Isaïe 33

1 Malheur à toi, dévastateur, qui n'es pas dévasté; pillard, que l'on n'a pas encore pillé! Quand tu auras fini de dévaster, tu seras dévasté; quand tu auras achevé de piller, on te pillera.

Men ve dig, du förstörare, menar du, att du icke skall förstörd varda; och du föraktare, menar du, att man icke skall förakta, dig? När du hafver fullbordat din förstöring, skall du ock förstörd varda; när du hafver fullkomnat din föraktelse, så skall man förakta dig igen.

2 Yahweh, ayez pitié de nous! C'est en vous que nous espérons; soyez leur bras chaque matin, et notre délivrance au temps de la détresse.

Herre, var oss nådelig; ty efter dig bide vi. Var deras arm bittida, så ock vår helsa uti bedröfvelsens tid.

3 Au bruit de votre tonnerre, les peuples fuient; quand vous vous levez, les nations se dispersent.

Låt folken fly för det stora bullret, och Hedningarna förströdde varda, när du uppreser dig.

4 Votre butin est ramassé comme ramasse la sauterelle; on se précipite dessus comme un essaim de sauterelles.

Då skall man taga eder upp såsom ett rof; såsom man upptager gräshoppor, och såsom man borträddar flogmatkar, då han öfverfaller dem.

5 Yahweh est élevé, car il habite là-haut; il remplit Sion d'équité et de justice.

Herren är upphöjd; ty han bor i höjdena. Han hafver gjort Zion full med dom och rättfärdighet.

6 Tes jours sont assurés; tu auras en abondance le salut, la sagesse et la connaissance; la crainte de Yahweh, c'est là ton trésor.

Och i din tid skall vara trohet och magt; helsa, vishet, klokhet och Herrans fruktan skola vara hans håfvor.

7 Voici que leurs héros poussent des cris dans les rues, que les messagers de paix pleurent amèrement.

Si! deras bådskap ropa ute; fridsens Änglar gråta bitterliga ( och säga ):

8 Les routes sont désertes; il n'y a plus de passants sur les chemins. Il a rompu le traité et méprisé les villes, il ne respecte pas les hommes.

Stigarna äro öde, ingen går på vägomen mer; han håller intet förbund, han förkastar städerna, och aktar folket intet.

9 Le pays est en deuil et languit; le Liban est confus et flétri, Saron est devenu comme l'Arabah, Basan et le Carmel secouent leur feuillage.

Landet står jämmerliga och ömkeliga; Libanon står skamliga förhuggen; Saron är såsom en slät mark, och Basan och Carmel äro förlagde.

10 Maintenant je me lèverai, dit Yahweh, maintenant je me dresserai, maintenant je m'exhausserai.

Nu vill jag uppstå, säger Herren; nu vill jag upphöja mig; nu vill jag högt uppkomma.

11 Vous avez conçu de la paille, et vous enfanterez du chaume, votre souffle est le feu qui vous dévorera.

Med halm gån I hafvande, och strå föden I; eld skall uppäta eder med edart mod.

12 Et les peuples seront des fournaises à chaux, des épines coupées qui brûlent dans le feu.

Ty folken skola, till kalk uppbrände varda, såsom man afhugget törne upptänder med eld.

13 Vous qui êtes loin, écoutez ce que j'ai fait, et vous qui êtes près, connaissez ma puissance!

Så hörer nu, I som fjerran åren, hvad jag gjort hafver, och I som när ären, märker mina starkhet.

14 Les pécheurs ont tremblé en Sion, et l'effroi a saisi les impies: " Qui de nous séjournera dans le feu dévorant? Qui de nous séjournera dans les flammes éternelles? "

De syndare i Zion äro förskräckte; bäfvan är kommen de skrymtare uppå, och säga: Ho är ibland oss; som vid en förtärande eld bo kan? Ho är ibland oss, som vid en evig glöd bo kan?

15 Celui qui marche dans la justice et qui parle avec droiture; qui rejette les gains extorqués, qui secoue ses mains pour ne pas prendre de présent; qui ferme son oreille aux propos sanguinaires, et se voile les yeux pour ne point voir le mal:

Den som vandrar uti rättfärdighet, och talar det rätt är; den som orätt hatar och girighet, och drager sina händer ifrå, att han icke tager mutor; den som stoppar sin öron till, att han icke hörer blodskulder, och håller sin ögon till, att han intet argt ser;

16 celui-là habitera dans des lieux élevés; la forteresse bâtie sur le rocher est sa retraite; son pain lui sera donné et ses eaux ne tariront jamais.

Han skall bo i höjdene, och klipporna skola vara hans fäste och beskydd; hans bröd skall varda honom gifvet; på sitt vatten skall han vara viss.

17 Tes yeux contempleront le roi dans sa beauté; ils verront une terre ouverte au loin.

Din ögon skola få se Konungen i hans härlighet; du skall se landet förvidgadt;

18 Ton cœur se rappellera ses terreurs: " Où est le scribe? où l'exacteur qui tenait la balance? Où l'officier qui comptait les tours? "

Så att ditt hjerta skall fast förundra sig, och säga: Hvar äro nu de Skriftlärde? Hvar äro rådgifvarena? Hvar äro cancellererna?

19 Le peuple insolent, tu ne le verras plus, le peuple au langage obscur et qu'on n'entend pas, qui balbutie une langue inintelligible.

Dertill skall du intet se det starka folket; det folk af djupt mål, dem man intet förnimma kan, och af outtydeliga tungo, den man icke förstå kan.

20 Regarde Sion, la cité de nos fêtes; que tes yeux voient Jérusalem, séjour heureux, tente qui ne sera point transportée, dont les pieux ne seront jamais arrachés, et dont aucun cordage ne sera enlevé.

Se Zion, vår högtids stad; din ögon skola få se Jerusalem, en härlig boning; ett tabernakel, det icke bortfördt varder, hvilkets pålar skola aldrig upptagne varda, och hvilkets tåg aldrig skola sönderslitne varda.

21 Là vraiment, Yahweh dans sa majesté réside pour nous; là sont des fleuves et des larges canaux, où ne se risquera aucune barque à rames, où aucun puissant navire ne pénétrera jamais.

Ty Herren skall vara der mägtig när oss, och skola der vara vida vattugrafvar, så att intet roderskepp kan fara deröfver, ej heller några galejer dit skeppa.

22 Car Yahweh est notre juge, Yahweh est notre législateur, Yahweh est notre roi; c'est lui qui nous sauvera.

Ty Herren är vår domare, Herren är vår mästare, Herren är vår Konung; han hjelper oss.

23 Tes cordages sont relâchés; ils ne maintiennent plus le mât sur sa base, et ne tiennent plus le pavillon déployé. Alors on partage les dépouilles d'un riche butin; les boiteux mêmes prennent part au pillage.

Låt dem sätta på tågen, de skola likväl intet hålla. Alltså skola de ej heller utslå deras fåneko på mastene. Då skall mycket kosteligit byte utdeladt varda, så att de halte ock röfva skola;

24 Aucun habitant ne dit: " Je suis malade! " Le peuple qui demeure en Sion a reçu le pardon de son iniquité.

Och ingen inbyggare skall säga: Jag är svag; ( ty ) folket, som deruti bor, skall hafva syndernas förlåtelse.