< Deutéronome 4 >

1 "Maintenant donc, ô Israël! Ecoute les lois et les règles que je t’enseigne pour les pratiquer, afin que vous viviez et que vous arriviez à posséder le pays que l’Éternel, Dieu de vos pères, vous donne.
— Əmdi, i Israil, mǝn silǝrgǝ ɵgitidiƣan muxu bǝlgilimilǝrgǝ ⱨǝm ⱨɵkümlǝrgǝ ⱪulaⱪ selinglar; ularƣa ǝmǝl ⱪilsanglar ⱨayatliⱪ tapisilǝr wǝ xundaⱪla ata-bowiliringlarning Hudasi Pǝrwǝrdigar silǝrgǝ tǝⱪsim ⱪilidiƣan zeminƣa kirip uni igilǝysilǝr.
2 N’Ajoutez rien à ce que je vous prescris et n’en retranchez rien, de manière à observer les commandements de l’Éternel, votre Dieu, tels que je vous les prescris.
Mǝn silǝrgǝ tapxuridiƣan Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning muxu ǝmrlirigǝ ǝmǝl ⱪilixinglar üqün, mǝn silǝrgǝ ǝmr ⱪilƣan sɵzgǝ ⱨeqnemini ⱪoxmanglar ⱨǝmdǝ uningdin ⱨeqnemini qiⱪiriwǝtmǝnglar.
3 Ce sont vos propres yeux qui ont vu ce que l’Éternel a fait à l’occasion de Baal-Peor: quiconque s’était abandonné à Baal-Peor, l’Éternel, ton Dieu, l’a exterminé du milieu de toi.
Silǝr ɵz kɵzlirnglar bilǝn Pǝrwǝrdigarning Baal-Peorning tüpǝylidin ⱪilƣan ixlirini kɵrgǝnsilǝr; qünki Baal-Peorƣa ǝgǝxkǝnlǝrning ⱨǝmmisini Pǝrwǝrdigar Hudayinglar aranglardin yoⱪatti;
4 Et vous qui êtes restés fidèles à l’Éternel, votre Dieu, vous êtes tous vivants aujourd’hui!
Lekin Pǝrwǝrdigar Hudayinglarƣa qing baƣlanƣanlardin ⱨǝrbiringlar bügüngǝ ⱪǝdǝr ⱨayat turuwatisilǝr.
5 Voyez, je vous ai enseigné des lois et des statuts, selon ce que m’a ordonné l’Éternel, mon Dieu, afin que vous vous y conformiez dans le pays où vous allez entrer pour le posséder.
Mana, mǝn Pǝrwǝrdigar Hudayim manga ǝmr ⱪilƣandǝk, kirip igilǝydiƣan zeminda turƣanda ularƣa ǝmǝl ⱪilsun dǝp silǝrgǝ bǝlgilimǝ ⱨǝm ⱨɵkümlǝrni ɵgǝttim.
6 Observez-les et pratiquez-les! Ce sera là votre sagesse et votre intelligence aux yeux des peuples, car lorsqu’ils auront connaissance de toutes ces lois, ils diront: "Elle ne peut être que sage et intelligente, cette grande nation!"
Silǝr ularni qing tutup ǝmǝl ⱪilinglar; qünki xundaⱪ ⱪilsanglar bu ⱨɵkümlǝrning ⱨǝmmisini angliƣan hǝlⱪlǝrning kɵz aldida silǝrning dana wǝ yorutulƣan bir hǝlⱪ ikǝnlikinglar ispatlinidu; ular dǝrwǝⱪǝ: «Bu uluƣ ǝl dǝrⱨǝⱪiⱪǝt dana ⱨǝm yorutulƣan bir hǝlⱪ ikǝn» — dǝydu.
7 En effet, où est le peuple assez grand pour avoir des divinités accessibles, comme l’Éternel, notre Dieu, l’est pour nous toutes les fois que nous l’invoquons?
Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayimizning bizning Uningƣa nida ⱪilƣan ⱨǝrbir tilǝklirimizdǝ bizgǝ yeⱪin turƣinidǝk, ɵzigǝ yeⱪin turƣan bir Hudasi bolƣan bizgǝ ohxax baxⱪa bir uluƣ ǝl barmu?
