Proverbes 9
1 La sagesse a bâti sa maison, elle a taillé ses sept colonnes;
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 elle a tué ses bêtes, elle a mixtionné son vin, elle a aussi dressé sa table;
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 elle a envoyé ses servantes; elle crie sur les sommets des hauteurs de la ville:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Qui est simple? qu’il se retire ici. À celui qui est dépourvu de sens, elle dit:
»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Venez, mangez de mon pain, et buvez du vin que j’ai mixtionné.
»Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Laissez la sottise, et vivez, et marchez dans la voie de l’intelligence.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Qui instruit un moqueur reçoit pour lui-même de la confusion; et qui reprend un méchant [reçoit] pour lui-même une tache.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Ne reprends pas le moqueur, de peur qu’il ne te haïsse; reprends le sage, et il t’aimera.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Donne au sage, et il deviendra encore plus sage; enseigne le juste, et il croîtra en science.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 La crainte de l’Éternel est le commencement de la sagesse, et la connaissance du Saint est l’intelligence.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Car par moi tes jours seront multipliés, et des années de vie te seront ajoutées.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Si tu es sage, tu seras sage pour toi-même; et si tu es moqueur, tu en porteras seul la peine.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
13 La femme folle est bruyante, elle est sotte, il n’y a pas de connaissance en elle.
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Et elle s’assied à l’entrée de sa maison sur un trône, dans les lieux élevés de la ville,
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 pour appeler ceux qui passent sur la route, qui vont droit leur chemin:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Qui est simple? qu’il se retire ici. Et à celui qui est dépourvu de sens, elle dit:
»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Les eaux dérobées sont douces, et le pain [mangé] en secret est agréable!
»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
