Proverbes 13
1 Un fils sage [écoute] l’instruction du père, mais le moqueur n’écoute pas la répréhension.
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 Du fruit de sa bouche l’homme mange du bien, mais l’âme des perfides [mange] la violence.
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 Qui surveille sa bouche garde son âme; la ruine est pour celui qui ouvre ses lèvres toutes grandes.
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 L’âme du paresseux désire, et il n’y a rien; mais l’âme des diligents sera engraissée.
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 Le juste hait la parole mensongère, mais le méchant se rend odieux et se couvre de honte.
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 La justice garde celui qui est intègre dans sa voie, mais la méchanceté renverse le pécheur.
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 Tel fait le riche et n’a rien du tout; et tel se fait pauvre et a de grands biens.
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 La rançon pour la vie d’un homme, c’est sa richesse; mais le pauvre n’entend pas la réprimande.
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 La lumière des justes est joyeuse, mais la lampe des méchants s’éteindra.
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Ce n’est que de l’orgueil que vient la querelle, mais la sagesse est avec ceux qui se laissent conseiller.
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 Les biens qui viennent de la vanité diminuent, mais celui qui amasse à la main les accroîtra.
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 L’attente différée rend le cœur malade, mais le désir qui arrive est un arbre de vie.
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Qui méprise la parole sera lié par elle; mais qui craint le commandement, celui-là sera récompensé.
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 L’enseignement du sage est une fontaine de vie, pour faire éviter les pièges de la mort.
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 Le bon sens procure la faveur, mais la voie des perfides est dure.
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Tout homme avisé agit avec connaissance, mais le sot fait étalage de sa folie.
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 Un messager méchant tombe dans le mal, mais un ambassadeur fidèle est santé.
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 La pauvreté et la honte arrivent à qui rejette l’instruction, mais celui qui a égard à la répréhension sera honoré.
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 Le désir accompli est agréable à l’âme, mais se détourner du mal est une abomination pour les sots.
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 Qui marche avec les sages devient sage, mais le compagnon des sots s’en trouvera mal.
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 Le mal poursuit les pécheurs; mais le bien est la récompense des justes.
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 L’homme de bien laisse un héritage aux fils de ses fils, mais la richesse du pécheur est réservée pour le juste.
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 Il y a beaucoup à manger dans le défrichement des pauvres, mais il y a ce qui se perd faute de règle.
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 Celui qui épargne la verge hait son fils, mais celui qui l’aime met de la diligence à le discipliner.
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 Le juste mange pour le rassasiement de son âme, mais le ventre des méchants aura disette.
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