8 Et où est le peuple assez grand pour posséder des lois et des statuts aussi bien ordonnés que toute cette doctrine que je vous présente aujourd’hui?
Mǝn aldinglarƣa ⱪoyƣan muxu pütkül ⱪanundikidǝk adil bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrgǝ igǝ bolƣan silǝrdǝk baxⱪa bir uluƣ ǝl barmu?
9 Mais aussi garde-toi, et évite avec soin, pour ton salut, d’oublier les événements dont tes yeux furent témoins, de les laisser échapper de ta pensée, à aucun moment de ton existence! Fais-les connaître à tes enfants et aux enfants de tes enfants!
Ɵz kɵzünglar bilǝn kɵrgǝn ixlarni untumasliⱪinglar, ⱨǝtta ɵmrünglarning barliⱪ künliridǝ ⱪǝlbinglardin qiⱪarmasliⱪinglar üqün ɵzünglarƣa eⱨtiyat ⱪilinglar wǝ ihlasliⱪ bilǝn ⱪǝlbinglarni [ezixtin] saⱪlanglar; xuningdǝk silǝr kɵrgininglarni baliliringlarƣa wǝ baliliringlarning baliliriƣa yǝtküzünglar;
10 N’Oublie pas ce jour où tu parus en présence de l’Éternel, ton Dieu, au Horeb, lorsque l’Éternel m’eut dit: "Convoque ce peuple de ma part, je veux leur faire entendre mes paroles, afin qu’ils apprennent à me révérer tant qu’ils vivront sur la terre, et qu’ils l’enseignent à leurs enfants."
Silǝr Ⱨorǝb teƣida Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning aldida turƣan küni Pǝrwǝrdigar manga: «Hǝlⱪni Mening sɵzlirimni anglixi üqün yenimƣa yiƣⱪin; xuning bilǝn ular sɵzlirimni ɵginip, yǝr yüzidiki barliⱪ künliridǝ Mǝndin ǝyminidu wǝ baliliriƣa ɵgitidu» — degǝnidi.
11 Vous vous approchâtes alors, et vous fîtes halte au pied de la montagne; et la montagne était embrasée de feux qui s’élevaient jusqu’au ciel, et voilée de nuages et de brume.
Silǝr yeⱪin kelip taƣning tüwidǝ turdunglar; bu taƣning oti asmanlarning baƣriƣiqǝ kɵyüp yǝtti, ⱨǝmdǝ ⱪarangƣuluⱪ, bulutlar wǝ sür taƣni ⱪaplidi;
12 Et l’Éternel vous parla du milieu de ces feux; vous entendiez le son des paroles, mais vous ne perceviez aucune image, rien qu’une voix.
Pǝrwǝrdigar otning otturisidin silǝrgǝ sɵz ⱪildi; silǝr sɵzlǝrning sadasini anglidinglar, lekin ⱨeq xǝkilni kɵrmidinglar; silǝr pǝⱪǝt bir awazni anglidinglar.
13 Et il vous promulgua son alliance, qu’il vous enjoignait d’observer, à savoir les dix paroles. Puis il les écrivit sur deux tables de pierre.
Wǝ U xu qaƣda silǝrgǝ ǝmr ⱪilƣan ǝⱨdisini, yǝni «on ǝmr»ni ayan ⱪildi wǝ ularni ikki tax tahtay üstigǝ pütti.
14 Quant à moi, l’Éternel m’ordonna en ce temps-là de vous exposer des lois et des statuts, que vous aurez à observer dans le pays où vous allez pour en prendre possession.
Wǝ xu qaƣda Pǝrwǝrdigar manga ǝmr ⱪilip, silǝr dǝryadin ɵtüp igilǝydiƣan zeminda ularni ularƣa ǝmǝl ⱪilixinglar üqün silǝrgǝ bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrni ɵgitixni tapilidi.
