Psaumes 44
1 Au chef de musique. Des fils de Coré. Instruction. Ô Dieu! nous avons entendu de nos oreilles, nos pères nous ont raconté l’œuvre que tu as opérée dans leurs jours, aux jours d’autrefois.
För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
2 Tu as, par ta main, dépossédé les nations, et tu as planté nos pères; tu as affligé les peuples et tu les as chassés.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
3 Car ce n’est point par leur épée qu’ils ont possédé le pays, et ce n’est pas leur bras qui les a sauvés; car c’est ta droite et ton bras et la lumière de ta face, parce que tu avais pris ton plaisir en eux.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
4 C’est toi qui es mon roi, ô Dieu! Commande le salut pour Jacob.
Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
5 Avec toi, nous frapperons nos adversaires; par ton nom, nous foulerons ceux qui s’élèvent contre nous.
Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
6 Car ce n’est pas en mon arc que je me confie, et mon épée ne me sauvera point;
Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
7 Car tu nous as sauvés de nos adversaires, et tu rends confus ceux qui nous haïssent.
nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
8 En Dieu nous nous glorifierons tout le jour, et nous célébrerons ton nom à toujours. (Sélah)
Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
9 Mais tu nous as rejetés et rendus confus, et tu ne sors plus avec nos armées;
Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
10 Tu nous as fait retourner en arrière devant l’adversaire, et ceux qui nous haïssent ont pillé pour eux-mêmes;
Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
11 Tu nous as livrés comme des brebis [destinées] à être mangées, et tu nous as dispersés parmi les nations;
Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
12 Tu as vendu ton peuple pour rien, et tu ne t’es pas agrandi par leur prix;
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
13 Tu nous as mis en opprobre chez nos voisins, en risée et en raillerie auprès de nos alentours;
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
14 Tu nous as mis comme proverbe parmi les nations, comme hochement de tête parmi les peuples.
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
15 Tout le jour ma confusion est devant moi, et la honte de ma face m’a couvert,
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
16 À cause de la voix de celui qui outrage et qui injurie, à cause de l’ennemi et du vengeur.
när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
17 Tout cela nous est arrivé, et nous ne t’avons pas oublié, et nous n’avons pas été infidèles à ton alliance.
Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
18 Notre cœur ne s’est pas retiré en arrière, et nos pas n’ont point dévié de ton sentier;
Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
19 Quoique tu nous aies écrasés dans le lieu des chacals, et que tu nous aies couverts de l’ombre de la mort.
så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
20 Si nous avions oublié le nom de notre Dieu, et étendu nos mains vers un dieu étranger,
Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
21 Dieu ne s’en enquerrait-il pas? car lui connaît les secrets du cœur.
månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
22 Mais, à cause de toi, nous sommes mis à mort tous les jours, nous sommes estimés comme des brebis de tuerie.
Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
23 Éveille-toi! Pourquoi dors-tu, Seigneur? Réveille-toi; ne nous rejette pas pour toujours.
Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
24 Pourquoi caches-tu ta face, [et] oublies-tu notre affliction et notre oppression?
Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
25 Car notre âme est courbée jusque dans la poussière, notre ventre est attaché à la terre.
Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
26 Lève-toi, aide-nous, et rachète-nous à cause de ta bonté.
Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
