< 2 Rois 15 >

1 La vingt-septième année du règne de Jéroboam, roi d’Israël, Azaria, fils d’Amacia, devint roi de Juda.
Hagi nampa 2 Jeroboamu'ma Israeli vahe kinima manino vigeno 27nima hia kafufina, Amasia nemofo Azaria'a Juda vahe kinia agafa huno mani'neno kegava hu'ne.
2 Agé de seize ans à son avènement, il régna cinquante-deux ans à Jérusalem; le nom de sa mère était Yekhalyahou, de Jérusalem.
Azaria'a 16ni'a kafu nehuno, kinia fore huno Jerusalemi kumatera 52'a kafufi kinia mani'ne. Nerera agi'a Jekoliakino Jerusalemiti a' mani'ne.
3 Il fit ce qui est droit aux yeux de l’Eternel, suivant en tout l’exemple de son père Amacia.
Azari'a nefa'ma Amasiama hu'neaza huno Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'avaza hu'ne.
4 Toutefois, les hauts-lieux ne disparurent point: le peuple continua d’y offrir des sacrifices et de l’encens.
Hianagi havi anumzante'ma mono'ma nehaza kumatmina Azaria'a eri havizana osu'ne. Ana hu'nege'za veamo'za ana kumatmintega vu'za ofa ome Kresramana nevu'za, mnanentake zantamina tevefi kremna vu'naze.
5 Le Seigneur frappa le roi de maladie: il resta atteint de lèpre jusqu’au jour de sa mort et demeura dans une maison d’isolement. Jotham, fils du roi, préposé au palais, gouvernait les gens du pays.
Anama hazageno'a Ra Anumzamo'a Azariana fugo krireti azeri haviza higeno, ana krifi mani'neno fri'za hu'ne. Anama higeno'a kini vahe'ma nemani'za nompintira atreno vuno mago nompi umani'ne. Ana hutegeno Azaria nemofo Jotamu'a nefa nona erino, kinimofo none ana mopafima mani'naza vahe'enena maka kegava hu'ne.
6 Le reste de l’histoire d’Azaria et tous ses actes sont consignés dans le livre des annales des rois de Juda.
Hagi Azariama kinima mani'nea knafima fore hu'nea zantamine, ana maka zama tro'ma hu'nea zantamimofo agenkea, Juda vahe'mokizmi kinimofo agigenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
7 Azaria s’endormit avec ses aïeux; on l’enterra à côté d’eux dans la Cité de David, et son fils Jotham lui succéda.
Hagi Azaria'a frige'za, Deviti rankumapima afahe'ima asezmantenazafi asente'naze. Ana hutazageno nemofo Jotamu'a nefa nona erino Juda vahe kinia mani'ne.
8 La trente-huitième année du règne d’Azaria, roi de Juda, Zacharie, fils de Jéroboam, devint roi d’Israël à Samarie; il régna six mois.
Hanki Juda vahe kini ne' Azaria'ma kinima fore huno 38'a kafuma nemanigeno'a, Joramu nemofo Zekaraia'a Israeli vahe'mokizmi kinia fore huteno Sameria kumate mani'neno 6si'a ikampi Israeli vahera kegava huzmante'ne.
9 Il fit ce qui est mal aux yeux de l’Eternel tout comme ses pères; il ne renonça point aux prévarications de Jéroboam, fils de Nebat, qui avait poussé Israël au péché.
Hagi afahe'zama hu'nazaza huno Zekaraia'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'ava hu'ne. Ko'ma Nebati nemofo Jeroboamu'ma kumi'ma nehuno, Israeli vahe'ma zamatufege'za hu'naza kumira, amefira huomino ana kumira agranena zamavaririno hu'ne.
10 Challoum, fils de Yabêch, complota contre lui, le frappa en présence du peuple et le mit à mort; puis il prit la royauté à sa place.
Anante Jabesi nemofo Salumu'a mago'a vahe zamavare atru hige'za Zekaraiama ahesaza naneke retro hu'naze. Ana huteno henka Salumu'a vahe zamavufi Zekeraiana ahe friteno, agra'a kinia mani'ne.