15 Prenez donc bien garde à vous-mêmes! Car vous n’avez vu aucune figure, le jour où le Seigneur vous parla sur le Horeb du milieu du feu;
Ɵzünglarƣa naⱨayiti eⱨtiyat ⱪilinglarki (qünki Pǝrwǝrdigar Ⱨorǝb teƣida ot otturisidin silǝrgǝ sɵz ⱪilƣanda ⱨeqⱪandaⱪ xǝkilni kɵrmigǝnsilǝr),
16 craignez de vous pervertir en vous fabriquant des idoles, représentation ou symbole de quoi que ce soit: image d’un individu mâle ou femelle;
ɵzünglarni bulƣap, mǝyli ǝrkǝk yaki ayal süritidǝ, mǝyli yǝr yüzidiki ⱨǝrⱪandaⱪ ⱨaywan yaki asmanda uqidiƣan ⱨǝrⱪandaⱪ ⱪux bolsun, mǝyli yǝr yüzidǝ ⱨǝrⱪandaⱪ ɵmiligüqi ⱨaywan yaki yǝr astidiki sulardiki ⱨǝrⱪandaⱪ beliⱪ bolsun, ularning süritidǝ ⱨeqⱪandaⱪ xǝkil-ⱪiyapǝttiki oyma butni ɵzünglar üqün yasimanglar,
17 image de quelque animal terrestre; image d’un volatile quelconque, qui vole sous le ciel;
18 image de ce qui rampe sur le sol, ou de tout poisson qui vit dans les eaux au-dessous de la terre.
19 Tu pourrais aussi porter tes regards vers le ciel et, en voyant le soleil, la lune, les étoiles, toute la milice céleste, tu pourrais te laisser induire à te prosterner devant eux et à les adorer: or, c’est l’Éternel, ton Dieu, qui les a donnés en partage à tous les peuples sous le ciel.
yaki xuningdǝk, bexinglarni kɵtürüp asmanlarƣa ⱪarap, ⱪuyax, ay, yultuzlar, yǝni pütkül samawi ⱪoxunni kɵrüp, kɵnglünglar mayil bolup ularƣa bax egip ⱪulluⱪiƣa kirmǝnglar; qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar bularni pütkül asman astidiki barliⱪ hǝlⱪlǝr üqün orunlaxturƣan.
20 Mais vous, l’Éternel vous a adoptés, il vous a arrachés de ce creuset de fer, l’Egypte, pour que vous fussiez un peuple lui appartenant, comme vous l’êtes aujourd’hui.
Lekin silǝrni bolsa Pǝrwǝrdigar Ɵz mirasi bolƣan bir hǝlⱪ boluxunglar üqün «tɵmür tawlax humdani»din, yǝni Misirdin elip qiⱪti.
21 L’Éternel s’est courroucé contre moi à cause de vous; il a juré que je ne franchirai pas le Jourdain que je n’entrerai point dans ce bon pays que l’Éternel, ton Dieu, te donne en héritage.
Lekin Pǝrwǝrdigar silǝrning wǝjǝnglardin manga ƣǝzǝplinip, Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ miras bolux üqün ata ⱪilidiƣan yahxi zemin toƣrisida: — «Sǝn xu yǝrgǝ kirixkǝ Iordan dǝryasidin ɵtmǝysǝn» dǝp ⱪǝsǝm ⱪildi.
22 Ainsi je mourrai dans ce pays-ci, je ne passerai point le Jourdain; mais vous, vous irez, et vous prendrez possession de cette belle contrée.
Xunga mǝn muxu zeminda ɵlüxüm muⱪǝrrǝr; Iordan dǝryasidin ɵtmǝymǝn; biraⱪ silǝr bolsanglar uningdin ɵtüp xu yahxi zeminni igilǝysilǝr.
23 Prenez garde d’oublier l’alliance que l’Éternel, votre Dieu, a contractée avec vous, de vous faire une idole, une image quelconque, que l’Éternel, ton Dieu, t’a défendue.
Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning silǝr bilǝn tüzgǝn ǝⱨdisini untumasliⱪinglar, xundaⱪla ɵzünglar üqün Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ mǝn’i ⱪilƣan oyma butni yaki ⱨǝrⱪandaⱪ nǝrsining xǝkil-ⱪiyapitini yasimasliⱪinglar üqün ɵzünglarƣa ⱨezi bolunglar.
24 Car l’Éternel, ton Dieu, est un feu dévorant, une divinité jalouse!
Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar ⱨǝmmini yutⱪuqi bir ot, wapasizliⱪⱪa ⱨǝsǝt ⱪilƣuqi bir Hudadur.
