Cantiques 2

1 Je suis le narcisse de Saron, le lis des vallées. L’ÉPOUX.

Jag är ett blomster i Saron, och en lilja i dalenom.

2 Comme un lis au milieu des épines, telle est mon amie parmi les jeunes filles. L’ÉPOUSE.

Såsom en ros ibland törne, så är min kära ibland döttrarna.

3 Comme un pommier au milieu des arbres de la forêt, tel est mon bien-aimé parmi les jeunes hommes. J’ai désiré m’asseoir à son ombre, et son fruit est doux à mon palais.

Såsom ett äpleträ ibland skogsträ, så är min vän ibland sönerna; jag sitter under dens skugga, som jag begärar, och hans frukt är minom hals söt.

4 Il m’a fait entrer dans son cellier, et la bannière qu’il lève sur moi, c’est l’amour.

Han hafver mig in uti vinkällaren, och kärleken är hans baner öfver mig.

5 Soutenez-moi avec des gâteaux de raisin, fortifiez-moi avec des pommes, car je suis malade d’amour.

Han vederqvicker mig med blomster, och uppfriskar mig med äple; ty jag är krank af älskog.

6 Que sa main gauche soutienne ma tête, et que sa droite me tienne embrassée. L’ÉPOUX.

Hans venstra hand ligger under mitt hufvud, och hans högra hand omfamnar mig.

7 Je vous en conjure, filles de Jérusalem, par les gazelles et les biches des champs, n’éveillez pas, ne réveillez pas la bien-aimée, avant qu’elle le veuille. L’ÉPOUSE.

Jag besvär eder, Jerusalems döttrar, vid rår, eller vid hinder i markene, att I icke uppväcken eller omaken mina käresto, tilldess henne sjelf lyster.

8 La voix de mon bien-aimé! Voici qu’il vient, bondissant sur les montagnes, sautant sur les collines.

Detta är mins väns röst; si, han kommer, och springer på bergen, och springer på högarna.

9 Mon bien-aimé est semblable à la gazelle, ou au faon des biches. Le voici, il est derrière notre mur, regardant par la fenêtre, épiant par le treillis.

Min vän är lik enom råbock, eller ungom hjort; si, han står bak vår vägg, och ser genom fenstret, och gluggar genom gallret.

10 Mon bien-aimé a pris la parole, il m’a dit: « Lève-toi, mon amie, ma belle, et viens!

Min vän svarar, och säger till mig: Statt upp, min kära, min dägeliga, och kom hit.

11 Car voici que l’hiver est fini; la pluie a cessé, elle a disparu.

Ty si, vintren är förgången, regnet är öfverståndet, och är sin väg;

12 Les fleurs ont paru sur la terre, le temps des chants est arrivé; la voix de la tourterelle s’est fait entendre dans nos campagnes;

Blomstren äro utgångna på markene; vårtiden är kommen, och turturdufvan låter sig höra i vårt land;

13 le figuier pousse ses fruits naissants, la vigne en fleur donne son parfum. Lève-toi, mon amie, ma belle, et viens!

Fikonaträt är knoppadt, vinträn blomstras, och gifva sina lukt; statt upp, min kära, och kom, min dägeliga, kom hit.

14 Ma colombe, qui te tiens dans la fente du rocher, dans l’abri des parois escarpées. montre-moi ton visage, fais-moi entendre ta voix; car ta voix est douce, et ton visage charmant.

Min dufva uti stenklyftor, uti bergsrefvor, låt mig se ditt ansigte, låt mig höra dina röst; ty din röst är söt, och ditt ansigte ljufligit.

15 Prenez-nous les renards, les petits renards, qui ravagent les vignes, car nos vignes sont en fleur. »

Tager oss räfvar, de små räfvar, som förderfva vingårdar; ty våra vingårdar blomstras.

16 Mon bien-aimé est à moi, et je suis à lui; il fait paître son troupeau parmi les lis.

Min vän är min, och jag är hans, den der beter ibland roser;

17 Avant que vienne la fraîcheur du jour, et que les ombres fuient, reviens!... Sois semblable, mon bien-aimé, à la gazelle ou au faon des biches, sur les montagnes ravinées.

Intilldess att dagen sval varder, och skuggorna afvika; vänd om, blif såsom en rå, min vän, eller såsom en ung hjort på skiljebergen.