< 2 Chroniques 16 >
1 La trente-sixième du règne d’Asa, Baasa, roi d’Israël, étant venu attaquer Juda, fortifia Rama, pour ne pas laisser l’entrée libre à Asa, roi de Juda.
Asa Lengvai poh kum somthum lhin kumin, Israel lengpa Baasha chun Judah gam ahin bullu tan ahile; Judah gamsunga Asa gamkol akonna koimacha lutle potle aumlouna dingin Ramah khopia chun kul agen tan ahi.
2 Alors Asa sortit de l’argent et de l’or des trésors de la maison du Seigneur et de la maison du roi, et les envoya à Ben-Hadad, roi de Syrie, résidant à Damas, avec ces paroles:
Asa chun alethuh nai, Pakai Houin le leng inpia um gouthil kikoina um sana le dangka jouse chu aladoh in; Damascus gam vaihom Ram Lengpa Baasha chu thu athot tan ahi.
3 "Toi et moi soyons alliés, comme mon père fut allié du tien. Je t’envoie de l’argent et de l’or, afin que tu rompes ton alliance avec Baasa, roi d’Israël, et qu’il se retire de chez moi."
Kapa le nangpa kah’a kinoptona ana um bang chun eini kah’a jong umhen. “Ven, keiman sana le dangka kahin thotne Israel lengpa Baasha toh na kinop tona hon chu sutang jengin chutile aman eidalha tante.”
4 Ben-Hadad, accédant à la demande du roi Asa, envoya ses généraux contre les villes d’Israël. Ils prirent de vive force Iyyôn, Dan, Abel-Mayim et tous les magasins d’approvisionnement des villes de Nephtali.
Ben-Hadad leng pan Asa taona anoppeh in, chule Israel khopi ho bullu ding in a sepai ja lamkai pachu asoltan ahi. Amahon Ijon, dan Abel-beth- Maacah khopiho le Naphthali gam sunga thil khol khopi len ho jouse chu ala tauvin ahi.
5 Lorsque Baasa en fut informé, il renonça à fortifier Rama et arrêta ses travaux.
Baasha Israel Lengpan thilsoh ho chu ajah doh doh chun, Ramah khopi kul getna tohgon adalhan anatoh jouse chu angatan ahi.
6 Le roi Asa fit venir tout Juda pour enlever les pierres et le bois destinés aux constructions de Baasa, et il s’en servit pour fortifier Ghéba et Miçpa.
Chuin Lengpa Asa, “Chun in Ramah khopia kul semnaa mandin Baashan akoi in, songho le thing kiatsa ho pomang ding chun Judah te mijouse chu akoudoh tan ahi. Hiche chu Geba le Mizpah khopi kul semnan amangcha tan ahi.”
7 A cette époque, Hanani le Voyant alla trouver Asa, roi de Juda, et lui dit: "Puisque tu t’es appuyé sur le roi de Syrie au lieu de t’appuyer sur l’Eternel, ton Dieu, l’armée du roi de Syrie s’est échappée de tes mains.
Hiche pet hin Hanami mitva neipa Lengpa Asa komma ahungin, chule hitin asepeh’e, “Nangman Pakai na-Pathen khella Ram Lengpa chunga tahsana na koi tah jeh chun, Ram Lengpa sepaite suhmang na ding phatpha chu namansah tai.
8 Assurément, les Ethiopiens et les Libyens formaient une armée considérable, disposant de chars et de cavaliers extrêmement nombreux, et parce que tu as cherché ton appui en l’Eternel, il les a livrés en ton pouvoir.
Ethiopia le Libya te chule Sepai tamtah toh akangtalai hou le kangtalai tol ho chunga, ipi anasoh ham tichu nagel doh lou hitam? Hiche petna chu nangma Pakaiya naki ngai jeh’a aman nangma napehdoh ahi,” ati.
9 C’Est que l’Eternel promène ses regards sur toute la terre, pour soutenir ceux dont le cœur lui appartient entièrement. Tu as agi follement en cette occurrence. Aussi désormais tu ne cesseras d’être en guerre."
Pakaiyin leiset pumpia hi ama komma alungthim pea kipedoh ho chu, “Athahat theina diuva amit tenia hi ahol le ji ahi. Iti ngolla ngol nahi hitam! Tua kipat na hi nang man gal nasat jing ding ahitai,” tin aseipeh tan ahi.
10 Asa s’emporta contre le Voyant et le fit jeter en prison, tant il était courroucé contre lui pour ce discours. Asa maltraita aussi une partie du peuple à ce moment.
Hanani in hitiho aseipeh jeh chun, Asa chu alung hang behset in ama chu Songkul'a ahengin bul atuh tan ahi. Hiche pet chun amite phabep jong asugim pan tan ahi.
11 Or, l’histoire d’Asa, du commencement à la fin, est consignée dans le Livre des Rois de Juda et d’Israël.
Asa Lengvaipoh abulla pat achaina chan thilsoh thusim adangho chu, Judah le Israel te lengho thusim bua akijih lut soh keijin ahi.
12 La trente-neuvième année de son règne, Asa eut les pieds malades. Cette maladie fut extrêmement grave; pourtant, même dans sa maladie il ne s’adressa pas à l’Eternel, mais aux médecins.
Ama Leng vaipoh kum somthum le ko lhin kum chun, Asa chu keng natna khohtah khat aveitan ahi. Chutobang natna khohtah aneijing vang chun, Pakai hollouvin alou them aithem hojoh kithopina ahol jingin ahi.
13 Asa s’endormit avec ses pères; il mourut dans la quarante-unième année de son règne.
Hichun aleng vaipoh kum som le li lhinna kum chun athitan ahi.
14 On l’ensevelit dans les chambres funéraires qu’il s’était creusées dans la Cité de David, on le déposa sur la couche qui avait été garnie d’aromates et de parfums, préparés selon l’art des parfumeurs; et l’on alluma en son honneur un très grand bûcher.
David khopia chun aman song chunga ana kikhen lhan achun akivuitan ahi. Ama chu gim namtui le thao namtui kinu lupna achun alupsah un, chuin mipi ho chun ama jana vetsahnan kigona meikong lentah khat ahaluvin ahi.