< Jérémie 40 >
1 La parole qui vint à Jérémie de par l’Éternel, après que Nebuzaradan, chef des gardes, l’eut renvoyé de Rama, quand il l’eut pris, et qu’il était lié de chaînes au milieu de tous les captifs de Jérusalem et de Juda qu’on transportait à Babylone.
Hagi Jeremaiane, maka Jerusalemi kumapi vahe'ene Juda mopafi vahe'enena Babiloni vahe'mo'za zamazeri'za seni nofiteti kina rezmantete'za zamavare'za Babiloni kina ome huzmante'naku vu'za, Rama kumate'ma uhanatizageno'a Babiloni sondia vahete ugota kva ne' Nebusaradani'a Jeremaiama kinama rente'naza seni nofira katufente'ne. Ana hutegeno henka Ra Anumzamo'a Jeremaiana nanekea asami'ne.
2 Et le chef des gardes prit Jérémie, et lui dit: L’Éternel, ton Dieu, avait prononcé ce mal sur ce lieu-ci.
Hagi Babiloni sondia vahete ugota kva ne'mo'a Jeremaiana ke higeno egeno amanage huno asami'ne. Ra Anumzana kagri Anumzamo'a huama huno, ama kumatera ama hazenke zana fore hugahie huno hu'ne.
3 Et l’Éternel l’a fait venir, et a fait comme il avait dit, car vous avez péché contre l’Éternel, et vous n’avez pas écouté sa voix; et cette chose vous est arrivée.
Ana hu'neankino Ra Anumzamo'a kema hu'nea kante amage anteno ana maka zana huvagare'ne. Na'ankure Ra Anumzamofo avurera tamagra kumi nehutma Agri nanekea antahita amagera onte'naze. Ana hu'nazagu huno ama ana knazantamimo'a tamagritera fore nehie.
4 Et maintenant, voici, aujourd’hui je te délivre des chaînes qui sont à tes mains. S’il est bon à tes yeux de venir avec moi à Babylone, viens, et j’aurai les yeux sur toi; mais, s’il est mauvais à tes yeux de venir avec moi à Babylone, ne viens pas. Regarde, toute la terre est devant toi: va où il est bon et droit à tes yeux d’aller.
Hu'negu menina ko! Kazante'ma kinama regante'naza seni nofira ama katufe atroe. Hagi kagrama antahisankeno knare'ma haniana, amne nagranena Babiloni vananke'na knare hu'ne ome kegava hugantegahue. Hagi nagrane vu'zamo'ma antahisankeno knare'ma osaniana, nagranena omo. Hianagi inantego kagrama antahisankeno knare'ma haniregama vunaku'ma hanunka, maka mopamo'a kagri kavuga me'neankinka amne vugahane.
5 Et comme encore il ne répondait pas, [Nebuzaradan lui dit]: Retourne-t’en vers Guedalia, fils d’Akhikam, fils de Shaphan, que le roi de Babylone a établi sur les villes de Juda, et demeure avec lui au milieu du peuple, ou va partout où il sera bon à tes yeux d’aller. Et le chef des gardes lui donna des provisions et un présent, et le renvoya.
Hagi kagra maninaku'ma hanunka ete vunka, Babiloni kini ne'mo'ma huhampari antegeno'ma Juda mopafima me'nea kumatamima kegavama hu'nea ne', Safani negeho ne' Ahikamu nemofo Gedalia'ma mani'nere vunka, vahe amunompi agrane umanio. Ana'ma osunaku'ma hanunka inantego vunaku'ma hanantega amne vugahane. Anage nehuno sondia vahete kva ne' Nebusaradani'a Jeremaiana ne'zane musezanena nemino atregeno vu'ne.
6 Et Jérémie vint vers Guedalia, fils d’Akhikam, à Mitspa, et habita avec lui parmi le peuple qui était de reste dans le pays.
Hagi ana'ma hutegeno'a Jeremaia'a ete Mizpa kumate vuno Ahikamu nemofo Gedali'ene mago'a vahe'ma Juda mopafima zamatrage'zama mani'naza vahe'ene umani'ne.
7 Et tous les chefs des forces qui étaient dans la campagne, eux et leurs hommes, apprirent que le roi de Babylone avait établi Guedalia, fils d’Akhikam, sur le pays, et qu’il lui avait confié les hommes, et les femmes, et les enfants, et des pauvres du pays d’entre ceux qui n’avaient pas été transportés à Babylone;
Hagi mago'a Juda sondia vahete kva vahe'ene mago'a sondia vahe'ma ka'ma kokampima umani'naza vahe'mo'zama antahizama, Babiloni kini ne'mo'ma Ahikamu nemofo Gedaliama huhampri antegeno ana maka mopane, zamunte omane vene a'ene mofavre naga'ma zamavare'za Babilonima ovu'za zamatrage'zama mani'naza vahete'ma kegava hia nanekea antahi'naze.
8 et ils vinrent vers Guedalia à Mitspa, savoir Ismaël, fils de Nethania, et Jokhanan et Jonathan, les fils de Karéakh, et Seraïa, fils de Thanhumeth, et les fils d’Éphaï, le Netophathite, et Jezania, fils d’un Maacathien, eux et leurs hommes.
