Psaumes 62

1 Au chef de musique. Sur Jeduthun. Psaume de David. Sur Dieu seul mon âme se repose paisiblement; de lui vient mon salut.

För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.

2 Lui seul est mon rocher et mon salut, ma haute retraite; je ne serai pas beaucoup ébranlé.

Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.

3 Jusques à quand vous jetterez-vous sur un homme, [et chercherez]-vous tous à le renverser comme une muraille qui penche, comme un mur qui va crouler?

Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.

4 Ils ne consultent que pour [le] précipiter de son élévation; ils prennent plaisir au mensonge; ils bénissent de leur bouche, et intérieurement ils maudissent. (Sélah)

Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?

5 Mais toi, mon âme, repose-toi paisiblement sur Dieu; car mon attente est en lui.

De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)

6 Lui seul est mon rocher et mon salut, ma haute retraite: je ne serai pas ébranlé.

Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.

7 Sur Dieu [reposent] mon salut et ma gloire; le rocher de ma force, mon refuge, est en Dieu.

Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.

8 Peuple, – confiez-vous en lui en tout temps, répandez votre cœur devant lui: Dieu est notre refuge. (Sélah)

Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.

9 Les fils des gens du commun ne sont que vanité, les fils des grands ne sont que mensonge: placés dans la balance, ils montent ensemble plus [légers] que la vanité.

Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)

10 N’ayez pas confiance dans l’oppression, et ne mettez pas un vain espoir dans la rapine; si les biens augmentent, n’y mettez pas votre cœur.

Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.

11 Dieu a parlé une fois; … deux fois j’ai entendu ceci, que la force est à Dieu.

Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.

12 Et à toi, Seigneur, est la bonté; car toi tu rends à chacun selon son œuvre.

En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.