri huo, ana'ma hananketa kagrira kazeri havizana osugahune.
25 Il leur indiqua le moyen de pénétrer dans la ville, et ils passèrent les habitants au fil de l’épée, mais laissèrent partir l’homme avec toute sa famille.
Anagema hazageno'a, ana kumapima ufre kana zamaveri hutege'za, ana kumapi ufre'za ana maka vahera bainati kazinteti zamahe vagare'naze. Hianagi kama zamaveri'ma hu'nea ne'ene naga'anena ozamahe, zamatrage'za so'e hu'za mani'naze.
26 Celui-ci se retira au pays des Héthéens; il bâtit une ville qu’il nomma Louz, et ce nom lui est resté jusqu’aujourd’hui.
Hagi anama ohe'ma atraza ne'mo'a Hiti vahe mopafi vuno, mago rankuma omegino ana kuma'mofo agi'a Lusie huno antemi'ne. Ana knareti'ma eno menima e'neana ana agige'za nehaze.
27 Pour Manassé, il ne déposséda point les gens de Beth-Cheân et de ses dépendances, ceux de Taanakh et de ses dépendances, ni les habitants de Dor et de ses dépendances, ni ceux de Yibleâm avec les siennes, ni ceux de Meghiddo avec les siennes, le Cananéen persistant à demeurer dans ce pays.
Hagi Betsani kumapine, Tanak kumapine, Dori kumapine Ipleamu kumapine, Megido kumapine maka megagiterema hu'nea kumapi vahera Manase naga'mo'za zamahenati otre'naze. Na'ankure Kenani vahe'mo'za hanaveti'za hara nehu'za, zamatrage'za mopazmia Manase naga'mo'za e'ori'naze.
28 Devenu plus puissant, Israël soumit le Cananéen à un tribut, mais il ne l’expulsa point.
Israeli vahe'mo'zama ome hankavemaneti'za Kenani vahetmina zamahenati atrevaga ore'nazanki, kazokazo eri'za vahe zamavrazage'za, kazokazo eri'za vahezmi mani'naze.
29 Ephraïm non plus n’expulsa le Cananéen établi à Ghézer, de sorte que le Cananéen demeura côte à côte avec lui à Ghézer.
Hagi Efraemi naga'mo'za Geserima nemaniza Kenani vahera zamahenati otre'nazanki, zamatrazage'za zamagrane magopi mani'naze.
30 Zabulon n’expulsa point les habitants de Kitrôn ni ceux de Nahalol; ces Cananéens demeurèrent avec lui, mais payèrent tribut.
Hagi Kitroni kumapine Nahaloli kumapinema nemaniza Kenani vahera Sebuloni naga'mo'za zamahenati otre'nazanki, zamatrage'za magopi zamagrane mani'naze. Hianagi Kenani vahe'tmina kazokzo eri'za vahe zamazeri tro hazage'za kazokzo eri'za vahe mani'naze.
31 Aser n’expulsa point les habitants d’Acco ni ceux de Sidon, d’Ahlab, d’Akhzib, de Helba, d’Afik et de Rehob.
Hagi Ako kumapine, Saidoni kumapine, Alapu kumapine, Aksipi kumapine, Helba kumapine, Afeki kumapine, Rehopu kumapinema nemaniza Kenani vahera Aseli naga'mo'za zamahenati otre'za zamatrage'za zamagrane magopi mani'naze.
32 Les Asérites demeurèrent donc au milieu des Cananéens qui occupaient ce pays, ne les ayant point dépossédés.
Ana hazageno Aseli naga'mo'za Kenani vahe'ene magopi mani'naze. Na'ankure Kenani vahera hara hu'za zamahenati otre'naze.
33 Nephtali n’expulsa pas les habitants de Beth-Chémech, ni ceux de Beth-Anat, et il demeura au milieu des Cananéens qui habitaient ce pays; mais les habitants de Beth-Chémech et de Beth-Anat leur payèrent tribut.
Hagi Bet-Semesi kumapine, Bet-anati kumapinema nemaniza Kenani vahera Naftali naga'mo'za zamahenati otre'nazanki, zamatrage'za zamagrane magopi mani'naze. Hagi ana kuma'trempinti vahe'tmina kazokazo eri'za vahe'zmi zamavare'naze.
34 Les Amorréens refoulèrent les enfants de Dan sur la montagne, en ne les laissant pas descendre dans la vallée.
Hagi Amori vahe'mo'za Dani naga'mo'zama agupo mopafima eramizankura hankaveti'za hara huzmante'za zamahenati atrege'za agona kokampi vu'naze.
35 Ces Amorréens voulurent rester à Har-Hérès, à Ayyalôn et à Chaalbîm; mais, dominés par la puissance supérieure de la maison de Joseph, ils devinrent tributaires.
Amori vahe'mo'za hankaveti'za Heresi agonafine, Aijaloni agonafine, Salpim agonafine mani'nazanagi, Josefe naga'mo'za tusi hankaveti'za kazokzo eri'za vahe zamazeri tro hu'naze.
36 Le territoire des Amorréens commençait à la montée d’Akrabbîm, à partir de Séla et au-dessus.
Hagi Amori vahe'mofo mopa atupamo'a eramino, Akrabimi agonaregama mareneriza kanteti agafa huteno marerino Sela kumate mareriteno, vuvava huno agona moparega mareri'ne.

< Juges 1 >