25 Quand vous aurez engendré des enfants, puis des petits-enfants, et que vous aurez vieilli sur cette terre; si vous dégénérez alors, si vous fabriquez une idole, image d’un être quelconque, faisant ainsi ce qui déplaît à l’Éternel, ton Dieu, et l’offense,
Silǝr pǝrzǝntlǝr, pǝrzǝntinglarning pǝrzǝntlirini kɵrüp, zeminda uzaⱪ waⱪit turƣandin keyin, birhil xǝkil-ⱪiyapǝttǝ bolƣan oyma butni yasiƣan, xuningdǝk Pǝrwǝrdigar Hudayinglarni rǝnjitip uning nǝziridǝ rǝzil bolƣanni ⱪilip ɵzünglarni bulƣiƣan bolsanglar,
26 j’en prends à témoin contre vous, aujourd’hui, les cieux et la terre, vous disparaîtrez promptement de ce pays pour la possession duquel vous allez passer le Jourdain; vous n’y prolongerez pas vos jours, vous en serez proscrits au contraire!
mǝn asman-zeminni üstünglarƣa guwaⱨqi boluxⱪa qaⱪirimǝn, silǝr Iordan dǝryasidin ɵtüp, igilǝydiƣan xu zemindin tezla pütünlǝy yoⱪ ⱪilinisilǝr; silǝrning uningda yaxiƣan künliringlar uzun bolmaydu, silǝr bǝlki uningdin pütünlǝy yoⱪ ⱪilinisilǝr.
27 L’Éternel vous dispersera parmi les peuples, et vous serez réduits à un misérable reste au milieu des nations où l’Éternel vous conduira.
Pǝrwǝrdigar silǝrni barliⱪ hǝlⱪlǝr arisiƣa tarⱪitidu, Pǝrwǝrdigarning silǝrni ⱨǝydixi bilǝn silǝr xu ǝllǝr arisida kiqik bir ⱪalduⱪ bolisilǝr.
28 Là, vous serez soumis à ces dieux, œuvre des mains de l’homme, dieux de bois et de pierre, qui ne voient ni n’entendent, qui ne mangent ni ne respirent.
Silǝr xu yǝrlǝrdǝ turup yaƣaqtin yaki taxtin yasalƣan, nǝ kɵrǝlmǝydiƣan, nǝ angliyalmaydiƣan, nǝ yemǝydiƣan, nǝ puralmaydiƣan, pǝⱪǝt insanning ⱪolining yasiƣini bolƣan ilaⱨlarning ⱪulluⱪida bolisilǝr.
29 C’Est alors que tu auras recours à l’Éternel, ton Dieu, et tu le retrouveras, si tu le cherches de tout ton cœur et de toute ton âme.
Silǝr xu yǝrlǝrdǝ Pǝrwǝrdigar Hudayinglarni izdǝysilǝr; pütün ⱪǝlbinglar wǝ pütün jeninglar bilǝn uni izdisǝnglar, uni tapisilǝr.
30 Dans ta détresse, quand tu auras essuyé tous ces malheurs, après de longs jours tu reviendras à l’Éternel, ton Dieu, et tu écouteras sa voix.
Silǝr eƣir azab-oⱪubǝt tartⱪininglarda, bu ixlarning ⱨǝmmisi bexinglarƣa qüxkǝndǝ, silǝr Pǝrwǝrdigar Hudayinglarƣa yenip kelisilǝr wǝ uning awaziƣa ⱪulaⱪ salisilǝr.
31 Car, c’est un Dieu clément que l’Éternel, ton Dieu, il ne te délaissera pas, il ne consommera pas ta perte, et il n’oubliera point l’alliance de tes pères, l’alliance qu’il leur a jurée.
Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar rǝⱨimdil bir Hudadur; U silǝrni taxliwǝtmǝydu, nǝ ⱨalak ⱪilmaydu, nǝ ata-bowiliringlar bilǝn ⱪǝsǝm iqip tüzgǝn ǝⱨdisini ⱨeq untumaydu.
32 De fait, interroge donc les premiers âges, qui ont précédé le tien, depuis le jour où Dieu créa l’homme sur la terre, et d’un bout du ciel jusqu’à l’autre, demande si rien d’aussi grand est encore arrivé, ou si l’on a ouï chose pareille!
