< Josué 5 >

1 Lorsque tous les rois des Amorrhéens d'au delà du Jourdain, à l'occident, et tous les rois des Chananéens près de la mer, apprirent que Yahweh avait mis à sec les eaux du Jourdain devant les enfants d'Israël, jusqu'à ce que nous eussions passé, leur cœur se fondit et ils perdirent tout courage devant les enfants d'Israël.
Då nu alla amoréernas konungar på andra sidan Jordan, på västra sidan, och alla kananéernas konungar vid havet hörde huru HERREN hade låtit vattnet i Jordan torka ut framför Israels barn, medan vi gingo över den, blevo deras hjärtan förfärade, och de hade icke längre mod att stå emot Israels barn.
2 Dans ce temps-là, Yahweh dit à Josué: « Fais-toi des couteaux de pierre et circoncis de nouveau les enfants d'Israël, une seconde fois. »
Vid den tiden sade HERREN till Josua: "Gör dig stenknivar och omskär åter Israels barn, för andra gången."
3 Josué se fit des couteaux de pierre, et il circoncit les enfants d'Israël sur la colline d'Araloth.
Då gjorde Josua sig stenknivar och omskar Israels barn vid Förhudshöjden.
4 Voici la raison pour laquelle Josué les circoncit. Tout le peuple sorti d'Egypte, les mâles, tous les hommes de guerre, étaient morts dans le désert, pendant la route, après leur sortie d'Egypte.
Och orsaken varför Josua omskar dem var denna: allt det folk av mankön, som hade dragit ut ur Egypten, alla stridbara män, hade dött i öknen under vägen, efter uttåget ur Egypten.
5 Car tout le peuple qui sortit était circoncis; mais tout le peuple né dans le désert, pendant la route, après la sortie d'Egypte, n'avait pas été circoncis.
Ty väl hade bland folket alla de som voro med under uttåget blivit omskurna, men de bland folket, som voro födda i öknen under vägen, efter uttåget ur Egypten, de voro alla oomskurna.
6 Car les enfants d'Israël marchèrent pendant quarante ans dans le désert jusqu'à ce qu'eût péri toute la nation, savoir les hommes de guerre qui étaient sortis d'Egypte et n'avaient pas écouté la voix de Yahweh, et auxquels Yahweh avait juré de ne pas leur laisser voir le pays qu'il avait promis avec serment à leurs pères de nous donner, pays où coulent le lait et le miel.
Ty Israels barn vandrade i öknen i fyrtio år, under vilken tid alla stridbara män i folket, som hade dragit ut ur Egypten, förgingos, eftersom de icke hörde HERRENS röst, varför ock HERREN svor att han icke skulle låta dem se det land som han med ed hade lovat deras fäder att giva oss, ett land som flyter av mjölk och honung.
7 Il établit leurs enfants à leur place, et ce sont eux que Josué circoncit, car ils étaient incirconcis parce qu'on ne les avait pas circoncis pendant la route.
Men deras barn, som han hade låtit uppstå i deras ställe, dem omskar nu Josua, ty de hade förhud, eftersom de icke hade blivit omskurna under vägen.
8 Lorsqu'on eut achevé de circoncire toute la nation, ils restèrent à leur place dans le camp, jusqu'à leur guérison.
Och när allt folket hade blivit omskuret, stannade de kvar där de voro i lägret, till dess de hade blivit läkta.
9 Et Yahweh dit à Josué: « Aujourd'hui j'ai roulé de dessus vous l'opprobre de l'Egypte. » Et ce lieu reçut le nom de Galgala jusqu'à ce jour.
Och HERREN sade till Josua: "I dag har jag avvältrat från eder Egyptens smälek." Och detta ställe fick namnet Gilgal, såsom det heter ännu i dag.
10 Les enfants d'Israël campèrent à Galgala, et ils firent la Pâque le quatorzième jour du mois, sur le soir, dans les plaines de Jéricho.
Medan nu Israels barn voro lägrade i Gilgal, höllo de påskhögtid den fjortonde dagen i månaden, om aftonen, på Jerikos hedmarker.
11 Ils mangèrent dès le lendemain de la Pâque, du produit du pays des pains sans levain et du grain rôti, ce jour-là même.
Och dagen efter påskhögtiden åto de osyrat bröd och rostade ax av landets säd, just på den dagen.
12 Et la manne cessa le lendemain de la Pâque, lorsqu'ils mangèrent du produit du pays; les enfants d'Israël n'eurent plus de manne, et ils mangèrent cette année-là des productions du pays de Chanaan.
Och mannat upphörde dagen därefter, då de nu åto av landets säd, och Israels barn fingo icke manna mer, utan de åto det året av landet Kanaans avkastning.
13 Comme Josué était près de Jéricho, il leva les yeux et regarda, et voici qu'un homme se tenait debout devant lui, son épée nue à la main. Josué alla vers lui et lui dit: « Es-tu pour nous, ou pour nos ennemis? »
Och medan Josua var vid Jeriko, hände sig att han, i det han lyfte upp sina ögon, fick se en man stå där framför sig med ett draget svärd i sin hand. Då gick Josua fram till honom och frågade honom: "Tillhör du oss eller våra ovänner?"
14 Il répondit: « Non, mais c'est comme chef de l'armée de Yahweh que je viens maintenant. » Josué tomba le visage contre terre, se prosterna et lui dit: « Qu'est-ce que mon seigneur dit à son serviteur? »
Han svarade: "Nej, jag är hövitsman över HERRENS här, och jag har just nu kommit hit." Då föll Josua ned till jorden på sitt ansikte och bugade sig; sedan sade han till honom: "Vad har min herre att säga till sin tjänare?"
15 Et le chef de l'armée de Yahweh dit à Josué: « Ôte ta chaussure de tes pieds, car le lieu sur lequel tu te tiens est saint. » Et Josué fit ainsi.
Hövitsmannen över HERRENS här sade då till Josua: "Drag dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig." Och Josua gjorde så.

< Josué 5 >