Psaumes 88
1 Cantiques. Psaume des fils de Coré. Au maître de chant. A chanter sur le ton plaintif. Cantique d’Héman l’Ezrahite. Yahweh, Dieu de mon salut, quand je crie la nuit devant toi,
En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
2 que ma prière arrive en ta présence, prête l’oreille à mes supplications!
Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol h7585)
4 On me compte parmi ceux qui descendent dans la fosse, je suis comme un homme à bout de forces.
Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
5 je suis comme délaissé parmi les morts, pareil aux cadavres étendus dans le sépulcre, dont tu n’as plus le souvenir, et qui sont soustraits à ta main.
Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
6 Tu m’as jeté au fond de la fosse, dans les ténèbres, dans les abîmes.
Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
7 Sur moi s’appesantit ta fureur, tu m’accables de tous tes flots. — Séla.
Din vrede vilar tungt på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)
8 Tu as éloigné de moi mes amis, tu m’as rendu pour eux un objet d’horreur; je suis emprisonné sans pouvoir sortir;
Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
9 mes yeux se consument dans la souffrance. Je t’invoque tout le jour, Yahweh, j’étends les mains vers toi.
Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
10 Feras-tu un miracle pour les morts; ou bien les ombres se lèveront-elles pour te louer? — Séla.
Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)
11 Publie-t-on ta bonté dans le sépulcre, ta fidélité dans l’abîme?
Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
12 Tes prodiges sont-ils connus dans la région des ténèbres et ta justice dans la terre de l’oubli?
Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
13 Et moi, Yahweh, je crie vers toi, ma prière va au-devant de toi dès le matin.
Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
14 Pourquoi, Yahweh, repousses-tu mon âme, me caches-tu ta face?
Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
15 Je suis malheureux et moribond depuis ma jeunesse; sous le poids de tes terreurs, je ne sais que devenir.
Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
16 Tes fureurs passent sur moi, tes épouvantes m’accablent.
Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
17 Comme des eaux débordées elles m’environnent tout le jour; elles m’assiègent toutes ensemble.
De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
18 Tu as éloigné de moi mes amis et mes proches; mes compagnons, ce sont les ténèbres de la tombe.
Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
