< 2 Rois 13 >
1 La vingt -troisième année de Joas, fils d’Achazia, roi de Juda, Joakhaz, fils de Jéhu, commença de régner sur Israël à Samarie; [il régna] 17 ans.
Hanki Ahasia nemofo Joasi'ma 23'a kafuma, Juda vahe kinima nemanigeno'a, Jehu nemofo Jehoahasi'a Israeli vahe'mokizmi kinia efore huno Sameria mani'neno, 17ni'a kafufi kegava huzmante'ne.
2 Et il fit ce qui est mauvais aux yeux de l’Éternel; et il marcha après les péchés de Jéroboam, fils de Nebath, par lesquels il avait fait pécher Israël; il ne s’en détourna point.
Hagi Jehoahasi'a Ra Anumzamofo avufi havi avu'avaza nehuno, Nebati nemofo Jeroboamu Israeli vaheku hiho huno hige'za hu'naza kumira amefira huomino avaririno anahukna kumi hu'ne.
3 Et la colère de l’Éternel s’embrasa contre Israël, et il les livra en la main de Hazaël, roi de Syrie, et en la main de Ben-Hadad, fils de Hazaël, tous ces jours-là.
Ana higeno Ra Anumzamo'a tusi arimpa Israeli vahera ahe'zamanteno, Siria kini ne' Hazaeline, nemofo Ben-Hadatikizni zanazampi Israeli vahera zamavarentege'za kegava huzamante'naze.
4 (Et Joakhaz implora l’Éternel, et l’Éternel l’écouta, car il vit l’oppression d’Israël, car le roi de Syrie les opprimait.
Hagi anante Siria kini ne'mo'ma Israeli vahe'ma zamazeri havi'zama hiazanku Jehoahasi'a Ra Anumzamofontega nunamu higeno, Ra Anumzamo'a nunamu'a antahimi'ne. Na'ankure Siria kini nemo'ma zamazeri havizama hiazana Ra Anumzamo'a ko ke'ne
5 Et l’Éternel donna à Israël un sauveur, et ils sortirent de dessous la main de la Syrie: et les fils d’Israël habitèrent dans leurs tentes comme auparavant.
Higeno Israeli vahe'ma zamaho'ma keno zamazama hania nera mago, Ra Anumzamo'a hu hamparintegeno Siria vahe zamazampintira Israeli vahera zamagu vazi'ne. Ana hige'za Israeli vahe'mo'za ko'ma nehazaza hu'za seli nompi so'e hu'za mani'naze.
6 Toutefois ils ne se détournèrent point des péchés de la maison de Jéroboam, par lesquels il avait fait pécher Israël; ils y marchèrent; et même l’ashère resta à Samarie.)
Hianagi ko'ma Jeroboamu naga'mozama nehazage'zama, zamavaririzama hu'naza kumira Israeli vahe'mo'za otre'naze. Ana zamavu'zmava zana huvava nehu'za, havi a' anumza Asera amema'ama zafereti'ma troma hu'za Sameria kumate'ma ante'nezama mono'ma hunentaza zana eri otre'naze.
7 Car il n’avait laissé de peuple à Joakhaz que 50 cavaliers et dix chars, et 10 000 hommes de pied, car le roi de Syrie les avait fait périr, et les avait rendus comme la poussière de l’aire.
Hagi ana knafina Siria vahe'mo'za Israeli sondia vahera zamahe vagarageno, Jehoahasi'ma ante'neana, karisiramina 10ni'a anteno, hosi agumpima mani'ne'za ha'ma hu sondia vahera 50'a naza mani'zageno, mopafima vanoma hu'za ha'ma hu sondia vahera 10 tauseni'a naza mani'naze.
8 Et le reste des actes de Joakhaz, et tout ce qu’il fit, et sa puissance, cela n’est-il pas écrit dans le livre des chroniques des rois d’Israël?
Hanki Jehoahasi'ma kinima mani'nea knafima hankave eri'zama enerino, ruga'a zantamima tro'ma hu'nea zamofo agenkea, Israeli vahe'mokizmi kinimofo zamagi zamagenkema krente avontafere nehaza avontafepi krente'naze.
