Proverbes 19
1 Mieux vaut le pauvre qui marche dans son intégrité, que celui qui est pervers de lèvres et qui est un sot.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 De même, le manque de connaissance dans une âme n’est pas une bonne chose, et celui qui se hâte de ses pieds bronche.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 La folie de l’homme pervertit sa voie, et son cœur s’irrite contre l’Éternel.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Les richesses font beaucoup d’amis, mais le pauvre est séparé de son ami.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 Le faux témoin ne sera pas tenu pour innocent, et celui qui profère des mensonges n’échappera point.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Beaucoup de gens recherchent la faveur d’un noble, et chacun est ami d’un homme qui donne.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 Tous les frères du pauvre le haïssent; combien plus ses amis s’éloigneront-ils de lui! Il les poursuit de ses paroles, … ils n’y sont plus!
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 Celui qui acquiert du sens aime son âme; celui qui garde l’intelligence, c’est pour trouver le bonheur.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 Le faux témoin ne sera pas tenu pour innocent, et celui qui profère des mensonges périra.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Une vie de délices ne sied pas à un sot; combien moins [sied-il] à un serviteur de gouverner des princes!
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 La sagesse de l’homme le rend lent à la colère; et sa gloire, c’est de passer par-dessus la transgression.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 La colère d’un roi est comme le rugissement d’un jeune lion, mais sa faveur, comme la rosée sur l’herbe.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 Un fils insensé est un malheur pour son père, et les querelles d’une femme sont une gouttière continuelle.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 Maison et richesse sont l’héritage des pères, mais une femme sage vient de l’Éternel.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 La paresse fait tomber dans un profond sommeil, et l’âme négligente aura faim.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 Celui qui garde le commandement garde son âme; celui qui ne veille pas sur ses voies mourra.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 Qui use de grâce envers le pauvre prête à l’Éternel, et il lui rendra son bienfait.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Corrige ton fils tandis qu’il y a de l’espoir, mais ne te laisse pas aller au désir de le faire mourir.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 Celui qui est très colère en portera la peine; car si tu le délivres, tu devras recommencer.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Écoute le conseil, et reçois l’instruction, afin que tu sois sage à ta fin.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 Il y a beaucoup de pensées dans le cœur d’un homme; mais le conseil de l’Éternel, c’est là ce qui s’accomplit.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 Ce qui attire dans un homme, c’est sa bonté; et le pauvre vaut mieux que l’homme menteur.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 La crainte de l’Éternel mène à la vie, et l’on reposera rassasié, sans être visité par le mal.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 Le paresseux enfonce sa main dans le plat, et il ne la ramène pas à sa bouche.
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 Frappe le moqueur, et le simple deviendra avisé; corrige l’homme intelligent, et il comprendra la connaissance.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 Celui qui ruine son père et chasse sa mère, est un fils qui fait honte et apporte l’opprobre.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Mon fils, cesse d’écouter l’instruction qui fait errer loin des paroles de la connaissance.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 Un témoin de Bélial se moque du juste jugement, et la bouche des méchants avale l’iniquité.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Les jugements sont préparés pour les moqueurs, et les coups pour le dos des sots.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
