< Proverbes 8 >

1 La sagesse ne crie-t-elle pas, et l’intelligence ne fait-elle pas retentir sa voix?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Au sommet des hauteurs, sur le chemin, aux carrefours, elle se tient debout.
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 À côté des portes, à l’entrée de la ville, là où l’on passe pour entrer, elle crie:
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 À vous, hommes, je crie, et ma voix [s’adresse] aux fils des hommes!
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Vous, simples, comprenez la prudence, et vous, sots, comprenez ce qu’est le sens.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Écoutez, car je dirai des choses excellentes, et l’ouverture de mes lèvres [prononcera] des choses droites;
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 car mon palais méditera la vérité, et la méchanceté sera une abomination pour mes lèvres.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Toutes les paroles de ma bouche sont selon la justice, il n’y a rien en elles de pervers ni de tortueux;
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 elles sont toutes claires pour celui qui a de l’intelligence, et droites pour ceux qui ont trouvé la connaissance.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Recevez mon instruction, et non pas de l’argent, et la connaissance plutôt que l’or fin choisi;
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 car la sagesse est meilleure que les rubis, et rien de ce qui fait nos délices ne l’égale.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 Moi, la sagesse, je demeure avec la prudence, et je trouve la connaissance [qui vient] de la réflexion.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 La crainte de l’Éternel, c’est de haïr le mal. Je hais l’orgueil et la hauteur, et la voie d’iniquité, et la bouche perverse.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 À moi le conseil et le savoir-faire; je suis l’intelligence; à moi la force.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Par moi les rois règnent, et les princes statuent la justice.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Par moi les chefs dominent, et les nobles, tous les juges de la terre.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 J’aime ceux qui m’aiment; et ceux qui me recherchent me trouveront.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Avec moi sont les richesses et les honneurs, les biens éclatants et la justice.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Mon fruit est meilleur que l’or fin, même que l’or pur; et mon revenu [meilleur] que l’argent choisi.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Je marche dans le chemin de la justice, au milieu des sentiers de juste jugement,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 pour faire hériter les biens réels à ceux qui m’aiment, et pour remplir leurs trésors.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 L’Éternel m’a possédée au commencement de sa voie, avant ses œuvres d’ancienneté.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Dès l’éternité je fus établie, dès le commencement, dès avant les origines de la terre.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Quand il n’y avait pas d’abîmes, j’ai été enfantée, quand il n’y avait pas de sources pleines d’eaux.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Avant que les montagnes soient établies sur leurs bases, avant les collines, j’ai été enfantée,
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 lorsqu’il n’avait pas encore fait la terre et les campagnes, et le commencement de la poussière du monde.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Quand il disposait les cieux, j’étais là; quand il ordonnait le cercle qui circonscrit la face de l’abîme,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 quand il établissait les nuées en haut, quand il affermissait les sources des abîmes,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 quand il imposait son décret à la mer, afin que les eaux n’outrepassent point son commandement, quand il décrétait les fondements de la terre:
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 j’étais alors à côté de lui son nourrisson, j’étais ses délices tous les jours, toujours en joie devant lui,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 me réjouissant en la partie habitable de sa terre, et mes délices étaient dans les fils des hommes.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 Maintenant donc, fils, écoutez-moi: bienheureux ceux qui gardent mes voies!
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Écoutez l’instruction, et soyez sages, et ne la rejetez point.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Bienheureux l’homme qui m’écoute, veillant à mes portes tous les jours, gardant les poteaux de mes entrées!
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Car celui qui m’a trouvée a trouvé la vie, et acquiert faveur de la part de l’Éternel;
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 mais celui qui pèche contre moi fait tort à son âme; tous ceux qui me haïssent aiment la mort.
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.

< Proverbes 8 >