Job 33

1 Mais toutefois, Job, je te prie, écoute ce que je dis, et prête l’oreille à toutes mes paroles.

Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.

2 Voici, j’ai ouvert ma bouche, ma langue parle dans mon palais.

Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;

3 Mes paroles seront selon la droiture de mon cœur, et ce que je sais mes lèvres le diront avec pureté.

Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.

4 L’Esprit de Dieu m’a fait, et le souffle du Tout-puissant m’a donné la vie.

Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.

5 Si tu le peux, réponds-moi; arrange [des paroles] devant moi, tiens-toi là!

Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.

6 Voici, je suis comme toi quant à Dieu, je suis fait d’argile, moi aussi.

Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.

7 Voici, ma terreur ne te troublera pas, et mon poids ne t’accablera pas.

Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.

8 Certainement tu as dit à mes propres oreilles, et j’ai entendu le son de [tes] discours:

Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.

9 Moi, je suis net, sans transgression; je suis pur, et il n’y a pas d’iniquité en moi;

Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.

10 Voici, il trouve des occasions d’inimitié contre moi, il me considère comme son ennemi;

Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;

11 Il a mis mes pieds dans les ceps, il observe toutes mes voies.

Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.

12 Voici, je te répondrai qu’en cela tu n’as pas été juste, car Dieu est plus grand que l’homme.

Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.

13 Pourquoi contestes-tu avec lui? car d’aucune de ses actions il ne rend compte.

Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?

14 Car Dieu parle une fois, et deux fois – [et] l’on n’y prend pas garde –

Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.

15 Dans un songe, dans une vision de nuit, quand un profond sommeil tombe sur les hommes, quand ils dorment sur leurs lits:

Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;

16 Alors il ouvre l’oreille aux hommes et scelle l’instruction qu’il leur donne,

Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;

17 Pour détourner l’homme de ce qu’il fait; et il cache l’orgueil à l’homme;

På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.

18 Il préserve son âme de la fosse, et sa vie de se jeter sur l’épée.

Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;

19 Il est châtié aussi sur son lit par la douleur, et la lutte de ses os est continuelle,

Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;

20 Et sa vie prend en dégoût le pain, et son âme l’aliment qu’il aimait;

Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.

21 Sa chair est consumée et ne se voit plus, et ses os, qu’on ne voyait pas, sont mis à nu;

Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;

22 Et son âme s’approche de la fosse, et sa vie, de ceux qui font mourir.

Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.

23 S’il y a pour lui un messager, un interprète, un entre mille, pour montrer à l’homme ce qui, pour lui, est la droiture,

Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;

24 Il lui fera grâce, et il dira: Délivre-le pour qu’il ne descende pas dans la fosse: j’ai trouvé une propitiation.

Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.

25 [Alors] sa chair aura plus de fraîcheur que dans l’enfance; il reviendra aux jours de sa jeunesse;

Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.

26 Il suppliera Dieu, et [Dieu] l’aura pour agréable; et il verra sa face avec des chants de triomphe, et [Dieu] rendra à l’homme sa justice.

Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.

27 Il chantera devant les hommes, et dira: J’ai péché et j’ai perverti la droiture, et il ne me l’a pas rendu;

Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.

28 Il a délivré mon âme pour qu’elle n’aille pas dans la fosse, et ma vie verra la lumière.

Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.

29 Voilà, Dieu opère toutes ces choses deux fois, trois fois, avec l’homme,

Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;

30 Pour détourner son âme de la fosse, pour qu’il soit illuminé de la lumière des vivants.

På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.

31 Sois attentif, Job, écoute-moi; tais-toi, et moi je parlerai.

Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.

32 S’il y a quelque chose à dire, réponds-moi; parle, car je désire que tu sois trouvé juste;

Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.

33 Sinon, écoute-moi; tais-toi, et je t’enseignerai la sagesse.

Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.