9 Et Joakhaz s’endormit avec ses pères, et on l’enterra à Samarie; et Joas, son fils, régna à sa place.
Hanki anante Jehoahasi'a frige'za afu afahe'ima asenezmantafi Sameria asente'naze. Ana hutazageno nemofo ne' Jehoasi'a nefa nona erino kinia mani'ne.
10 La trente -septième année de Joas, roi de Juda, Joas, fils de Joakhaz, commença de régner sur Israël à Samarie; [il régna] 16 ans.
Hanki Joasi'ma 37ni'a kafuma Juda vahe'mokizmi kinima nemanigeno'a, Jehoahasi nemofo Joasi'a Israeli vahe kinia efore huno Sameria mani'neno 16ni'a kafufi kva huzamante'ne.
11 Et il fit ce qui est mauvais aux yeux de l’Éternel: il ne se détourna d’aucun des péchés de Jéroboam, fils de Nebath, par lesquels il avait fait pécher Israël; il y marcha.
Hagi Joasi'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'avaza nehuno, Nebati nemofo Jeroboamu Israeli vahe zamavazu hige'za hu'nazankna kumi, agranena hu'ne.
12 Et le reste des actes de Joas, et tout ce qu’il fit, et sa puissance, comment il fit la guerre contre Amatsia, roi de Juda, cela n’est-il pas écrit dans le livre des chroniques des rois d’Israël?
Hanki maka zama Joasi'ma kinima mani'nea knafima tro'ma hu'nea zamofo agenkene, Juda kini ne' Amasiama ha'ma hunte'nea zamofo agenkenena, Israeli vahe kini vahe'mokizmi zamagi zamagenke'ma krenentaza avontafepi krente'naze.
13 Et Joas s’endormit avec ses pères; et Jéroboam s’assit sur son trône; et Joas fut enterré à Samarie avec les rois d’Israël.
Hanki afahe'zama friza nevazaza huno Joasi'a frige'za Israeli kini vahe'ma Sameriama asenezmantafi asente'naze. Ana hutazageno nemofo ne' Jeroboamu'a nefa nona erino kinia mani'ne.
14 Et Élisée était malade de la maladie dont il mourut; et Joas, roi d’Israël, descendit vers lui et pleura sur son visage, et dit: Mon père! mon père! Char d’Israël et sa cavalerie!
Hanki Jehoasi'ma kinima mani'nea knafina, kasnampa ne' Elisa'a rankri erino fri'za hu'ne. Higeno kini ne' Jehoasi'a uramino vuno Elisana avuga zavi ome neteno amanage hu'ne, nafanimoke, nafanimoke, kagra ha'mahu karisigna nehunka, hosi afu agumpima mani'neza ha'ma nehaza vahekna hu'nenka, Israeli vahera hanavetinka zamaza nehana nere.
15 Et Élisée lui dit: Prends un arc et des flèches. Et il prit un arc et des flèches.
Higeno Elisa'a Jehoasina asmino, Atine keve zagane erio. Anagema higeno'a Jehoasi'a atine mago'a keve zagane eri'ne.
16 Et il dit au roi d’Israël: Mets ta main sur l’arc. Et il y mit sa main. Et Élisée mit ses mains sur les mains du roi,
Ana hutegeno Elisa'a Jehoasina asmino, kevea atifi erintenka erigrio, huno higeno ana hutegeno, Elisa'a Israeli kini ne'mofo azante azana agofetu ante'ne.
17 et dit: Ouvre la fenêtre vers l’orient. Et il l’ouvrit. Et Élisée dit: Tire! Et il tira. Et il dit: Une flèche de salut de par l’Éternel, une flèche de salut contre les Syriens; et tu battras les Syriens à Aphek, jusqu’à les détruire.
Ana huteno asamino, Zagema hanati kazigama me'nea zaho kahana erinagio, huno higeno eri nagi'ne. Anama hutegeno'a, Elisa'a asamino, Kevea aho, huno higeno Jehoasi'a keve ahegeno, Elisa'a huno, Ama kevea Ra Anumzamofo kevegino Siria vahe'ma ha'ma huzmagateresia keve. E'ina hu'negu kagra Siria vahe'ma Afeki rankumate'ma ha'ma huzmantesanana, ana maka vahera zamahe vagaregahane.
