Job 8

1 Et Bildad, le Shukhite, répondit et dit:

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

2 Jusques à quand diras-tu ces choses, et les paroles de ta bouche seront-elles un vent impétueux?

Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

3 Est-ce que Dieu pervertit le droit? Le Tout-puissant pervertira-t-il la justice?

Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

4 Si tes fils ont péché contre lui, il les a aussi livrés en la main de leur transgression.

Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

5 Si tu recherches Dieu et que tu supplies le Tout-puissant,

så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

6 Si tu es pur et droit, certainement il se réveillera maintenant en ta faveur, et rendra prospère la demeure de ta justice;

då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

7 Et ton commencement aura été petit, mais ta fin sera très grande.

och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

8 Car interroge, je te prie, la génération précédente, et sois attentif aux recherches de leurs pères;

Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

9 Car nous sommes d’hier et nous n’avons pas de connaissance, car nos jours sont une ombre sur la terre.

-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

10 Ceux-là ne t’enseigneront-ils pas, ne te parleront-ils pas, et de leurs cœurs ne tireront-ils pas des paroles?

men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

11 Le papyrus s’élève-t-il où il n’y a pas de marais? Le roseau croît-il sans eau?

"Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

12 Encore dans sa verdeur, sans qu’on l’ait arraché, avant toute herbe il sèche.

Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

13 Tels sont les sentiers de tous ceux qui oublient Dieu; et l’attente de l’impie périra;

Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

14 Son assurance sera retranchée, et sa confiance sera une toile d’araignée:

Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

15 Il s’appuiera sur sa maison, et elle ne tiendra pas; il s’y cramponnera, et elle ne restera pas debout.

Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

16 Il est verdoyant devant le soleil, et son rameau s’étend sur son jardin;

Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

17 Ses racines s’entrelacent dans un tas de rocaille, il voit la demeure des pierres;

kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

18 S’Il l’ôte de sa place, celle-ci le désavouera: Je ne t’ai pas vu!

Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

19 Telles sont les délices de ses voies; et de la poussière, d’autres germeront.

Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."

20 Voici, Dieu ne méprisera pas l’homme parfait, et ne soutiendra pas les mains des méchants:

Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

21 Tandis qu’il remplira ta bouche de rire et tes lèvres de chants de joie,

Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

22 Ceux qui te haïssent seront revêtus de honte, et la tente des méchants ne sera plus.

De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.