11 Les autres détails de l’histoire de Zacharie sont consignés dans le livre des annales des rois d’Israël.
Hagi Zekaraia'ma kinima mani'neno ruga'azama tro'ma hu'nea zantamimofo agenkea, Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
12 Ainsi s’accomplit la parole du Seigneur adressée à Jéhu: "Tes descendants, jusqu’à la quatrième génération, s’asseoiront sur le trône d’Israël;" ce qui arriva en effet.
E'inama hu'neana Ra Anumzamo'ma Jehuma asmino, kagripinti forehu anante anante'ma hu'zama vanaza, vahe'mo'za 4'a zupa kinia manigahaze huno'ma asmi'nea kemo'a nena raga'a efore hu'ne.
13 Challoum, fils de Yabéch, devint roi la trente-neuvième année du règne d’Ouzia, roi de Juda; il régna un mois à Sa-marie.
Hagi Uzia'ma 39ni'a kafuma Juda vahe kinima nemanigeno'a, Jabesi nemofo Salumu'a Israeli vahe kinia fore huno mago ikampi Sameria kumatera kinia mani'ne.
14 Menahem, fils de Gadi, monta de Tirça et se rendit à Samarie; là, il frappa Challoum, fils de Yabéch, le fit mourir et prit la royauté à sa place.
Hagi ana knafina Gati nemofo Menahemu'a Tirza rankumateti Sameria kumate marerino Salumuna ome ahenefrino, agri kumara erino kinia mani'ne.
15 Le reste de l’histoire de Chailoum et le complot qu’il avait organisé sont consignés dans le livre des annales des rois d’Israël.
Salumu'ma kinima mani'nea knafima fore'ma hu'nea zantamine, kini ne' Zekaraiama mago'a vahe'ene kema anakiteno'ma ahe' nefrino, agri noma erino kinima mani'nea zamofo agenkenena, Israeli kini vahe'mokizmi zamagi agenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
16 Menahem, tout aussitôt, attaqua la ville de Tifsah et tout ce qui s’y trouvait, ainsi que sa banlieue depuis Tirça. Il sévit parce qu’elle n’avait pas ouvert ses portes et fit fendre le sein à toutes ses femmes enceintes.
Hagi Menahemu'a Tirsa rankumateti agafa huteno vuno Tipsa rankumate vahera hara ome hunezmanteno, ana kumamofo tavaoma'arema megagi'nea ne'onse kumapi vahera zamahe vaganereno, zamu'enema hu'naza a'nenea zamazerino kazinu zamarimpa reraragufe'ne. E'inama hu'neana i'oma hazageno kumazmifima uofre'nea zante anara hu'ne.
17 La trente-neuvième année du règne d’Azaria, roi de Juda, Menahem, fils de Gadi, devint roi d’Israël; il régna dix ans à Samarie.
Hagi Azaria'ma Juda vahe kinima 39ni'a kafuma nemanigeno'a, Gati nemofo Menahemu'a Israeli vahe kinia fore huteno Sameria kumate mani'neno 10ni'a kafufi Israeli vahera kegava hu'ne.
18 li fit ce qui est mal aux yeux du Seigneur, ne renonçant pas aux prévarications de Jéroboam, fils de Nebat, qui, toute sa vie durant, avait poussé Israël au péché.
Menahemu'a ana maka knama kinima mani'nea knafina Ra Anumzamofo avurera havi avu'ava hu'ne. Nebati nemofo Jeroboamu'ma ko'ma kumi nehuno, Israeli vahe zamatufege'za hu'naza kumira, amefi huomino ana kumira agrane avaririno hu'ne.
19 Phoul, roi d’Assyrie, ayant envahi le pays, Menahem lui donna mille kikkar d’argent pour obtenir son appui et affermir ainsi la royauté entre ses mains.
Hagi Menahemu'ma kinima mani'nea knafina, Asiria kini ne' Tiglat Pilesa'a Israeli vahera eme ha' huzmante'ne. E'inama higeno'a Israeli kini ne' Menahemu'a, hara osanu'anki natrenige'na Israeli kinia mani'nue hiankazigati, 34 tauseni'a kilo hu'nea silva zago erino Asiria kini ne' Tiglat Pilesana ami'ne.
