Psaumes 52
1 Au maître de chant. Cantique de David. Lorsque Doëg l’Edomite vint faire à Saül ce rapport: David s’est rendu dans la maison d’Achimélech. Pourquoi te glorifies-tu dans le mal, ô héros! — La bonté de Dieu subsiste toujours! —
För sångmästaren; en sång av David,
2 Ta langue ne médite que malice, comme une lame affilée, fourbe que tu es!
när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»
3 Tu aimes le mal plutôt que le bien, le mensonge plutôt que la droiture. — Séla.
Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.
4 Tu aimes toutes les paroles de perdition, ô langue menteuse!
Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.
5 Aussi Dieu va te renverser pour toujours, il te saisira et t’arrachera de la tente, il te déracinera de la terre des vivants. — Séla.
Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)
6 Les justes le verront et ils seront effrayés, et ils se riront de lui:
Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.
7 « Voilà l’homme qui ne prenait pas Dieu pour sa forteresse, mais qui se confiait dans la grandeur de ses richesses, et se faisait fort de sa malice! »
Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)
8 Et moi, je suis comme un olivier verdoyant; dans la maison de Dieu, je me confie dans la bonté de Dieu à tout jamais.
Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:
9 Je te louerai sans cesse parce que tu as fait cela; et j’espérerai en ton nom, car il est bon, en présence de tes fidèles.
»Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.
