< Proverbes 26 >
1 Comme la neige en été, et comme la pluie dans la moisson, ainsi la gloire ne sied pas à un sot.
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 Comme le moineau qui va çà et là, et l’hirondelle qui vole, ainsi la malédiction sans cause n’arrivera point.
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 Le fouet est pour le cheval, la bride pour l’âne, et la verge pour le dos des sots.
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 Ne réponds pas au sot selon sa folie, de peur que toi aussi tu ne lui ressembles.
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 Réponds au sot selon sa folie, de peur qu’il ne soit sage à ses propres yeux.
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 Celui qui envoie des messages par la main d’un sot, se coupe les pieds [et] boit l’injustice.
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 Les jambes du boiteux sont sans force: tel est un proverbe dans la bouche des sots.
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 Celui qui donne de la gloire à un sot, c’est comme un sachet de pierres précieuses dans un tas de pierres.
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 Une épine qui entre dans la main d’un homme ivre, tel est un proverbe dans la bouche des sots.
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 Le puissant use de violence envers tout le monde: il prend à gages le sot et il prend à gages les passants.
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 Comme le chien retourne à son vomissement, le sot répète sa folie.
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 As-tu vu un homme sage à ses propres yeux? Il y a plus d’espoir pour un sot que pour lui.
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 Le paresseux dit: Il y a un [lion] rugissant sur le chemin, un lion dans les rues.
Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 La porte tourne sur ses gonds, et le paresseux sur son lit.
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 Le paresseux enfonce sa main dans le plat, il est las de la ramener à sa bouche.
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 Le paresseux est plus sage à ses yeux que sept [hommes] qui répondent avec bon sens.
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 Il saisit un chien par les oreilles, celui qui, en passant, s’emporte pour une dispute qui n’est pas la sienne.
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18 Comme un fou qui jette des brandons, des flèches, et la mort,
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 ainsi est l’homme qui trompe son prochain, et qui dit: N’était-ce pas pour plaisanter?
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
20 Faute de bois, le feu s’éteint; et, quand il n’y a plus de rapporteurs, la querelle s’apaise.
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 Du charbon sur le brasier et du bois sur le feu, ainsi est l’homme querelleur pour échauffer les disputes.
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 Les paroles du rapporteur sont comme des friandises, et elles descendent jusqu’au-dedans des entrailles.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 Les lèvres brûlantes et le cœur mauvais sont comme de la litharge d’argent appliquée sur un vase de terre.
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 Celui qui hait se déguise par ses lèvres; mais au-dedans de lui il nourrit la fraude.
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 Quand il rend sa voix gracieuse, ne le crois point, car il y a sept abominations dans son cœur.
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 La haine se cache-t-elle sous la dissimulation, sa méchanceté sera découverte dans la congrégation.
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 Qui creuse une fosse y tombera, et la pierre retournera sur celui qui la roule.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 La langue fausse hait ceux qu’elle a écrasés, et la bouche flatteuse amène la ruine.
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.