< Proverbes 6 >
1 Mon fils, si tu t’es porté caution pour ton prochain, si tu as engagé ta main pour un étranger,
I oghlum, eger dostunggha borun bolghan bolsang, Yat kishining qerzini töleshke qol bériship wede bergen bolsang,
2 tu es enlacé dans les paroles de ta bouche, tu es pris dans les paroles de ta bouche.
Eger öz sözüngdin ilin’ghan bolsang, Öz wedeng bilen baghlinip qalsang,
3 Mon fils, fais donc ceci, et délivre-toi, puisque tu es tombé en la main de ton prochain: va, humilie-toi, et insiste auprès de ton prochain.
U yéqiningning qoligha chüshkenliking üchün, Amal qilip özüngni uningdin qutquz — Derhal yéqiningning yénigha bérip, özüngni kemter tutup [shu ishtin] xaliy qilishini ötünüp sora.
4 Ne permets pas à tes yeux de dormir, ni à tes paupières de sommeiller;
Jeren shikarchining qolidin qutulushqa tirishqandek, Qush owchining qolidin chiqishqa tirishqandek, Qutulmighuche uxlap yatma, Hetta ügdep arammu alma.
5 dégage-toi, comme la gazelle, de la main [du chasseur], et comme l’oiseau, de la main de l’oiseleur.
6 Va vers la fourmi, paresseux; regarde ses voies, et sois sage.
I hurun, chömülining yénigha bérip [uningdin ögen], Uning tirikchilik yollirigha qarap dana bol.
7 Elle qui n’a ni chef, ni surveillant, ni gouverneur,
Ularning bashliqi, emeldari, hökümdari yoq bolsimu,
8 elle prépare en été son pain, elle amasse pendant la moisson sa nourriture.
Lékin ular yazda yilning éhtiyaji üchün ash topliwalidu, Hosul peslide ozuq teyyarliwalidu.
9 Jusques à quand, paresseux, resteras-tu couché? Quand te lèveras-tu de ton sommeil?
I hurun, qachan’ghiche uxlap yatisen? Qachan ornungdin turisen?
10 Un peu de sommeil, un peu d’assoupissement, un peu croiser les mains pour dormir…,
Sen: — Birdem köz yumuwalay, birdem uxliwalay, Birdem qolumni qoshturup yétiwalay, — deysen.
11 et ta pauvreté viendra comme un voyageur, et ton dénuement comme un homme armé.
Lékin uxlap yatqanda, miskinlik qaraqchidek kélip séni basidu, Yoqsulluq xuddi qoralliq bulangchidek hujumgha ötidu.
12 Celui qui marche, la perversité dans sa bouche, est un homme de Bélial, un homme inique;
Erzimes, peyli buzuq adem hemmila yerde yalghan éytip, peslikni sözleydu.
13 il cligne de ses yeux, il parle de ses pieds, il enseigne de ses doigts;
U köz qisip, Putliri bilen ishare qilip, Barmaqliri bilen körsitidu;
14 il y a des pensées perverses dans son cœur, il machine du mal en tout temps, il sème des querelles.
Könglide aldamchiliqla yatidu, U daim rezillikning koyida bolidu, Hemmila yerde jédel-majira tériydu.
15 C’est pourquoi sa calamité viendra subitement; il sera tout à coup brisé, et il n’y a pas de remède.
Shunga uninggha békitilgen balayi’qaza uni tuyuqsiz basidu, U biraqla dawalighusiz yanjilidu.
16 L’Éternel hait ces six choses, et il y en a sept qui sont en abomination à son âme:
Perwerdigar nepretlinidighan alte nerse bar, Berheq, yette nerse Uninggha yirginchliktur.
17 les yeux hautains, la langue fausse, et les mains qui versent le sang innocent,
Ular bolsa, Tekebburluq bilen qaraydighan köz, Yalghan sözleydighan til, Bigunahlarning qénini töküzidighan qol,
18 le cœur qui machine des projets d’iniquité, les pieds qui se hâtent de courir au mal,
Suyiqest oylaydighan köngül, Yamanliq qilishqa téz yügüreydighan putlar,
19 le faux témoin qui profère des mensonges, et celui qui sème des querelles entre des frères.
