< 2 Chroniques 13 >

1 C’Est dans la dix-huitième année du règne de Jéroboam qu’Abiyya devint roi de Juda.
Jeroboamu'ma 18ni'a kafuma Israeli vahe kinima nemanigeno'a, Abija'a Juda vahe kinia agafa huno mani'ne.
2 Il régna trois ans à Jérusalem. Sa mère se nommait Mikhayahou, fille d’Ouriêl, de Ghibea. Il y eut guerre entre Abiyya et Jéroboam.
Hagi Abija'a 3'a kafu Jerusalemia kinia mani'ne. Nerera'a Gibea kumateti Urieli mofakino agi'a Mikaia'e. Hagi Jeroboamu'ene Abijakea ana knafina tusi ha' hu'na'e.
3 Abiyya engagea la guerre avec une armée de vaillants combattants, au nombre de quatre cent mille hommes d’élite; Jéroboam lui opposa une ligne de bataille de huit cent mille hommes d’élite, guerriers vaillants.
Hagi Abija'a 400 tauseni'a hankavenentake sondia vahe'aramina zamavareno Jeroboamuna hara hunte'naku vigeno, Jeroboamu'a 800 tauseni'a hankavenentake sondia vahe zamavareno Juda vahera hara hu'zmantenaku e'ne.
4 Abiyya se mit debout sur le sommet du mont Cemaraïm, qui fait partie des monts d’Ephraïm, et dit: "Ecoutez-moi, Jéroboam et tout Israël!
Hagi Abija'a Efraemi agona kokampi Zemaraimi agonare oti'neno amanage huno kezanati'ne, Jeroboamugane, maka Israeli vahe'mota kama antahiho!
5 Ne devriez-vous pas savoir que l’Eternel, Dieu d’Israël, a octroyé pour toujours à David la royauté sur Israël, à lui et à ses fils, en vertu d’un pacte inviolable?
Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'ma hanavenentake huvempage huno, Israeli vahe kini trara Devitine agripinti'ma fore hunante anante'ma hanaza vahe'mokizmi kini tra mevava hugahie huno'ma hu'neana ontahi'nazo?
6 Cependant Jéroboam, fils de Nebat, serviteur de Salomon, fils de David, se leva et s’insurgea contre son maître.
Hianagi korapara Nebati nemofo Jeroboamu, Deviti eri'za nemo otino Deviti nemofo kva ne'a Solomonina hararente'ne.
7 Des aventuriers, des gens de rien, se groupèrent autour de lui et firent violence à Roboam, fils de Salomon, qui était alors jeune et de cœur tendre et ne sut leur tenir tête.
Ana'ma nehige'za mago'a kumazafa vahe'mo'za Solomoni nemofo Rehoboamu'na hararente'naze. Hagi ana knafina Rehoboamu'a osi mofavre mani'neankino, ana kezmirera mago zana osu'ne.
8 Et maintenant vous prétendez l’emporter sur la royauté de l’Eternel, qui s’exerce par les mains des fils de David, et, en vérité, vous formez une grande multitude et vous avez avec vous les veaux d’or dont Jéroboam vous a fait des dieux.
Hagi kagri'ma ohampriga'a hanave sondia vaheka'a manizageno, havi anumzama golire bulimakao anentama Jeroboamu'ma tro hugami'nea anumzama ante'nana zanku nentahinka, Ra Anumzamo'ma Deviti naga'ma huvempa huno ami'nea kini tra eri atregahue hunka nehano?
9 Mais n’avez-vous point expulsé les prêtres du Seigneur, les fils d’Aaron et les Lévites, pour vous donner des prêtres à l’exemple des peuples des autres pays? Quiconque se présente pour se faire investir des fonctions sacerdotales, au moyen d’un jeune taureau et de sept béliers, devient prêtre d’un dieu… qui n’existe pas.
Hagi kagra Aroni naga'ene, Livae nagapinti Ra Anumzamofo pristi vahera zmahenatinka, ru mopafi vahe'mo'zama nehazaza hunka, kagra'a pristi vahetami zamazeri oti'nane. Hagi iza'oma mago agaho bulimakaogi, 7ni'a ve sipisipima avrenoma agra'ama azeri ruotge'ma hunaku'ma e'nea vahera, zamavarenka havi anumzamofo pristi vahe zmantanke'za manitere hu'naze.
10 Tandis que nous, l’Eternel est notre Dieu, nous ne l’avons pas trahi. Les prêtres au service de l’Eternel sont fils d’Aaron, et les Lévites remplissent leur tâche.
Hianagi tagra, Ra Anumzana Anumzantimofona tamagena huomi'none. Aroni mofavremo'za pristi eri'zana erizageno, Livae naga'mo'za Ra Anumzamofo eri'zana zamaza hu'za e'nerize.
11 Ils font fumer chaque matin et chaque soir des holocaustes offerts à l’Eternel, l’encens aromatique; le pain de proposition est rangé sur la table pure, le chandelier d’or et ses lampes sont allumés chaque soir, car nous, nous veillons aux observances de l’Eternel, alors que vous les délaissez.
