Job 24

1 Pourquoi des temps ne sont-ils pas réservés par-devers le Tout-puissant, et ceux qui le connaissent ne voient-ils pas ses jours?

Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?

2 Ils reculent les bornes, ils pillent le troupeau et le paissent;

Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;

3 Ils emmènent l’âne des orphelins et prennent en gage le bœuf de la veuve;

de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.

4 Ils détournent du chemin les pauvres; les malheureux de la terre se cachent ensemble:

Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.

5 Voici, ânes sauvages dans le désert, ils sortent pour leur besogne dès le matin, pour chercher leur proie; le désert leur [fournit] le pain pour leurs enfants;

Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.

6 Ils moissonnent le fourrage dans les champs, ils grappillent la vigne du méchant;

På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.

7 Ils passent la nuit tout nus, sans vêtement, et n’ont pas de couverture par le froid;

Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.

8 Ils sont trempés par les averses des montagnes, et, sans refuge, ils se serrent contre le rocher…

Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.

9 Ils arrachent de la mamelle l’orphelin, et [de la main] des pauvres ils prennent des gages:

Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.

10 Ceux-ci vont nus, sans vêtement, et, affamés, ils portent la gerbe;

Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.

11 Entre leurs murailles ils font de l’huile, ils foulent le pressoir, et ont soif.

Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.

12 Des villes sortent les soupirs des mourants, et l’âme des blessés à mort crie, et Dieu n’impute pas l’indignité [qui se commet].

Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.

13 D’autres sont ennemis de la lumière, ils ne connaissent pas ses voies et ne demeurent pas dans ses sentiers.

Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.

14 Le meurtrier se lève avec la lumière, il tue le malheureux et le pauvre, et la nuit il est comme le voleur.

Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.

15 L’œil aussi de l’adultère guette le crépuscule, en disant: Aucun œil ne m’apercevra; et il met un voile sur son visage.

Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: "Intet öga får känna igen mig", och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.

16 Dans les ténèbres ils percent les maisons, de jour ils s’enferment; ils ne connaissent pas la lumière;

När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.

17 Car le matin est pour eux tous l’ombre de la mort, car ils connaissent les terreurs de l’ombre de la mort.

Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.

18 Ils sont rapides sur la face des eaux, leur part est maudite sur la terre; ils ne se tournent pas vers les vignes.

"Men hastigt", menen I, "ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.

19 La sécheresse et la chaleur emportent l’eau de neige; ainsi le shéol fait-il de ceux qui ont péché. (Sheol h7585)

Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)

20 Le sein maternel les oublie; les vers se repaissent d’eux; on ne se souvient plus d’eux: l’iniquité sera brisée comme du bois!

Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.

21 Ils dépouillent la femme stérile qui n’enfante pas, et ils ne font pas de bien à la veuve.

Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan."

22 Et par leur force ils traînent les puissants; ils se lèvent et on n’est plus sûr de sa vie.

Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;

23 [Dieu] leur donne la sécurité, et ils s’appuient sur elle; mais il a ses yeux sur leurs voies.

han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.

24 Ils sont élevés: dans peu, ils ne sont plus; ils défaillent, et sont recueillis comme tous; ils sont coupés comme la tête d’un épi.

När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.

25 Et si cela n’est pas, qui me fera menteur et réduira mon discours à néant?

Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?