20 Menahem rejeta la charge de cette somme d’argent sur Israël, sur tous les gens riches, les obligeant de verser pour le roi d’Assyrie cinquante sicles par personne. Le roi d’Assyrie s’en retourna et n’occupa point le pays.
Anante ana zagoma Asiria kini ne'ma aminakura, Menahemu'a Israeli vahepinti takisi zagoa zogi'ne. Maka feno vahepinti kna'amo'a 570'a gremi hu'nea silva zago eritere huteno, Tiglat Pilesana ana zagoa ami'ne. Ana hutegeno Tiglat Pilesa'a Israeli mopafina omani atreno vu'ne.
21 Le reste de l’histoire de Menahem et tous ses actes sont consignés dans le livre des annales des rois d’Israël.
Hagi Menahemu'ma kinima mani'nea knafima fore'ma hu'nea zamofo agenkene, maka zama agrama tro'ma hu'nea zamofo agenkea, Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
22 Menahem s’endormit avec ses aïeux, et son fils Pekahia lui succéda sur le trône.
Anante Menahemu'a frige'za afahe'ima asemazmantenafi asente'naze. Hagi anante nemofo Pekahia'a nefa nona erino Israeli vahe kinia mani'ne.
23 Dans la cinquantième année du règne d’Azaria, roi de Juda, Pekahia, fils de Menahem, devint roi d’Israël à Samarie; il régna deux ans.
Hagi Azaria'ma Juda vahe kinima 50'a kafuma nemanigeno'a, Menahemu nemofo Pekahia'a Israeli kinia fore huteno Sameria kumate mani'neno tare kafufi Israeli vahera kegava hu'ne.
24 Il fit ce qui est mal aux yeux du Seigneur, ne s’écartant point des prévarications de Jéroboam, fils de Nebat, qui avait poussé Israël au péché.
Hagi Pekahia'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'avaza hu'ne. Nebati nemofo Jeroboamu'ma kumi'ma ko'ma nehuno, Israeli vahe zamatufege'za hu'naza kumira, amefi huomino ana kumira zamavaririno agra hu'ne.
25 Pékah, fils de Remaliahou, son général, complota contre lui et le frappa à Samarie, dans la citadelle du palais royal, de concert avec Argob et Arié et avec le concours de cinquante hommes d’entre les Galaadites; l’ayant mis à mort, il régna à sa place.
Anante Pekahia sondia vahete ugota hu'nea kva ne' Remalia nemofo Peka'a otino Giliati kazigati 50'a vahe zamavarege'za Pekahiama ahefrisaza kea retro hu'naze. Hagi Pekahia'a kini nompi mago hunaragintageno hanavetinefi mani'nege'za anafe hu'za anampinka mareri'za nehe'za, Agrobune Arienena magoka zamahe'naze. Anama hutazageno Pekahia no erino, Peka'a Israeli vahe kinia mani'ne.
26 Le reste de l’histoire de Pekahia et tous ses actes sont consignés dans le livre des annales des rois d’Israël.
Hagi Pekahia'ma kinima mani'nea knafima fore hu'nea zamtamine, ana maka zama tro'ma hu'nea zantamimofo agenkea, Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
27 Dans la cinquante-deuxième année du règne d’Azaria, roi de Juda, Pékah, fils de Remaliahou, devint roi d’Israël à Samarie; il régna vingt ans.
Hagi Azaria'ma Juda vahe kinima manino egeno 52ma hia kafufi, Remalia nemofo Peka'a Israeli kinia fore huteno, Sameria kumate mani'neno 20'a kafufi Israeli vahera kegava hu'ne.
28 Il fit ce qui est mal aux yeux du Seigneur, ne s’écartant point des prévarications de Jéroboam, fils de Nebat, qui avait poussé Israël au péché.
Hagi Peka'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'ava hu'ne. Ko'ma Nebati nemofo Jeroboamu'ma kumi nehuno Israeli vahe zamatufege'za hu'naza kumira amefi huomino, ana kumira agra zamavaririno hu'ne.
29 Au temps de Pékah, roi d’Israël, Tiglat-Pilésser, roi d’Assyrie, survint et conquit Iyyôn, Abel-Beth-Maakha, Yanoah, Kédech, Haçor, le Galaad, la Galilée, tout le pays de Nephtali, et en déporta les habitants en Assyrie.