Ana hute'za zamagra Gedalia kenaku Mizpa kumate vu'naze. Hagi anampima vu'nazana Natania nemofo Ismaeliki, Karea nemofo Johananiki, Tanhumeti nemofo Seraiaki, Netofa nagapinti ne' Efai ne' mofavre nagaki, Ma'aka nagapinti ne' Jezani'ene agri nagapinti vene'nemozane maka vu'naze.
9 Et Guedalia, fils d’Akhikam, fils de Shaphan, leur jura, à eux et à leurs hommes, disant: Ne craignez pas de servir les Chaldéens; habitez dans le pays et servez le roi de Babylone, et vous vous en trouverez bien.
Hagi anante Safani negeho ne' Ahikamu nemofo Gedalia'a ana kva vahe'ene, zamagranema vu'naza vahera amanage huno huvempa huno zamasami'ne. Tamagra ama mopafi manineta, Babiloni kini ne' Nebukatnesa eri'za vahe'ma mani'neta agri agoraga mani zankura korora osiho. Na'ankure e'i ana'ma hanazana knare huta manigahaze.
10 Et pour moi, voici, j’habite à Mitspa, pour me tenir là devant les Chaldéens qui viendront vers nous; et vous, récoltez du vin, et des fruits d’été, et de l’huile, et mettez-les dans vos vases, et habitez dans vos villes dont vous avez pris possession.
Hagi menina antahiho, tamagri tamagi eri'na nagra Mizpa kumate manine'na, Babiloni vahe'ma tagri'ma eme tagenaku'ma eterema hanaza zupa, nagra zamagrane keaga hugahue. Hianagi tamagra waini ragane, zafa rgaramine, olivi masavenena kavoramimpi eri atru nehuta, tamagrama erita mani'naza kuma tamimpina maniho.
11 Et aussi tous les Juifs qui étaient en Moab, et parmi les fils d’Ammon, et en Édom, ou qui étaient dans tous les pays, entendirent que le roi de Babylone avait accordé un reste à Juda, et qu’il avait établi sur eux Guedalia, fils d’Akhikam, fils de Shaphan;
Hagi Juda vahe'mo'zama vu'za e'zama hu'za Moapu mopafine, Amoni vahepine, Idomu mopafine, mago'a mopareganema umani emanima hu'naza vahe'mo'za zamagranema antahizama, Babiloni kini ne'mo'a osi'a vahe'ma zamatrege'za Juda mopafina mani'nageno, Safani negeho Ahikamu nemofo Gedaliama kva azeri otigeno kvama huzmantea nanekema nentahi'za,
12 alors tous les Juifs retournèrent de tous les lieux où ils avaient été chassés, et vinrent dans le pays de Juda, vers Guedalia, à Mitspa, et récoltèrent du vin et des fruits d’été en grande abondance.
Juda vahe'ma zamahe panani'ma hazage'za fre'za maka kazigama umani emanima hu'naregatira Juda mopafi ete e'za, Mizpa kumate'ma Gedalia'ma mani'nere e'naze. Ana hute'za wainine mago'a zafa rgaramina tagiza eri atru hu'naze.
13 Mais Jokhanan, fils de Karéakh, et tous les chefs des forces qui étaient dans la campagne, vinrent vers Guedalia, à Mitspa,
Hagi Karea nemofo Johanani'ene ana maka sondia vahete kva vahe'ma, vahe omani kokampima umani naregatira, Gedalia'ma Mizpa kumate'ma mani'nere e'naze.
14 et lui dirent: Sais-tu bien que Baalis, roi des fils d’Ammon, a envoyé Ismaël, fils de Nethania, pour te frapper à mort? Mais Guedalia, fils d’Akhikam, ne les crut point.
Hagi zamagra anante Gedaliana amanage hu'za asami'naze, kagrira eme kahe frisie huno Amoni kini ne' Balisi'a huntegeno Natania nemofo Ismaeli'ma ne-e hu'za nehaza nanekea antahi'nampi ontahinano? Hianagi Ahikamu nemofo Gedalia'a ana kezamirera antahi amuhara osu'ne.
15 Et Jokhanan, fils de Karéakh, parla en secret à Guedalia, à Mitspa, disant: Que j’aille, je te prie, et je frapperai Ismaël, fils de Nethania, et personne ne le saura; pourquoi te frapperait-il à mort, et tous ceux de Juda qui se sont rassemblés vers toi seraient-ils dispersés, et le reste de Juda périrait-il?
Hagi anante Karea nemofo Johanani'a Mizpa kumate Gedaliana oku'a amanage huno ome asami'ne, kagra hu izo huge'na vu'na vahe'mo'za ontahi'sazama'a, Netania nemofo Ismaelina ome ahe fri'neno. Na'a agafare kagrira kahe frisige'za, amama eme atruma hu'za kagri kagiafima mani'naza Juda vahe'mo'za panani hu'za fresageno, osi'ama mani'naza Juda vahera frigahaze?
16 Et Guedalia, fils d’Akhikam, dit à Jokhanan, fils de Karéakh: Ne fais pas cette chose-là, car c’est un mensonge que tu dis à l’égard d’Ismaël.
Hianagi Ahikamu nemofo Gedalia'a Karea nemofo Johananina amanage huno kenona hunte'ne. Kagra e'inahu avu'ava zana osuo, na'ankure kagrama Ismaelinku'ma nehana nanekea havige nehane.