Yalghan sözleydighan saxta guwahchi, Burader-qérindashliri arisigha bölgünchilik salghuchi kishidur.
20 Mon fils, garde le commandement de ton père, et n’abandonne pas l’enseignement de ta mère;
I oghlum, atangning emrige emel qil; Anangning körsetmisidin chiqma.
21 tiens-les continuellement liés sur ton cœur, attache-les à ton cou.
Ularning sözini qelbingge téngip, Ularni boynunggha marjandek qilip ésiwal.
22 Quand tu marcheras, il te conduira; quand tu dormiras, il te gardera; et quand tu te réveilleras, il s’entretiendra avec toi.
Yolgha chiqqiningda ular séni yétekleydu, Uxlighiningda ular séni saqlaydu, Uyqudin oyghan’ghiningda ular séni xewerlendüridu.
23 Car le commandement est une lampe et l’enseignement une lumière, et les répréhensions de la discipline sont le chemin de la vie,
Chünki [Xudaning] permani yoruq chiragh, Uning muqeddes qanuni nurdur; Terbiyening tenbihliri bolsa hayatliq yolidur.
24 pour te garder de la mauvaise femme, des flatteries de la langue d’une étrangère.
Ular séni buzuq xotundin saqlighuchi, Yat xotunning shérin sözliridin yiraq qilghuchidur.
25 Ne désire pas sa beauté dans ton cœur, et qu’elle ne te prenne pas par ses paupières;
Uning guzellikige könglüngni baghlimighin, Uning qash-köz oynitishi séni esirge almisun.
26 car par la femme prostituée [on en vient] jusqu’à un morceau de pain, et la femme d’autrui chasse après l’âme précieuse.
Chünki buzuq ayallar tüpeylidin ademler bir parche nan’ghimu zar bolidu, Yat ademning [zinaxor] ayali bolsa kishining qimmetlik jénini özige ow qiliwalidu.
27 Un homme prendra-t-il du feu dans son sein sans que ses vêtements brûlent?
Otni qoynunggha salsang, Öz kiyimingni köydürmemsen?
28 Si un homme marche sur des charbons ardents, ses pieds ne seront-ils pas brûlés?
Choghning üstide dessep mangsang putungni köydürmemsen?
29 Ainsi celui qui entre vers la femme de son prochain…, quiconque la touchera ne sera point innocent.
Bashqilarning ayali bilen bir orunda yatidighan kishi shundaq bolidu; Kim uninggha tégip ketse aqiwitidin qutulalmaydu.
30 On ne méprise pas un voleur s’il vole pour satisfaire son âme quand il a faim;
Ach qalghanda qorsiqini toyghuzush üchün oghriliq qilghan kishini bashqilar kemsitmeydu;
31 et s’il est trouvé, il rendra le septuple, il donnera tous les biens de sa maison.
Shundaq turuqluq u tutulup qalsa, Igisige yettini töleshke toghra kélidu; U öz öyidiki hemme nersisini tapshuridu.
32 Celui qui commet adultère avec une femme manque de sens; celui qui le fait détruit son âme:
Halbuki, bashqilarning xotuni bilen zina qilghuchi uningdinmu [better bolup], tolimu ghepletliktur; Undaq qilghuchi öz-özini halak qilidu.
33 il trouvera plaie et mépris, et son opprobre ne sera pas effacé;
U zexmet yeydu, shermende bolidu, Uning reswasi héch öchürülmeydu.
34 car dans l’homme, la jalousie est une fureur, et il n’épargnera pas au jour de la vengeance;
Chünki künlesh oti erni derghezepke keltüridu, Intiqam alghan künide u héch rehim qilmaydu.
35 il n’acceptera aucune propitiation, et ne se tiendra pas pour satisfait, quand tu multiplierais les présents.
Tölem puli bérey désengmu u qobul qilmaydu, Herqanche sowgha-salam bersengmu uni bésiqturghili bolmaydu.