Hagi zamagra mika kna nanterane, kinaganena tare zupa Ra Anumzamofontega ofane mnanentake insensinena kre mna vuntetere nehu'za, Anumzamofo avugama ante bretia goli itare nente'za, golire tro hunte'nea tavi azotare mika kinaga tavira rekru huntetere nehaze. Tagra Ra Anumzamofo amage anteta nevarurunketa, tamagra tamefi agrira humi'naze.
12 Et voyez, nous avons à notre tête Dieu et ses prêtres, et les trompettes retentissantes pour en faire éclater les fanfares contre vous. Fils d’Israël, ne combattez pas contre l’Eternel, Dieu de vos pères, car vous ne triompherez pas!"
Hagi menina antahiho, Anumzamo'a tagri kaziga mani'neankino, pristi vahe'mo'za ha'ma huramante ufe renaku retro hu'za mani'naze. Israeli vahe'mota Ra Anumzana tamafahe'i Anumzamofona ha' reonteho. Na'ankure hara hu ageteoregahaze.
13 Alors Jéroboam fit avancer les troupes placées en embuscade pour prendre ses adversaires à revers; son armée faisait face à Juda et la troupe en embuscade était derrière eux.
Hagi Jeroboamu'a sondia vahetmina huzmantege'za zamefiti hara eme huzmante'naku kafona ome ante'naze. Hagi mago'a sondia vahe'mo'za Juda sondia vahe zamavuga manizage'za, mago'amo'za zamefi kafona eme ante'naze.
14 Les hommes de Juda firent volte-face; et voilà qu’ils eurent à combattre devant et derrière. Ils invoquèrent l’Eternel, et les prêtres firent retentir les trompettes.
Hagi Juda vahe'mo'zama kazana ha' vahe'mo'za zamavugati'ene zamefikati'ene e'naze. Ana'ma hige'za Ra Anumzamofontega zamazama hanigura krafage hazageno, pristi vahe'mo'za ufere'naze.
15 En même temps, les hommes de Juda poussèrent des cris de guerre et, à la suite de ces clameurs, Dieu fit succomber Jéroboam et tout Israël devant Abiyya et Juda.
Ana'ma hute'za Juda sondia vahe'mo'za ha'mahu kezati'naze. Hagi Juda vahe'mo'za hahu kezati'za krafagema nehazageno'a, Jeroboamune maka Israeli vahera Anumzamo'a hara huzmanteno, Abijane Juda vahe zamavuga hara huzmagatere'ne.
16 Les enfants d’Israël s’enfuirent donc devant Juda, aux mains de qui Dieu les livra.
Ana'ma higeno'a, Israeli vahe'mo'za koro frazageno, Anumzamo'a Israeli vahera Juda vahe zamazampi zamavarente'ne.
17 Abiyya et son peuple leur infligèrent une grande défaite; cinq cent mille hommes d’élite tombèrent, en Israël, frappés à mort.
Hagi Abija'ene Juda vahe'mo'za hanavenentake Israeli sondia vahera tusi vahekrerfa zamahe'nazankino, ana zupa 500 tauseni'a sondia vahe zamahe fri'naze.
18 Les enfants d’Israël furent humiliés en ce temps-là, tandis que les fils de Juda furent victorieux pour s’être appuyés sur l’Eternel, Dieu de leurs pères.
E'ina hu'za Juda vahe'mo'za Israeli vahera hara huzmagatere'naze. Na'ankure Juda vahe'mo'za zamagra Ra Anumzana zamafahe'i Anumzante zamentintia hu'nazagu anara hu'naze.
19 Abiyya se mit à la poursuite de Jéroboam et lui prit des villes: Beth-El et ses bourgades, Yechana et ses bourgades, Ephraïn et ses bourgades.
Ana higeno Abija'ene sondia vahe'amo'za Jeroboamune sondia vahe'a zamahe'za zamarotgo hazage'za nefrage'za mago'a ranra kuma'zmia zamahe'za hanare'ne. E'i ana kumatmina, Beteli rankumaki, Jesana rankumaki, Efroni rankumaki, maka neone kumatmima ana rankumataminte'ma megagi'nea kumatmina zamahe'za hanare'naze.
20 Jéroboam n’osa plus rien entreprendre du vivant d’Abiyya. L’Eternel le frappa, et il mourut.
Hagi Abija'ma hanaventino kinima mani'neno'ma kegava hu'nea knafina, Jeroboamu'a mago'enena hihamua erino kinia omanigeno, Ra Anumzamo'a henka ahe fri'ne.
21 Abiyya devint puissant. Il épousa quatorze femmes et engendra vingt-deux fils et seize filles.
Hianagi Abija'a tusiza huno hankavenentake kini efore nehuno, 14ni'a a'ne anteneno, 22'a ne' mofavreraminki, 16ni'a mofanegi huno zamante'ne.
22 Pour le surplus de l’histoire d’Abiyya, de ses faits et gestes, ils sont consignés dans l’exposé du prophète Iddo.
Hagi maka'zama Abijama hu'nea zamofo agenkea kasnampa ne' Ido avontafepi krente'naze.

< 2 Chroniques 13 >