Psaumes 68

1 Au maître de chant. Psaume de David. Cantique. Que Dieu se lève, et que ses ennemis soient dispersés, et que ceux qui le haïssent fuient devant sa face!

För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.

2 Comme se dissipe la fumée, dissipe-les; comme la cire se fond au feu, que les méchants disparaissent devant Dieu!

Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.

3 Mais que les justes se réjouissent et tressaillent devant Dieu; qu’ils soient transportés d’allégresse!

Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.

4 Chantez à Dieu, célébrez son nom! Frayez le chemin à celui qui s’avance à travers les plaines! Yahweh est son nom; tressaillez devant lui!

Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.

5 Il est père des orphelins et juge des veuves, Dieu dans sa sainte demeure.

Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;

6 Aux abandonnés Dieu donne une maison; il délivre les captifs et les rend au bonheur; seuls les rebelles restent au désert brûlant.

de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,

7 O Dieu, quand tu sortais à la tête de ton peuple, quand tu t’avançais dans le désert, — Séla.

en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.

8 la terre fut ébranlée, les cieux eux-mêmes se fondirent devant Dieu; le Sinaï trembla devant Dieu, le Dieu d’Israël.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)

9 Tu fis tomber, ô Dieu, une pluie de bienfaits; ton héritage était épuisé, tu le réconfortas.

då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.

10 Envoyés par toi, des animaux vinrent s’y abattre; dans ta bonté, ô Dieu, tu prépares leur aliment aux malheureux.

Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.

11 Le Seigneur a fait entendre sa parole; les femmes qui annoncent la victoire sont une troupe nombreuse.

Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.

12 « Les rois des armées fuient, fuient, et celle qui habite la maison partage le butin. »

Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:

13 Quand vous étiez couchés au milieu des bercails, les ailes de la colombe étaient recouvertes d’argent, et ses plumes brillaient de l’éclat de l’or.

»Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.

14 Lorsque le Tout-Puissant dispersait les rois dans le pays, la neige tombait sur le Selmon.

Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.

15 Montagne de Dieu, montagne de Basan, montagne aux cimes élevées, montagne de Basan,

När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»

16 pourquoi regardez-vous avec envie, montagnes aux cimes élevées, la montagne que Dieu a voulue pour séjour? Oui, Yahweh y habitera à jamais!

Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.

17 Le char de Dieu, ce sont des milliers et des milliers; le Seigneur vient du Sinaï dans son sanctuaire.

Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?

18 Tu montes sur la hauteur emmenant la foule des captifs; tu reçois les présents des hommes, Même les rebelles habiteront près de Yahweh Dieu!

Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.

19 Béni soit le Seigneur! Chaque jour il porte notre fardeau; il est le Dieu qui nous sauve. — Séla.

Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.

20 Dieu est pour nous le Dieu des délivrances; Yahweh, le Seigneur, peut retirer de la mort.

Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)

21 Oui, Dieu brisera la tête de ses ennemis, le front chevelu de celui qui marche dans l’iniquité.

Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.

22 Le Seigneur a dit: « Je les ramènerai de Basan, je les ramènerai du fond de la mer,

Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.

23 afin que tu plonges ton pied dans le sang, et que la langue de tes chiens ait sa part des ennemis. »

Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,

24 On voit tes marches, ô Dieu, les marches de mon Dieu, de mon roi, au sanctuaire.

så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»

25 En avant sont les chanteurs, puis les musiciens, au milieu, des jeunes filles battant du tambourin.

Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.

26 « Bénissez Dieu dans les assemblées, le Seigneur, vous qui êtes de la source d’Israël. »

Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.

27 Voici Benjamin, le plus petit, qui domine sur eux; voici les princes de Juda avec leur troupe, les princes de Zabulon, les princes de Nephthali.

Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.

28 Commande, ô Dieu, à ta puissance, affermis, ô Dieu, ce que tu as fait pour nous.

Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29 A ton sanctuaire, qui s’élève au-dessus de Jérusalem, les rois t’offriront des présents.

Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.

30 Menace la bête des roseaux, la troupe des taureaux avec les veaux des peuples, afin qu’ils se prosternent avec des pièces d’argent. Disperse les nations qui se plaisent aux combats!

I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.

31 Que les grands viennent de l’Égypte, que l’Ethiopie s’empresse de tendre les mains vers Dieu.

Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.

32 Royaumes de la terre, chantez à Dieu, célébrez le Seigneur! — Séla.

De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.

33 Chantez à celui qui est porté sur les cieux, les cieux antiques. Voici qu’il fait entendre sa voix, voix puissante!...

I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)

34 Reconnaissez la puissance de Dieu! Sa majesté est sur Israël, et sa puissance est dans les nuées.

honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.

35 De ton sanctuaire, ô Dieu, tu es redoutable! Le Dieu d’Israël donne à son peuple force et puissance. Béni soit Dieu!

Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna. Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!