Əmdi, silǝrdin ilgiri, Huda insanni yǝr yüzidǝ yaratⱪan künidin tartip ɵtkǝn künlǝr toƣruluⱪ sürüxtǝ ⱪilinglar, xundaⱪla asmanlarning bir qetidin yǝnǝ bir qetigiqǝ sürüxtǝ ⱪilinglarki, muxuningƣa ohxax uluƣ bir ix bolup baⱪⱪanmu? Uningƣa ohxax bir ixni anglap baⱪⱪanmu?
33 Quel peuple a entendu, comme tu l’as entendue, la voix de Dieu parlant du sein de la flamme, et a pu vivre?
Silǝrgǝ ohxax, Hudaning ot iqidin qiⱪⱪan awazini anglap tirik ⱪalƣan baxⱪa bir hǝlⱪ barmu?
34 Et quelle divinité entreprit jamais d’aller se chercher un peuple au milieu d’un autre peuple, à force d’épreuves, de signes et de miracles, en combattant d’une main puissante et d’un bras étendu, en imposant la terreur, toutes choses que l’Éternel, votre Dieu, a faites pour vous, en Egypte, à vos yeux?
Pǝrwǝrdigar Hudayinglar kɵz aldinglarda silǝr üqün Misir zeminida ⱪilƣanliridǝk, ⱪiyin sinaⱪlar bilǝn, mɵjizilik alamǝtlǝr bilǝn, karamǝtlǝr bilǝn, urux bilǝn, küqlük ⱪol ⱨǝm uzitilƣan bilǝk bilǝn wǝ dǝⱨxǝtlik wǝⱨimilǝr bilǝn silǝrdin baxⱪa bir hǝlⱪni yat bir ǝlning arisidin qiⱪirip Ɵzigǝ has ⱪilix üqün kelip urunup baⱪⱪanmu?
35 Toi, tu as été initié à cette connaissance: que l’Éternel seul est Dieu, qu’il n’en est point d’autre.
Pǝrwǝrdigarla Hudadur, uningdin baxⱪa birsi yoⱪtur, dǝp bilixinglar üqün silǝr bu [uluƣ] ixlarni kɵrüxkǝ muyǝssǝr ⱪilinƣansilǝr.
36 Du haut du ciel il t’a fait entendre sa voix pour te discipliner; sur la terre il t’a fait voir son feu imposant, et du milieu de ce feu tu as entendu ses paroles.
Silǝrgǝ tǝlim berix üqün U asmanlardin silǝrgǝ Ɵz awazini anglatti; U yǝr yüzidǝ Ɵzining uluƣ otini kɵrsǝtti; silǝr xu otning otturisidinmu uning awazini anglidinglar.
37 Et parce qu’il a aimé tes ancêtres, il a adopté leur postérité après eux, et il t’a fait sortir sous ses yeux, par sa toute-puissance, de l’Egypte,
Uning üstigǝ, ata-bowiliringlarƣa baƣliƣan muⱨǝbbiti tüpǝylidin ⱨǝmdǝ ularning keyinki ǝwladlirini talliƣanliⱪi üqün, U silǝrni Misirdin xǝhsǝn Ɵzi zor ⱪudriti bilǝn ⱪutⱪuzup qiⱪardi;
38 pour déposséder, à ton profit, des peuples plus grands et plus forts que toi; pour te conduire dans leur pays et te le donner en héritage, comme tu le vois aujourd’hui.
U xuningdǝk silǝrning aldinglardin ɵzünglardin kɵp wǝ küqlük bolƣan ǝllǝrni zeminidin ⱨǝydǝp, silǝrni uningƣa kirgüzüp, uni bügünki kündikidǝk silǝrgǝ miras ⱪilix üqünmu xundaⱪ ⱪilƣandur.
39 Reconnais à présent, et imprime-le dans ton cœur, que l’Éternel seul est Dieu, dans le ciel en haut comme ici-bas sur la terre, qu’il n’en est point d’autres!
Xunga bügün xuni bilip ⱪoyunglarki wǝ kɵnglünglarni xuningƣa bɵlünglarki, Pǝrwǝrdigar yuⱪiridiki asmanlarda bolsun, astidiki yǝr-zeminda bolsun Hudadur; Uningdin baxⱪa ⱨeqbiri yoⱪtur.
40 Et tu observeras ses lois et ses commandements, que je te prescris aujourd’hui, pour ton bonheur et pour celui de tes enfants après toi, et afin que ton existence se prolonge sur cette terre que l’Éternel, ton Dieu, te donne à perpétuité."