18 Et il dit: Prends les flèches. Et il les prit. Et il dit au roi d’Israël: Frappe contre terre. Et il frappa trois fois, et s’arrêta.
Anante Elisa'a kini nera asmino, Keveramina erio, huno higeno eritegeno keveramintetira mopa amasagio huno higeno Jehoasi'a keveramintetira 3'a zupage mopa amasagiteno atre'ne.
19 Et l’homme de Dieu se mit en colère contre lui, et dit: [Il fallait] frapper cinq ou six fois, alors tu aurais battu les Syriens jusqu’à les détruire; mais maintenant tu ne battras les Syriens que trois fois.
Anama hutegeno Ra Anumzamofo kasnampa ne' Elisa'ma negeno'a kini nera arimpa ahenenteno amanage huno asmi'ne, Na'a higenka 5fu'a o 6si'a zupa naza mopa omasagine. E'inama hantesina Siria vahera ana maka zamahe hana hasine. Hianagi menina Siria vahera 3'a zupage'za hara huzamagteregahane.
20 Et Élisée mourut, et on l’enterra. Et des troupes de Moab entrèrent dans le pays au commencement de l’année suivante.
Hagi henka Elisa'a frige'za asente'naze. Anante ana maka kafufina Moapu vahe'mo'za tra'zamo'ma agatama nehagea knafina e'za Israeli vahe'mokizmi eme rohu rezmante'za zamazeri haviza hutere hu'naze.
21 Et il arriva que, comme on enterrait un homme, voici, on vit [venir] la troupe, et on jeta l’homme dans le sépulcre d’Élisée. Et l’homme alla toucher les os d’Élisée, et il reprit vie, et se leva sur ses pieds.
Mago zupa mago'a Israeli naga'mo'za fri'nea ne' asenteku hu'naze. Hianagi kazama Moapu vahe'ma azage'za nezamage'za, anama fri'nea nera eri'za Elisa'ma frige'za asente'naza havegampi matevu netre'za koro fre'naze. Anama hazageno'a, Elisa zaferinamo anama fri'nea ne'mofo avufga avako higeno, fri'nefintira oti'ne.
22 Et Hazaël, roi de Syrie, opprima Israël tous les jours de Joakhaz.
Hanki Jehoahasi'ma Israeli kinima mani'nea knafina, Siria kini ne' Hazaeli'a Israeli vahera maka zupa eme zamazeri haviza huvava hu'ne.
23 Et l’Éternel usa de grâce envers eux, et eut compassion d’eux, et se tourna vers eux, à cause de son alliance avec Abraham, Isaac, et Jacob; et il ne voulut pas les détruire, et il ne les rejeta pas de devant sa face, dans ce temps-là.
Hianagi Ra Anumzamo'a Israeli vahera asunku huzmanteno, zamazeri so'e huzmante'ne. Na'ankure zamagehe'i Abrahamuma, Aisakima, Jekopunema huhagerafi huvempa kema huzmante'nea zanku agesa nentahino, amefira huozamino zamatrege'za havizantfa osu'za mani'za menina e'naze.
24 Et Hazaël, roi de Syrie, mourut; et Ben-Hadad, son fils, régna à sa place.
Hagi henka Siria kini nera Hazaeli'a frigeno, nemofo ne' Ben-Hadati nefa nona erino Siria vahe kinia mani'ne.
25 Et Joas, fils de Joakhaz, reprit des mains de Ben-Hadad, fils de Hazaël, les villes que celui-ci avait prises, dans la guerre, des mains de Joakhaz, son père. Joas le battit trois fois, et recouvra les villes d’Israël.
Anante Israeli kini ne' Jehoasi'a Siria kini ne' Ben-Hadatina hara hugatereno, ko'ma Siria kini ne' Hazaeli'ma, nefa ne' Jehoasima ha'ma hugatereno'ma Israeli vahe ranra kumatamima eri'neana eteno eri vagare'ne. Hagi Jehohasi'a Ben-Hadatina 3'a zupa hara hunteno azeri agatere'ne.