Hagi Peka'ma Israeli vahe kinima mani'nea knafi, Asiriati kini ne' Tiglat Pilesa'a ha' eme huzmanteno Ijoni kuma'ma, Abel-Betmaka kuma'ma, Janoa kuma'ma, Kadesi kuma'ene, Hazori kuma'enena e'nerino Giliati kazigane Galili kaziganena enerino, ana maka Neftali naga'mofo mopanena erivagare'ne. Ana nehuno ana kumatmimpi vahetmina zamavareno Asiria mopare ome kina huzmante'ne.
30 Osée, fils d’Ela, forma un complot contre Pékah, fils de Remaliahou, le frappa et le fit mourir il prit la royauté à sa place la vingtième année de Jotham, fils d’Ouzia.
Hagi Juda kini ne' Usia nemofo Jotamu'ma 20'a kafuma kinima nemanigeno'a, Ela nemofo Hosea'a mago'a vahe zamavare atru huno Remalia nemofo Pekama ahesaza nanekea retro hu'naze. Ana huteno henka Hosea'a Pekana ahenefrino agri nona erino kinia mani'ne.
31 Le reste de l’histoire de Pékah et tous ses actes sont consignés dans le livre des annales des rois d’Israël.
Hagi Peka'ma kinima mani'nea knafima fore'ma hu'nea zamofo agenkene, maka zama agrama tro'ma hu'nea zamofo agenkea, Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
32 Dans la deuxième année de Pékah, fils de Remaliahou, roi d’Israël, Jotham, fils d’Ouzia, était devenu roi de Juda.
Hanki Remalia nemofo Peka'ma Israeli vahe kinima tare kafuma nemanigeno'a, Usia nemofo Jotamu'a agafa huno Juda vahe kinia fore huno mani'ne.
33 Agé de vingt-cinq ans à son avènement, il régna seize ans à Jérusalem le nom de sa mère était Yeroucha, fille de Çadok.
Jotamuna kafu'amo'a 25fu nehigeno kinia fore huteno, Jerusalemi kumate mani'neno Juda vahera 16ni'a kafufi kegava hu'zmante'ne. Hagi nerera agi'a Jerusakino Zadoku mofare.
34 Il fit ce qui est droit aux yeux du Seigneur, agissant en tout comme avait agi Ouzia, son père.
Hagi Jotamu'a Ra Anumzamofo avurera nefa Usia'ma hu'neaza huno maka fatgo avu'avaza hu'ne.
35 Toutefois, les hauts-lieux ne disparurent point: le peuple continua d’offrir sacrifices et encens sur les hauts-lieux. C’Est Jotham qui bâtit la porte supérieure de la maison de l’Eternel.
Hanki Jotamu'a hige'za Ra Anumzamofo ra mono no kumapima ufre kahama, anagamu kazigama me'nea kahana tro hu'naze. Hianagi havi anumzante'ma mono'ma nehaza kumatamina eri havizana osu'nege'za, anantega vahe'mo'za vuvava hu'za ofa ome kresramna nevu'za mnanentake pauranena tevefi kremna vu'naze.
36 Le reste de l’histoire de Jotham et tous les actes accomplis par lui sont consignés dans le livre des annales des rois de Juda.
Hagi Jotamu'ma kinima mani'nea knafima fore hu'nea zamtamine, ana maka zama tro'ma hu'nea zantamimofo agenkea, Juda vahe'mokizmi kinimofo zamagi zmagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
37 A cette époque, Dieu commença à lancer contre Juda Recîn, roi de Syrie, et Pékah, fils de Remaliahou.
Hagi Jotamu'ma Juda vahe kinima mani'nea knafina, Siria kini ne' Rezinine, Israeli kini ne' Ramalia nemofo Pekanena Ra Anumzamo'a zanatregeke Juda vahera hara eme huzmante'na'e.
38 Jotham s’endormit avec ses aïeux et fut enseveli à côté d’eux, dans la Cité de son aïeul David. Achaz, son fils, lui succéda sur le trône.
Hanki Jotamu'a frige'za afahe'ima asenezmantazafi, nefa Deviti rankumapi asente'naze. Ana hutazageno nemofo Ahasi'a nefa nona erino kinia mani'ne.

< 2 Rois 15 >