Xuningdǝk silǝrning wǝ keyinki balilar-ǝwladliringlarning ǝⱨwali yahxi bolux üqün, Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ ata ⱪilidiƣan zeminda künliringlarni uzun, ⱨǝtta mǝnggülük ⱪilix üqün mǝn bügünki kündǝ silǝrgǝ tapilawatⱪan Uning bǝlgilimiliri wǝ ǝmrlirini tutunglar».
41 C’Est alors que Moïse désigna trois villes en deçà du Jourdain, à l’orient,
Andin Musa Iordan dǝryasining xǝrⱪiy tǝripidǝ üq xǝⱨǝrni ayrip bekitti;
42 pour servir de refuge au meurtrier qui ferait mourir son prochain sans préméditation et sans avoir été précédemment son ennemi, afin qu’en se réfugiant dans une de ces villes, il pût sauver sa vie.
mǝⱪsiti, ⱨeqⱪandaⱪ ɵq-adawiti bolmay, tasadipiy ⱪoxnisini ɵltürüp ⱪoysa, ɵltürgǝn kixi xu yǝrlǝrgǝ, yǝni xu xǝⱨǝrlǝrdin birigǝ ⱪeqip berip aman-esǝn ⱪelixtin ibarǝt idi.
43 C’Étaient: Bécer, dans le désert, dans le plat pays appartenant à la tribut de Ruben; Ramoth, en Galaad, à la tribu de Gad, et Golân, dans le Basan, à celle de Manassé.
Bu xǝⱨǝrlǝr bolsa: — Rubǝnlǝrning zeminidin qɵl-bayawandiki Bǝzǝr, Gadlarning zeminidin Gileadtiki Ramot, Manassǝⱨlǝrning zeminidin Baxandiki Golandin ibarǝt idi.
44 Or, ceci est la doctrine que Moïse exposa aux enfants d’Israël.
Musa Israillarning aldiƣa ⱪoyƣan ⱪanun mana tɵwǝndikidǝk: —
45 Voici les avertissements, lois et règlements que Moïse donna aux enfants d’Israël après leur sortie d’Egypte,
(bular bolsa Israillar Misirdin qiⱪⱪanda Musa [pǝyƣǝmbǝr] ularƣa jakarliƣan agaⱨ-guwaⱨlar, bǝlgilimilǝr ⱨǝm ⱨɵkümlǝrdur;
46 au bord du Jourdain, dans la vallée qui fait face à Beth-Peor, dans le pays de Sihôn, roi des Amorréens, qui résidait à Hesbon, et qui fut vaincu par Moïse et les enfants d’Israël après leur sortie d’Egypte;
Musa wǝ Israillar Misirdin qiⱪⱪanda Amoriylarning Ⱨǝxbon xǝⱨiridǝ turuxluⱪ padixaⱨi Siⱨonni ɵltürgǝnidi; Musa bu ǝmrlǝrni Siⱨonning zeminida, Iordan dǝryasining xǝrⱪ tǝripidǝ, Bǝyt-Peorning udulidiki wadida Israillarƣa jakarliƣan.
47 de sorte qu’ils prirent possession de son pays et de celui d’Og, roi du Basan, des pays de ces deux rois des Amorréens, situés en deçà du Jourdain, à l’orient:
Xu qaƣda Israillar [Siⱨonning] wǝ Baxanning padixaⱨi Ogning zeminini, yǝni Iordan dǝryasining kün petix tǝripidiki Amoriylarning ikki padixaⱨining zemininimu igiligǝnidi;
48 depuis Aroer, qui est au bord du torrent d’Arnon, jusqu’à la montagne de Ciôn, autrement le Hermon;
ularning zemini Arnon dǝryasining ⱪirƣiⱪidiki Aroǝrdin tartip Sion (yǝni Ⱨǝrmon) teƣiƣiqǝ,
49 et toute la Plaine du côté oriental du Jourdain jusqu’à la mer de la Plaine, sous le versant du Pisga.
xundaⱪla Iordan dǝryasining xǝrⱪ tǝripidiki pütkül Arabaⱨ tüzlǝngliki wǝ Pisgaⱨ teƣining baƣriƣa jaylaxⱪan «Tüzlǝngliktiki dengiz»ƣiqǝ idi).

< Deutéronome 4 >